Var tredje chef har blivit hotad – men få anmäler

En klient som klottrar hotfullt på inredning och möbler om hur chefen ska skadas. En anställd som hotar att hänga sig på chefens trappa i protest mot en uppsägning. Dödshot mot chefens barn.

Det är en bitvis mycket tuff och utsatt chefstillvaro som tonar fram i Chefs undersökning om hot, hat och våld riktat mot ledare. Vittnesmålen ovan kommer från några av de cirka 1 400 chefer som deltagit i undersökningen. Det finns många, många fler – sammantaget anger en dryg femtedel att de utsatts för hotelser i jobbet. En fjärdedel säger sig ha drabbats av trakasserier som illvillig ryktesspridning eller obehagliga telefonsamtal.

Resultatet är inget som förvånar Tomas Devenyi, expert och utbildare i säkerhetsfrågor vid SSF Stöldskyddsföreningen:

”Tyvärr är det så här verkligheten ser ut. Hot och trakasserier är ett jätteproblem, både bland chefer och i samhället i stort”, säger han.

Nära hälften av dem som besvarat undersökningen anser att chefer är sär-skilt drabbade av hot och trakasserier. Uppåt en tredjedel har upplevt oro, rädsla eller ångest som följd av just sådant.

”En kund hämtade fyra kompisar för att tillsammans berätta hur missnöjda de var med mitt agerande. Eftersom de sinsemellan talade ett språk jag inte förstod och tydligt visade att de bar kniv, kände jag mig väldigt hotad och utsatt”, vittnar en chef i vår undersökning.

”En person hotade ta sitt liv i syfte att påverka ett beslut. Hotet var inte riktat till mig som människa men ändå väldigt obehagligt”, berättar en annan.

”Att grundlöst bli ansatt i sociala medier är obeskrivligt hemskt – vad är det som händer? På nätet är man rättslös utan möjlighet att förklara. Det spelar ingen roll att man är stark. Smärtan är olidlig”, vittnar ytterligare en chef.

Både intressant och problematiskt är att så få chefer, bara sju procent enligt Chefs undersökning, vidtagit rättsliga åtgärder, säger Tomas Devenyi.

”Det finns säkert en rädsla för att polisanmälningar skulle göra saken värre, och ett obehag inför tanken på att behöva framträda i en rättssal. Eller så ser man ingen mening med att gå till polisen, eftersom man anar att en anmälan ändå inte leder någon vart. Kanske tonar man ner det inträffade, intalar sig att man är överkänslig, för att det är bekvämast så. Men att polisanmäla misstänkt brottslighet är en viktig princip, för att värna och upprätthålla rättsstaten”, säger Tomas Devenyi.

Han tillägger att hotelser bortom den kriminella miljön ytterst sällan omsätts i konkret handling.

Ett krux kan vara svårigheten att urskilja vad som egentligen är ett hot, i lagens mening. Över en fjärdedel av cheferna är osäkra på innebörden i begrepp som olaga hot, ofredande och olaga förföljelse, enligt Chefs undersökning. En vanlig missuppfattning är att hotelser måste ha skrämt upp någon för att en gärningsman ska kunna dömas.

”Upplevd rädsla saknar betydelse i den rättsliga bedömningen. Vad som krävs för fällande dom är att någon hotat med brottslig gärning för att framkalla allvarlig fruktan. Vilket är en annan sak”, säger Tomas Devenyi.

Över 40 procent av cheferna anser att hoten har ökat de senaste åren. En inte oviktig faktor i sammanhanget kan vara sociala medier.

”Sociala medier gör folk mer åtkomliga. Många lägger ju ut hela sina liv på Instagram. Samtidigt som vissa i skydd av nätets anonymitet vräker ur sig vilka otidigheter som helst.”

Chefer kan behöva höja kompetensen i säkerhetsfrågor, exempelvis via kurser, för att bättre stävja och hantera trakasserier och hot.

”När något inträffar är det på många sätt redan för sent. Ett genomtänkt förebyggande arbete är väldigt viktigt, liksom konkreta handlingsplaner baserade på riskanalys. Det både minskar sannolikheten för oönskade händelser, och mildrar konsekvenserna om de trots allt inträffat”, säger Tomas Devenyi.