”Nu ber du Alex om ursäkt”, fortsatte vd:n.
Martin kände sig extremt skamsen, och när han lämnade mötet var han helt förvirrad.
Snart började det spridas rykten på byrån att Martin stal idéer och att det var bäst att undvika samarbete med honom. Hans forna stjärnstatus föll snabbt och snart fungerade han mer eller mindre som en assistent till Alex.
I dag är Martin sjukskriven och tror inte att han kommer att komma tillbaka.
Har du upplevt något liknande på din arbetsplats, hos en medarbetare eller kanske en högre chef? Då bör du se upp. Det kan få ödesdigra konsekvenser för arbetet.
Mycket talar för att Alex hade psykopatiska drag. Ett av kännetecknen för den typen av personer är att de ofta är charmerande i början, för att sedan visa upp en helt annan sida.
Psykopatiska varningstecken
– Dålig impulskontroll
– Plötsliga vredesutbrott
– Förstår hur andra känner men har ingen medkänsla för dem.
”Du får betala dyrt när det vänder, och det gör det alltid om det är en psykopat. Då framträder en fullständigt hänsynslös person”, säger Mike Florette som tillsammans med Lisbet Duvringe har gått igenom en stor mängd forskning om psykopatiskt beteende.
Utifrån detta har de skrivit boken Psykopater i arbetslivet och båda har även jobbat med chefsutveckling under många år.
Personer med psykopatiska beteenden har ofta en sämre impulskontroll än andra och agerar i hög grad på infall.
”Han eller hon vill ha ett möte nu, trots att det inte är något möte planerat. Och helt plötsligt ska hela företaget ut och äta lunch och då får alla släppa allt. När den typen av beteenden upprepas kan det vara ett varningstecken”, säger Mike Florette.
Rent biologiskt finns det forskning som tyder på att personer med ett psykopatiskt beteende har en mindre amygdala, den del av hjärnan som är central för vårt känsloliv, exempelvis när det handlar om rädslor. Det gör att de ofta är helt orädda.
Ett annat utmärkande drag är att de kan få plötsliga vredesutbrott.
”Det kan ju vem som helst få. Men om det handlar om helt oförklarliga vändningar, där personen ena dagen är otroligt glad och charmerande, och nästa dag hotar dig, är det något som inte stämmer”, säger Lisbet Duvringe.
En vanlig uppfattning är att personer med psykopatiska drag saknar empati, vilket inte stämmer. Tvärtom är de ofta duktiga på att sätta sig in i andra människors situation, eftersom det är en förutsättning för att kunna manipulera dem.
Däremot saknar de så kallad affektiv empati, vilket innebär att de inte har någon medkänsla. Med andra ord förstår de hur andra känner, men bryr sig inte.
Det finns ingen diagnos som heter psykopati i någon av de diagnosmanualer, DSM-5 eller ICD-10, som exempelvis psykiatriker använder sig av för att ställa diagnoser.
Ett näraliggande begrepp är antisocial personlighetsstörning, som bland annat innebär brist på ångerkänslor, låg impulsivitetskontroll och svårigheter att följa normer och regler.
”Men en person med antisocial personlighetsstörning kan ha empati och känna lojalitet med en viss grupp eller subgrupp. Psykopaten har ingen lojalitet med någon utom med sig själv”, säger Lisbet Duvringe.
Ett instrument som ofta används för att identifiera personer med psykopatiska drag är Psychopathy checklist. Listan är utvecklad av Robert Hare, som har forskat om psykopati i över 30 år, och kräver ut–bildning för att använda.
Maxpoängen på checklistan är 40 poäng. Men det finns skäl att undvika även personer med betydligt lägre poäng.
”Kent A. Kiehl som är hjärnforskare har sagt att han inte skulle dejta någon som har ens tio poäng, för förr eller senare kommer det att bli problem. Med en låg räkning skulle det kunna finnas 140 000 fullödiga psykopater ute i arbetslivet. Men det är problematiskt att svänga sig med den här typen av siffror eftersom det är svårt att göra undersökningar på en arbetsplats med statistisk signifikans”, säger Mike Florette.
Han menar att det psykopatiska beteendet kan beskrivas i tre steg.
