Hur klimatsmart var din senaste tjänsteresa?

Hållbarhet
Publicerad

Chefer reser mer än andra i jobbet – och de flyger en hel del. Det visar Chefs undersökning om tjänsteresor. Någon eller några gånger om året tar 53 procent av de 997 cheferna i undersökningen tåget på tjänsteresan. Och 47 procent reser lika ofta med flyg i jobbet.

Cheferna skiljer också ut sig – om man jämför med andra i resvaneundersökningar i företag och offentliga organisationer – på så sätt att de mer sällan än andra reser kollektivt i jobbet (resor mellan arbete och bostad undantaget).

29 procent gör det någon eller några gånger om året – 6 procent varje dag. Något fler än de 5 procent som dagligen tar cykeln eller elcykeln för ett externt möte eller annat tjänsteärende.

Av de chefer i undersökningen som gör dagliga resor med bil i tjänsten (15 procent) väljer de flesta bensin eller diesel som drivmedel.

Klimatförändringarna är i full gång och i början av oktober släppte FN:s klimatpanel IPCC en rapport där det görs klart att ansträngningarna för att hålla nere den globala uppvärmningen måste öka om världens länder ska klara målen i Parisavtalet.

I ljuset av det känner många att det är hög tid att väga in klimatpåverkan i sina vardagsvanor. Men hur stor roll spelar just tjänsteresandet för klimatet?

”Fritidsresorna väger tyngre, men tjänsteresandet är ändå en viktig del. Mycket av det sker på tider som sedan ligger till grund för hur till exempel kollektivtrafik organiseras. Dessutom kan beteendet också spilla över på privatlivet. Har man tjänstebil som förmån kanske man också reser mer med bil privat”, säger Anders Roth, expert på hållbar mobilitet på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Han har stött på uppfattningen att man som arbetsgivare inte bör peta så mycket i anställdas privatliv, men tycker att man då bör komma ihåg att de förmåner och policyer – eller brist på dylika – som man har i dag redan skapar en norm.

”Erbjuder man till exempel subventionerad bilparkering, men saknar cykelförmåner, är man redan där. Det kan vara känsligt, man ska närma sig ämnet med respekt, men inte vara rädd för att ta diskussionen. Och gärna utnyttja goda exempel.”

Anders Roth berättar om ett sådant från sin egen tidigare arbetsplats Göteborgs stad:

”När vi fick utökade förmåner gick vi från att bil var det man pratade om till att cykel och kollektivtrafik blev resenormen. En kollega berättade stolt att de sålt sin andrabil hemma, och att han nu åkte kollektivt till jobbet.”

”Egentligen är det ju som med allt ledarskap: Det gäller att föregå med gott exempel. Det går inte att sitta i förmånsbilen och säga till de anställda att de ska cykla.”

Drygt hälften, 53 procent, av cheferna uppger att deras organisation har en policy för tjänsteresor där klimatpåverkan vägs in. Hur kan man då tänka kring en sådan? Anders Roth har några tips:

○ Se över hur resandet ser ut totalt – resor i tjänsten eller resor till och från arbetet – utan att peka ut enskilda individer.

○ Sätt upp mål och ge konkreta möjligheter till att förändra beteendet. Se till att anställda vet hur de ska göra, till exempel med videomöten. Skapa en bilpool för tjänstekörning eller erbjud förmånscykel till och från jobbet.

Har man många flygresor behöver man kanske fundera på om man verkligen ska fortsätta med det.

○ Se över mötespolicyn i grunden – när behöver man verkligen göra en resa?

Anders Roth nämner också vikten av tydliga gränser för olika färdsätt – att flyg till exempel kan tillåtas först om restiden överstiger ett visst antal timmar.

”Många kanske tycker att det är en avvägning mellan att sköta sitt jobb och ta hänsyn till miljöpåverkan. Kanske måste man också förändra attityden till att se mer tillåtande på tid.”

Ungefär hälften av deltagarna i undersökningen, 48 procent, uppger att deras organisationer
kompenserar för utsläpp i någon form. Också det är ett viktigt inslag i policyarbetet, menar Anders Roth.

”Det är bra att följa upp och sätta en peng på utsläppen. Blir det en tillräckligt stor utgiftspost kan det leda till att frågan lyfts ytterligare. Använder man sedan pengarna till något bra ger det dubbel nytta. En del organisationer har till exempel köpt in elcyklar som tjänstecyklar för anställda. Och med elcykel som förmånscykel kan man locka nya kategorier av människor som inte cyklat tidigare, har undersökningar visat”, säger han.

”Jag tror att vi behöver starta projekt via fysisk kickoff, därefter kan vi sköta mycket via webbmöten.”

Så hur kommer då chefernas tjänsteresande att se ut om, säg, ett par år? Så här säger några av cheferna i undersökningen:

”Jag tror att vi behöver starta projekt via fysisk kickoff, därefter kan vi sköta mycket via webbmöten.”

