Suad Ali: Mejlet som gjorde mig helt paff!

För ett tag sedan trillade ett annorlunda mejl in i min Linkedin-inbox. I mejlet stod följande: ”Hej, jag undrar om du bär slöja för att du själv vill göra det, eller för att någon annan vill att du ska göra det?”

Jag läste om frågan flera gånger men hade ändå svårt att ta in vad som faktiskt stod. Jag blev helt paff. Det är inte första gången jag får den här frågan, men jag tror att det den här gången handlade om att jag inte förväntade mig att en sådan fråga skulle dyka upp i min mejl i ett professionellt yrkesnätverk.

En stund senare när jag samlat energi svarade jag något i stil med att jag var förvånad över att det kändes relevant att ställa den här frågan till mig överhuvudtaget, men framför allt i ett yrkesnätverk. Jag skrev även att det inte är min uppgift att bilda människor i deras okunskap och betonade vikten av att vi alla har ett ansvar att bilda oss i frågor som vi känner att vi har för lite kunskap i, eller fördomar om.

Det här fick mig att reflektera över var gränsen för ens integritet går, något som säkerligen är relevant för chefer som ju är offentliga personer. Som chef kanske man vill besvara olika slags frågor för att sprida kunskap – men var drar man gränsen för sin integritet?

Personen som mejlade mig höll inte riktigt med mig om mitt svar, utan menade på att jag hade ett ansvar att kunna besvara sådana frågor. Det var trots allt jag som såg annorlunda ut.

Där någonstans slutade jag att svara. Jag visste att vi inte skulle komma längre.

Att förväntas bemöta människors fördomar kring alla möjliga saker är något som jag tyvärr upplevt allt mer oftare på sistone, i allt från poddar till intervjuer. När jag minst anar det dyker det upp en fråga som jag är totalt oförberedd på, och som vittnar om allting annat än saklighet eller nyfikenhet. Tvärtom handlar det om andras förutfattade meningar.

Hans Rosling, en man som jag lärt mig väldigt mycket av, pratade mycket om det här, om vikten av fakta och värderingar. Han menade bland annat att det är en aktiv okunskap som står i vägen för vår bild av hur det ser ut på jorden och att vi har ett ansvar att bilda oss.

I en briljant studiointervju lyfte han upp sin sko på bordet och svarade journalisten: ”Om du väljer att bara visa min sko, den är ju jätteful, så är det bara en del av mig. Om du visar mitt ansikte är det en annan.” Rosling pratade även om de förödande konsekvenserna av att ha en bild av världen som inte stämmer. Det påverkar till exempel vilka beslut vi fattar och hur vi röstar, men göder även fördomar. Samtidigt visar SKL:s Sverigestudie att fake news och alternativa fakta är en utmaning i dagens samhälle.

Så hur får vi då bukt med detta? Jag tror att svaret är kunskap. Vi behöver bilda oss och vi behöver förstå fakta, men framför allt behöver vi inse att det inte är andras ansvar att bilda oss i vår okunskap, utan vårt eget. Detta är viktigare än någonsin i dag, då vi lever i en värld där det är så lätt att slänga ur sig vad som helst på sociala medier utan att det faktagranskas.