Ny undersökning: 7 av 10 chefer tror på framtiden

Pandemi, klimatkris, ökande arbetslöshet. Trots att tillvaron för närvarande ter sig rätt dyster är majoriteten av deltagarna i Chefs undersökning optimistiska inför framtiden, både för egen del och verksamhetens.

Karriär
Publicerad
Illustration av kristallkula som visar glad smiley, sol, kurva som pekar uppåt.

Optimism är den viktigaste intelligensen för ett framgångsrikt ledarskap. Det handlar om förmågan att blicka framåt och ha tilltro till att det ljusnar vid horisonten. Optimism driver affärsresultat – och det bådar gott för Sveriges chefer!

Hela sju av tio chefer har tilltro till framtiden, sett till verksamheten de leder, trots krisläget som varat sedan mars  2020. Det visar Chefs undersökning som gjordes sista veckan i november och som 1 314 chefer deltog i.

”Chefer är rätt positiva typer. Det tillhör chefsrollen att vara på hugget, se framtiden an i stället för att gräva ner sig”, säger Love Lönnroth, managementkonsult som arbetar med förändringsledning.

Positiva människor anklagas emellanåt (av pessimisterna kan tänkas) för att inte vara verklighetsförankrade, men i det här fallet går det inte att hävda att de lider av strutsmentalitet. Av de chefer som känner sig optimistiska överlag är det endast 19 procent som tror att pandemin går mot sitt slut.

Omvärldsbevakningsföretaget Kairos Future har i sin framtidsbarometer kommit fram till liknande resultat.

”Resultatet matchar våra egna på så sätt att bara en liten minoritet säger sig tro eller räkna med att pandemin snart går mot sitt slut eller att vi ens går mot bättre tider. Den optimism som de flesta uppvisar är med andra ord inget som bygger på en övertygelse om att vi är nära slutet, utan i stället på att livet och verksamheten ändå fortsätter och går tillräckligt bra”, säger seniora analytikern Christian Wennerström.

Inte heller kan optimismen skyllas på att företagen fått hjälp, det är endast åtta procent av de svarande som erhållit krisstöd.

De tre främsta skälen till att cheferna i undersökningen är övervägande positiva när det kommer till verksamhetens framtid är att de har hittat nya effektiva sätt att jobba under pandemin; att deras företag, trots eller tack vare, krisen, går bra, och att de tror att de inte kommer att behöva säga upp personal 2021.

Christian Wennerström finner det anmärkningsvärt att det är fler som är optimistiska för att de väntar sig att nyanställa, än som är pessimistiska för att de är rädda för att behöva säga upp eller permittera medarbetare.

”Det vill säga, även om många känner sig pessimistiska över hur stora skador en långvarig pandemi kommer att orsaka är det nog en skada som kommer att drabba andra mest.”

Vilket torde vara en rimlig förklaring till att pandemins följdverkningar är den främsta orsaken till att man ibland känner sig pessimistisk överlag, men inte specifikt för sin egen verksamhet. 61 procent har angett att de tror att krisen kommer att vara långvarig och åstadkomma skada såväl ekonomiskt som socialt. Och 19 procent anger att de ibland känner sig isolerade och nedstämda.

När det kommer till den egna verksamheten är det bara 14 procent som uppger att medarbetarna mår dåligt och att produktiviteten sjunker.

Givetvis kan man se att pandemin satt spår ur ett ledarskapsperspektiv. Cheferna anger att man är orolig för att motivationen ska sina. Tyngst har förstås cheferna inom vård och omsorg. I frisvaren skriver en chef:

”Frågan är om medarbetarna är så slutkörda att de helt tappar gnistan 2021.”

Och en annan chef vittnar om sin egen trötthet:

”Jag känner ständig press, har sömnsvårigheter och känner mig stundtals deprimerad. Mitt begränsade privata umgänge gör att jag inte hämtar energi på samma sätt som tidigare. Frågan är om vi kommer att orka.”

