Studier ger nyckeln till välmående team

Det kan vara enklare än man tror att förebygga psykisk ohälsa – när man väl vet hur man ska göra. Därför är den kartläggning av 44 vetenskapliga studier som Folkhälsomyndigheten har gjort tillsammans med Göteborgs universitet och som presenteras i rapporten ”Att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet – resultat från en kartläggande litteraturöversikt om universella interventioner på arbetsplatsen”, synnerligen välkommen .

”Vi valde att titta på så kallade universella interventioner som vänder sig till alla anställda, oavsett om de har problem eller är i riskgrupp”, säger Gunnel Hensing, professor i socialmedicin.

Tillsammans med forskarna Malin Axelsson och Maria Boström fann hon 32 studier som hade en positiv effekt på den psykiska hälsan.

Majoriteten av åtgärderna riktar sig till individen, där de bland annat fått lära sig tekniker för stresshantering som mindfulness, yoga och meditation men även fått hjälp med personlig utveckling och hantering av konflikter mellan arbete och privatliv.

Elva av studierna är gjorda på organisatorisk nivå. De handlar bland annat om att förändra arbetssätt, arbetsroller och att tillsammans identifiera och prata om problem i den psykosociala miljön.

”Dessa ansatser förändrar på generell nivå, vilket är mer effektivt än individuella aktiviteter”, säger Gunnel Hensing och förklarar:

”De individuella åtgärderna har också bra effekt, men eftersom du hela tiden har ett utbyte av personal riskerar kunskapen att gå förlorad. Jag har själv varit chef och vet att efter bara ett par år kan en stor del av personalen vara utbytt. Om man i stället förändrar organisationen och försöker hitta knutpunkter, såsom olika problemsituationer i processer och system, får man en mer varaktig och långsiktig förändring.”

Vill man komma åt en speciell problematik ska man välja en insats som handlar om just det. Men det finns också generella problem som är bra att angripa. En sådan är förstås stress, som inte bara ökar risken för psykisk ohälsa utan även leder till fysiska besvär.

”Som chef är det bra att fråga sig vad det är medarbetarna har störst problem med. Var finns irritationsmomenten under dagen? Det kan vara så enkelt som att sätta sig ner och prata med personalen.”

Gunnel Hensing tar även upp att osunda relationer kan leda till psykisk ohälsa.

”Det har blivit ett större problem under pandemin när småprat och andra mikropauser har försvunnit.”

Det är framför allt fem olika sorters arbetsplatsinterventioner som har haft god effekt på organisatorisk nivå – diskussioner om psykosocial och eller fysisk arbetsmiljö, nya processer och strukturer, förkortad arbetstid med bibehållen lön, ökad delaktighet och ökade ekonomiska anslag. Även om man betonar vikten av interventioner på organisationsnivå säger Gunnel Hensing att en kombination är bäst.

”För en del kan stresshantering vara bra att lära sig men om man inte förändrar arbetsmiljön fortsätter man ha en arbetsmiljö som skapar stress. Det är därför bättre att börja i andra änden och ändra på strukturerna. Samtidigt kan man inte planera bort alla stressiga situationer, och då behöver individen kunskap om hur man hanterar stress.”

Att samla medarbetarna en gång i månaden, till exempel på arbetsplatsträffarna, och börja diskutera den psykosociala arbetsmiljön är den enklaste åtgärd som varje arbetsgivare kan börja med.

”Se till att inte ha för stora ambitioner”, betonar Gunnel Hensing. ”Ta ett steg i taget”.