- Det första steget handlar om att de försöker manipulera människorna omkring sig.
- Om det inte räcker för att de ska få vad de vill ha går de ofta över till olika typer av hot – förtäckta eller explicita.
- Det tredje steget handlar om direkt våld, även om det inte alltid behöver visa sig i fysisk form.
Får personen härja fritt under en längre tid leder det ofta till ångest, stress och sjukskrivningar i organisationen. Men det kan även handla om fysiska skador.
”Blir vi utsatta för det här får vi ett ohälsosamt påslag av stresshormonet kortisol. Det kan skada hjärnceller i hippocampus där bland annat inlärningsförmåga och lokalsinne sitter”, säger Mike Florette.
Förr eller senare finns också risken för att personer med de här tendenserna börjar ägna sig åt kriminellt beteende. I vissa fall kan det handla om småstölder, som att norpa pengar ur kaffekassan eller stjäla kollegernas plånböcker, men även mer omfattande svinn kan förekomma.
”Om de har access till bankkonton kan det leda till ekonomiska bedrägerier. Får personerna sedan fortsätta sin framfart, i styrelserum och så vidare, kommer de att skada företaget på fler vis. Frågan är inte om, utan när”, säger Lisbet Duvringe.
Hantera psykopaten
1. Rekrytering. Se till att psykopaten inte kommer in i organisationen över huvudtaget.
2. Dra inte till dig uppmärksamhet. Har personen kommit in i organisationen, försök att få personen att rikta uppmärksamheten åt ett annat håll.
3. Dokumentera. Skriv ner vad du ser som lutar åt ett psykopatiskt beteende.
4. Ta professionell hjälp. Ta med din dokumentation till hr-avdeling eller företagsvård.
5. Struktur. Ha en policy för hur arbetsplatsen ska hantera medarbetare med det här beteendet.
6. Utmana inte personen på egen hand. Du kommer aldrig vinna.
Det bästa sättet att skydda sig mot personer med psykopatiskt beteende är att hindra dem från att ta sig in i organisationen. Där spelar rekryteringen en viktig roll.
En del i detta handlar om att stålsätta sig för att inte bli charmad under intervjun, vilket är lätt hänt. Det är också viktigt att kolla upp så att allt i cv:t stämmer.
”Om du ifrågasätter något i deras cv har de inga problem att förklara varför de har skrivit på ett visst sätt. Andra måste ofta tänka efter, medan de här personerna ljuger utan att blinka. Verkar en person för bra för att vara sann, kolla varenda punkt i cv:t”, säger Lisbet Duvringe.
Även referenserna spelar en viktig roll. Fråga om känslomässiga reaktioner, exempelvis hur de reagerade när någon fick sparken, och försök få en bild av personens allmänna ansvarstagande.
Går det så långt att en person med psykopatiska beteenden tar sig in i organisationen finns det en del att tänka på för att lindra skadeverkningarna. Exempelvis gäller det att inte dra till sig uppmärksamhet.
”Om man är ute i skogen och träffar en galen björn ska man spela död för att få vara ifred, och det är samma sak här. Det gäller att se till att personen riktar sitt fokus mot ett annat håll. Men det är inte lätt, för om har du någonting som psykopaten vill åt – kontakter, positioner eller pengar – är det svårt att komma undan”, säger Mike Florette.
Misstänker du att du har att göra med en person med ett psykopatiskt beteende är det viktigt att skriva ner vad du ser. Magkänslan är viktig, men räcker inte.
När du har samlat på dig tillräckligt mycket information bör du ta professionell hjälp. Det kan exempelvis handla om att få stöd från hr eller företagshälsovården.
”Man ska absolut inte utmana de här personerna på egen hand, för du kan inte vinna”, säger Mike Florette.
Organisationen bör också ta fram handlingsplaner för hur man ska agera om ett psykopatiskt beteende visar sig. Ju mer strukturlöst det är på en arbetsplats, desto lättare är det för en person med psykopatiska drag att agera.
”Men det finns ingen ”quick fix”, utan det bästa du kan göra är att skaffa dig kunskap. Det är som med giftiga svampar – ju mer du lär dig, desto mer kan du undvika det som är skadligt”, säger Mike Florette.