Att just vård- och omsorgscheferna är så slutkörda skulle i och för sig kunna innebära att bilden av framtiden egentligen är ännu ljusare eftersom dessa chefer antagligen utgår från sin upplevelse här och nu, inflikar Love Lönnroth.

Lika många som oroar sig för att inte orka, tycker att osäkerheten kraftigt stryper möjligheterna att planera på längre sikt.

”De flesta verkar dock anpassa sig till detta, vilket stämmer överens med våra egna resultat i Framtidsbarometern, som visar en gradvis anpassning till den nya verkligheten under hela krisen: Man fattar beslut utan att vara tvärsäker, jonglerar kort och lång sikt och jobbar med att hålla god min inför personalen. Överlag har vi anpassat oss så här många månader in, och det är mestadels, för de flesta, inte en fråga om akut kris i dag”, säger Christian Wennerström.

Även Love Lönnroth tar fasta på att cheferna nu i allt högre utsträckning har som strategi att jobba med dubbla perspektiv. Och att ha tätare avstämningar.

”Det ska man fortsätta med, det gäller inte bara under pandemin utan ska vara normalläge. Tänk inte ens på att återgå till ettåriga budgetar. Det funkar inte. Man behöver lyfta blicken och göra tätare budgetprognoser, vilket många är urdåliga på. Många branscher ser inte ens uppenbara förändringar.”

Den främsta taktiken för att leda i osäkra tider uppges dock vara tydligare kommunikation. Love Lönnroth välkomnar också det ökade självledarskapet som undersökningen pekar på. Hälften av cheferna uppger att de involverar medarbetarna och har gett dem större mandat.

”Att 54 procent dessutom säger att de vågar fatta beslut även om de inte är tvärsäkra på resultaten hänger ihop med självledarskapet. Det kan vara positivt framåt. När det går snabbt måste fler våga kliva fram, då hinner man inte med långa beslutsvägar. Så cheferna måste våga testa att ha tillit till sina medarbetare.”

Men i frisvaren skymtar också motsatsen, att krisen lett till hårdare styrning uppifrån. Ett exempel: ”Vi har haft stora organisationsförändringar, med framför allt nya personer på höga poster. Misstron växer och jag är rädd att ledarskapet förändras eftersom vi jobbar hemifrån.”

Love Lönnroth har sett exempel på toppstyrning, inte minst i vården där saker och ting har en tendens att fastna.

”Framför allt när det gäller budgetfrågor är man livrädd. Det är både en ledar- och strategisk utmaning. Vi har alldeles för många kontrollsystem uppbyggda, så det blir intressant att se om det kan bli någon förändring.”

Men summa summarum ser de svenska cheferna alltså ljust på framtiden. Totalt sett är det bara nio procent av cheferna som låtit sig nedslås av de utmaningar som pandemin fört med sig. 20 procent förbehåller sig rätten att vara varken -pessimistiska eller positiva.

”Min erfarenhet är att det i organisationer inte är så lätt att sätta sig in i framtiden”, säger Love Lönnroth som misstror chefernas förmåga till framtidsperspektiv. Han tolkar frisvaren som att många av dem svarar utifrån hur de känner sig här och nu.

”De tillfrågade har inte heller blivit så hårt drabbade, åtminstone inte ekonomiskt. Frågan är vad de svarar ett år eller två år in i framtiden, när konjunkturen kan ha blivit betydligt sämre.”

KOMMENTERA ARTIKELN

Vad tycker du? Kommentera artikeln här nedan. Det gör du via tjänsten Ifrågasätt som också är ansvarig för kommentarsfunktionen. Kommentarerna visas på chef.se i anslutning till texten. För att kommentera behöver du först skapa ett konto och logga in. Håll god ton och håll dig till ämnet. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. Även Chef kan ta bort kommentarer. Chef förbehåller sig även rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

Skapa ett gratiskonto, prova Chef digitalt för

0:-

  • Tillgång till våra låsta artiklar gratis!

Skapa ditt gratiskonto

Se alla våra erbjudanden