Undersökning: Psykisk ohälsa kräver mycket tid av chefer

Drygt en arbetsdag – så mycket tid lägger många chefer under en månad på att hantera medarbetares psykiska ohälsa. Hela tre av fyra chefer har under det senaste året hjälpt minst en medarbetare som mått psykiskt dåligt. Detta är ett av våra främsta arbetslivsproblem, visar Chefs undersökning.

Hälsa
Text:
Publicerad

Rubriker och larmrapporter var och varannan dag talar om att den psykiska ohälsan ökar i många grupper. I dag är detta den vanligaste sjukskrivningsorsaken.

Det råder inget tvivel om att psykisk ohälsa är ett av vår tids absolut största folkhälsoproblem. Och arbetsplatsproblem. För även om ämnet är mindre tabubelagt i dag än för tio år sedan är det fortfarande ett område som många har svårt att prata om, inte minst på jobbet.

För ungefär ett år sedan gjorde Chef en undersökning om psykisk ohälsa bland chefer. Resultatet fick många att höja på ögonbrynen.

Bland annat framkom att fem av tio ­chefer har varit deprimerade, tre av fyra har haft sömnstörningar och över hälften har upplevt ohanterlig stress.

Men som chef drabbar problemet med psykisk ohälsa också dig genom dina medarbetare. Kanske har du själv erfarenhet av en medarbetare som inte beter sig som vanligt.

Det kan handla om att hon eller han drar sig undan eller inte orkar prestera på samma nivå som tidigare. Eller att någon plötsligt har ökad frånvaro. Du tassar på tå. Hur ska du närma dig? Vad ska du säga? Vad får du överhuvudtaget fråga om? Du är rädd att klampa in och kränka personens integritet.

Chef har frågat drygt 900 chefer hur de hanterar medarbetare som har drabbats av psykisk ohälsa. Och undersökningen bekräftar bilden av att detta är en del av arbetslivet.

Tre av fyra chefer uppger att de under det senaste året har hjälpt minst en medarbetare som har mått psykiskt dåligt.

Nästan en femtedel av cheferna har dessutom lagt minst tio timmar, det vill säga mer än en arbetsdag i månaden under det senaste året, på att hantera medarbetares psykiska ohälsa. I första hand har det handlat om nedstämdhet eller depression, tätt följt av ohanterlig stress.

Barbro Östling är fil kand i beteendevetenskap och marknadsekonom med stor erfarenhet av att arbeta med psykisk ohälsa i näringslivet. Hon känner igen bilden av att många chefer möter medarbetare som inte mår bra.

”Jag tycker att alla chefer borde ha någon form av handledning där de kan diskutera den här typen av frågor på ett konkret sätt”, säger hon.

Men Barbro Östlings erfarenhet är att det har blivit mindre laddat att prata om detta.

”Det har blivit vanligare med den här typen av ämnen vid kaffebordssamtalen. Åtminstone när det gäller symtom som handlar om någon form av arbetsrelaterad överbelastning som sömnproblem eller depression”, säger hon.

Samtidigt visar Chefs undersökning att långtifrån alla chefer är säkra på sitt eget ansvar i frågan. Hela sex av tio chefer uppger att de helt eller delvis saknar kunskap om sin egen roll. Däremot verkar kunskapen om hur de i praktiken ska hantera en medarbetare som drabbats av psykisk ohälsa relativt god. Inte mindre än tre fjärdedelar svarar ”ja” på frågan om de vet vad de ska göra när en medarbetare drabbas av psykisk ohälsa.

Det är något som förvånar Barbro Östling en smula.

”Kunskapen bland chefer om hur de ska hantera psykisk ohälsa är något större i den här undersökningen än jag trodde”, säger hon.

Och det behöver inte vara så komplicerat att ta upp den här typen av frågor, poängterar hon.

”Ofta räcker det med att nämna att du undrar om allt står rätt till. Fråga om det har något samband med jobbet och om det finns något som du som chef kan göra.”

Ändå tvekar många chefer. En tredjedel i Chefs undersökning uppger att de minst en gång under det senaste året har undvikit att agera trots att de misstänkt att en medarbetare mått psykiskt dåligt.

Det främsta skälet är att medarbetaren själv inte har varit öppen med sitt problem och att det har känts som ett intrång i privatlivet.

”Många chefer drar sig för att ta upp den här typen av frågor på grund av att de tror att medarbetarnas beteende beror på något som är privat. En annan vanlig farhåga är att det ska bli deras ansvar om de väcker frågan och att de är osäkra på hur de ska axla det ansvaret”, säger Barbro Östling.

Men oron är obefogad, menar hon.

Visserligen kan du som chef fungera som bollplank om du känner dig bekväm med detta. Men det är skillnad på att visa att du bryr dig om någon och att lösa personens problem.

”De flesta chefer är trots allt inte psykologer och är inte heller anställda för den typen av uppgifter. Du är inte en dålig chef bara för att du inte tar hand om allt själv. Känner du att ’det här blir för komplicerat’ så är det bättre att låta någon annan ta över”, säger hon.

Fortsätt läsa kostnadsfritt!

Vi behöver bara en minut…

Så roligt att du vill fortsätta läsa! Det får du strax göra, utan att betala något.

Skapa ditt gratiskonto
  • Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!

Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.