Per Grankvist: Vågar du anställa begagnat?

”Antikviteter är inget som passar på moderna kontor, varken materiella eller mänskliga”, skriver Chefs krönikör Per Grankvist.

Krönikor
Publicerad
Per Grankvist, krönikör på Chef

När en barnvagn skulle inhandlas i samband med det första barnets ankomst gick jag in i en butik som sålde sådana. En gåpåig expedit trodde sig ha identifierat ett enkelt offer och försökte få mig intresserad av en sulkyvagn med grova däck som gick att vända åt alla möjliga håll. Redan då hade jag förstått att för den som inte är så kinkig finns alltid en lika välsorterad som omfattande andrahandsmarknad att vända sig till, där allt dessutom är billigare. Jag råkade yttra detta till expediten. Hon tittade på mig med en modfälld och besviken blick. Köpa begagnat? Det var att köpa grisen i säcken ansåg hon. Med en rak, kanske sammanbiten mun, inskärpte hon att ”man vet ju i-n-g-e-n-t-i-n-g om vem som haft den innan!” Jag trotsade detta, tänkte att en vagn som redan varit med om ett och annat därmed också hade bevisat sig och att det däri låg ett löfte om att den också skulle kunna klara ditt och datt.

De verksamheter som handlar med begagnade elektronikprodukter är paradoxalt nog mycket noga med att poängtera hur nya de är. Varorna är i nyskick, som nya, knappt använda. Fordon är på samma sätt besiktigade, kvalificerade, kontrollerade, rekonditionerade. När jag läser annonserna får jag intrycket att ägarna förhållit sig till sina saker som Patek Philippe-ägare fått lära sig att betrakta sina klockor, de har osjälviskt förvarat dem i väntan på att nästa generations ägare ska göra saker med dem.

Få företag köper begagnat, antagligen oroade över att inte känna till något om tidigare ägare och dennes förehavanden. Jag tror att samma oro gör att så få anställer begagnat också. Vem vet vad de gamla människorna varit med om? Ett och annat, kan man tänka sig. En odelat negativ känsla, alltså. Eftersom gamla människor gick i skolan förr i tiden tillhör kunskaperna forna tider, otidsenliga gamla insikter. Den naiva glansen som hör nyutexaminerade till har hos dem övergått i den patina som bara erfarenhet kan ge. Även detta en ofördelaktig egenskap. Människor framstår bara som nötta och kantstötta under en lång karriär. Inte ens hos gamla möbler är patina och proveniens eftersträvansvärt. Antikhandlare talar sig varma om i vilket otroligt bra skick som sakerna befinner sig i, praktiskt taget nyskick faktiskt.

Antikviteter är inget som passar på moderna kontor, varken materiella eller mänskliga. Anställda ska i första hand vara användbara, uppgraderbara, utbytbara. Vad betyder ens ”erfarenhet”? Att man farit under lång tid? För lång tid, låter det som. Varför skulle det heta nyanställning om det inte var nya människor vi ville anställa? De ska inte ha hunnit föröka sig. Småbarnsföräldrar blir ju sladdriga i både kropp och själ – det känner jag till av egen erfarenhet. För när det gäller min egen erfarenhet och ålder så är den naturligtvis värdefull på ett sätt som andras inte är. De kan ju som sagt ha varit med om vad som helst. Nej, helt nyexaminerade med helt nya kunskaper ska det vara, utan störande erfarenheter och omdömen. Så fort de uppvisar sådana tecken kan de räkna med att bli utbytta.

Per Grankvist

Ålder: 44 år.

Familj: Partner och två barn.

Bor: Stockholm.

Gör: Grundare och chefredaktör för Vad Vi Vet. Journalist, författare och föreläsare.

Intressen utanför jobbet: Trädgårdsskötsel och byggnadsvård.

KONTAKT: per.grankvist@vadvivet.se @pergrankvist  (instagram)

Skapa ett gratiskonto, prova Chef digitalt för

0:-

  • Tillgång till våra låsta artiklar gratis!

Skapa ditt gratiskonto

Se alla våra erbjudanden