Kaizen ñ ständiga förbättringar

Begreppet går (och bör) tillämpas på
arbetsplatsen såväl som i det sociala livet med familj och vänner.
Kaizen består av de två japanska tecknen kai, som betyder förändring, och
zen som betyder bra. Begreppet skulle på svenska kunna översättas med
”förändringar till det bättre”. Detta är också vad Kaizen handlar om –  ständiga
förbättringar som är viktiga för att nå långsiktig framgång och inte genererar
några stora investeringar. Därutöver är såväl medarbetarnas som ledningens
engagemang i förbättringsarbetet av avgörande vikt. Kaizen handlar, enligt
Imai, om att ändra människors sätt att tänka och arbeta.

Kaizen är en nära släkting till begreppet TQM (se under Kvalitet). Det sägs
att Imai lanserade Kaizen då han upplevde att TQM-konceptet missbrukades
av framförallt västerländska företag. Hans första bok inom området, som gavs
ut 1986, heter mycket riktigt Kaizen – Th e Kay to Japan’s Competitive Success.
Kaizen bygger även ofta på processutvecklingar och har i det avseendet nära
kopplingar till PDCA-hjulet (se detta begrepp).

Enligt Imai kan Kaizen ses som ett samlingsbegrepp för ett antal samtida
trender, däribland:

•  TPM ( Total Productive Maintenance).
•  TQC ( Total Quality Control).
• Förslagsverksamhet.
• Kvalitetscirklar.
• Kundorientering.
• Robotisering.
• Automation.
• JIT (Just-in-time production).
• Zero defects (nollfel).
• Smågruppsverksamhet.
• Kvalitetsförbättringar.
• Samverkan mellan ledning och medarbetare.
• Arbetsdisciplin.
• Produktivitetsförbättringar.
• Produktutveckling.
• Kanban (planeringsmetod – två ”kontrollkort” – för JIT-system).

Kaizen har kommit att bli en stark del av många ledningssystem, däribland den
standard som ställs upp inom ISO-familjen. Begreppet har även kommit att spela en stor roll som motvikt till BPR och mer drastiska förändringsåtgärder
genom att belysa vikten av små, kontinuerliga förbättringar och medarbetarnas
engagemang.

Den kritik Kaizen har utsatts för summeras i nedanstående punkter:

1. I dagens aff ärsklimat och föränderliga omvärld räcker de små, ständiga
förbättringarna inte till.

2. Kaizen är utvecklad inom japanska produktionsföretag och kan vara svår
att tillämpa inom tjänsteföretag. Denna tes har dock motbevisats av många
tjänsteföretag som enligt egen utsago arbetat framgångsrikt med konceptet.

3. Kaizen är diff ust och lite fl ummigt, det sägs inbegripa allt och tappar
därigenom sin betydelse.

4. Begreppet är utvecklat som en förklaring på Japans överlägsenhet. När
det under en period har gått sämre för Japan så förloras ett starkt argument.
Stegvisa förbättringar är dock inget som japanerna varit ensamma om att
tillämpa. Redan på 1930-talet uppmärksammades den positiva eff ekten av
de vardagsrationaliseringar inom produktion och organisation som gjordes
vid Horndals järnverk, i stället för större investeringar – den så kallade
horndalseff ekten