Kläderna som ger start up-looken

Det är forskaren Anna Brattström som granskar de kulturella koderna inom vad som kallas entreprenörsindustrin, det komplex av offentliga och privata kluster som syftar till att få i gång nya företag.

För att bli accepterad inom start up-världen, räcker det inte med en bra affärsidé ­– du kanske inte ens behöver någon. Väl så viktigt är att du lägger dig till med rätt sorts språk, visar Anna Brattström i en analys i boken ”Questioning the entrepreneurial state”.

”Som i vilken subkultur som helst, har det specifika entreprenörsspråket hjälpt aktörerna att skilja mellan inne- och utegrupper, mellan autentiska aktörer och wannabes”, skriver Brattström och listar mängder av inneuttryck som entreprenörsinriktat folk gärna tar i sin mun: skaffa traction, gamification, skala upp …

Som ny eller aspirerande start up-chef gör du också klokt i att lämna kostymen eller business-dräkten hemma. Om folk ska ta dig på allvar, är det bättre att signalera att du är för upptagen för att stajla dig.

”Det är bra att vara orakad”, som en av intervjupersonerna uttrycker det i studien.

Som exempel på entreprenörsvärldens typiska framgångslook pekar Anna Brattström på Klarna-vd:n Sebastian Siemiatkowski, känd för sin nedtonade klädstil: jeans, t-shirts och luvtröjor.

”Intressant nog är den looken en slående kontrast till hur han framställde sig själv för tio år sedan, när Klarna lanserades. Det var en tid då entreprenörskap som kulturellt ideal var mindre uttalat, och dåtidens pressbilder visar honom med bakåtslickat hår, noggrant knuten slips och en kostym i traditionellt grått.”

Den tillbakalutade start up-looken omfattar inte bara klädstil, utan är också uppenbar när det kommer till kontorsinredning.

Ett tydligt exempel är MINC, det största inkubator-kontoret i Malmö. Anna Brattström beskriver en färgglad miljö med kuddar, post it-lappar och plywood, befolkad av entreprenörer med likaledes avspänd stil. I studien beskriver en intervjuperson de tänkbara konsekvenserna av att dyka upp felekiperad:

”Att gå omkring på MINC i kostym ­– du skulle uppfattas som konstig. Typ, försöka vara businessman med en fax (skratt)”.­

Anna Brattström, som är lektor vid Lunds universitet, tycker inte att de kulturella ideal som är kopplade till entreprenörsvärlden är problematiska i sig. Men i sin analys pekar hon på hur de outtalade koderna kan försvåra för nykomlingar, och hur skattemedel i värsta fall riskerar att understödja en livsstil snarare än leda till start av verkliga företag.