Livet som giggare lockar allt fler

Roliga och stimulerande arbetsuppgifter är det viktigaste för de som funderar på att byta bransch, enligt undersökningen, gjord av Kantar Sifo på uppdrag av frilansföretaget Cool Company. På andra plats kommer bra och trevliga kollegor och på tredje plats kommer en bra lön.

Allra mest benägna att byta bransch är unga mellan 18 och 29 år, vare sig de är egenföretagare, egenanställda eller konventionellt anställda. I den gruppen säger hela 63 procent att de verkligen vill eller är öppna för att byta bransch.

Också livet som entreprenör lockar. 26 procent svarar att de kan tänka sig att bli egenföretagare eller egenanställda. Det är en utveckling som man kan se även i andra länder, till exempel USA. Även före pandemin var gig-arbetare en växande andel av USA:s arbetskraft, enligt fortune.com. Då var mer än en tredjedel av arbetarna involverade i gig-ekonomin. Under 2020 ökade deltagandet med drygt 30 procent.

Arbetsmarknadsexperten Marianne Olsson är rådgivare på konsultboken.se. Hon säger att gig-ekonomin har växt sig allt större även i Sverige.

”Den utvecklingen började redan innan pandemin utbröt. En viktig drivkraft är digitaliseringen, som har underlättat för giggare och arbetsgivare att hitta varandra”.

Marianne Olsson poängterar att rekrytering är en lång process för många arbetsgivare, men att de samtidigt inte kan vara utan rätt kompetens för länge. Många har därför börjat arbeta mer med att ta in folk på konsultbasis.

”Många arbetsgivare har helt enkelt börjat jobba smartare”.

Hon säger också att en del som förlorade sina jobb eller uppdrag på grund av pandemin nu istället har gjort sin bisyssla eller hobby till en större del av försörjningen. På så sätt har de blivit en del av gig-ekonomin.

”Folk använder sig av flera kompetenser än förut. Ett exempel är IT-konsulten som tar uppdrag som snickare, säger Marianne Olsson”.

Att allt fler föredrar att gigga kan bli en utmaning för dig som chef. Hur hanterar man det på bästa sätt?

”Jag tror att arbetsgivare behöver bli mer flexibla och fråga den potentiella medarbetaren i vilken form den vill arbeta. Det blir mindre fokus på förmåner och mer på att kunna laborera med sin intjänade peng och arbetstid. En konsult kan ju till exempel jobba 60 procent och ta ut en lön som betalar sig 100 procent av tiden. Därför kommer arbetsgivare som tänker nytt kunna attrahera specialister som annars inte hade varit intresserade av att jobba just där”, säger Marianne Olsson.

Detta ställer också krav på ledarskapet hos chefer, menar hon.

”Olika medarbetare kräver olika mycket styrning. Konsulter är ofta mer självgående i sin natur och gillar sin frihet i att ta sig an uppgiften. Chefen kanske anlitar en konsult just för att bli avlastad och slippa lägga tid på att lära upp någon”.