”Mer miljövänliga bilar, i övrigt oförändrat.”

”Inrikesflyg hoppas jag är ersatt med snabba, effektiva tågförbindelser.”

Anders Roth tror på ett mer blandat resande och fler digitala möten inom några år.

”Jag får ofta höra att ’nu kommer elbilarna så nu behöver vi inte jobba med cykel och kollektivtrafik’. Så är det inte. 2030 kommer fortfarande en stor del av alla kilometer på våra vägar att köras av bilar med förbränningsmotorer – och det är till dess vi har på oss att vända utvecklingen. Därför krävs fokus på ett annat resande, och att vi reser mindre. Det är inte frågan om att vi ska sluta resa, men vi behöver se över det.”

”Redan i dag förstår fler att det är bra att erbjuda annat än klassiska billösningar. Och det finns fler organisationer och företag som inser att flygresandet är ett dilemma. Kanske kommer det att gå att resa med nya nattåg till kontinenten för vissa, men inte för alla. Jag tror fortfarande att mycket av resandet kommer att ske med bil, men att en större andel cyklar mer och åker mer kollektivt.”

Nya vanor, som kräver nya strukturer. Anders Roth efterlyser att systemen för att administrera resor blir lättare, till exempel när det gäller att åka kollektivtrafik i tjänsten som ska betalas av arbetsgivaren.

”Den stora utmaningen är flyget, där vi på kort sikt har svårt att se utvecklingen med elektrifiering och biobränsle. Kanske kommer man att flyga på lägre höjd och med lägre fart för att försöka undvika höghöjdseffekterna. Men det innebär i sin tur att långa tjänsteresor kan ta längre tid, vilket gör att man ytterligare kommer att tänka över tjänsteresandet och kanske skapa incitament för fler distansmöten.”

I undersökningen säger knappt en av tio chefer att deras senaste tjänsteresa skulle kunna ha ersatts av ett distansmöte. Så ett visst utrymme för effektivisering verkar finnas, menar Anders Roth.

”Egentligen är det ju som med allt ledarskap: Det gäller att föregå med gott exempel. Det går ju inte att sitta i förmånsbilen och säga till de anställda att de ska cykla.”

Magnus Aspegren, vd på Riksteatern, reser i jobbet varje vecka inom Sverige, oftast med tåg. Långa resor och förseningar är inte ett stort problem. ”Tvärtom, jag hinner jobba mycket på tåget”, säger han.

Riksteatern har lokalföreningar över hela Sverige och organiserar rikstäckande scenkonstturnéer. När det gäller organisationens utsläpp görs årliga mätningar och man ser att miljöpåverkan minskat, delvis på grund av att man ökat andelen tågresor och skärpt resepolicyn i riktning mot det.

Magnus Aspegren har på tidigare jobb flygpendlat varje vecka. När han tillträdde på Riksteatern 2014 och åter började resa mer i jobbet bestämde han sig för att ställa om till att, så långt det är möjligt, enbart åka tåg. I vd-jobbet ingår bland annat att hålla sig à jour med repertoaren och hålla kontakt med föreningarna runt om i landet.

”Många är stressade över en resa som tar längre tid – men jag tror att man, om man har möjlighet, bör fundera över det och kanske låta den göra det. Att det ska vara okej att få den möjligheten till ostört jobb eller ibland bara sitta och glo.”

En vanlig policygräns för vad som är en acceptabel flygresa är när tåget tar längre tid – ofta ungefär vid tre timmar.

”Men vi flyger inte om det inte är över sex timmars resa med tåg. Och väljer man flyg krävs tillstånd från ens chef. Man får också en påminnelse om att tänka på att välja tåg i första hand”, säger Magnus Aspegren.

Själv gör han oftast ett par jobbresor per vecka inom landet, där en är av längre karaktär. Går det tar han gärna nattåg, och han försöker påverka sin personal att göra samma val.

”Jag pratar mycket om det och om jag bokar resor för flera ser jag ju till att boka in oss på tåg.”

I Chefs undersökning om tjänsteresor lyfter flera argumentet att tågen ofta är försenade, och att man därför hellre väljer flyg för att vara säker på att komma i tid. Visst har förseningar någon gång drabbat även Magnus Aspegren, men han känner ändå inte att han offrat något genom sin omställning.

”Tvärtom, det är ju ofta den tiden man har till att jobba, skriva, reflektera, läsa och samla ihop saker. Då krävs nästan att det är en längre tågresa – fyra timmar är optimalt tycker jag.”

Och, säger han, det kan också handla om en inställning till tid som kanske i längden är mer hållbar även för chefen själv.

”Många är stressade över en resa som tar längre tid – men jag tror att man, om man har möjlighet, bör fundera över det och kanske låta den göra det. Att det ska vara okej att få den möjligheten till ostört jobb eller ibland bara sitta och glo. Det behöver man ju också, och det är ju fantastiskt om det kan få vara så.”

Myndigheter som jobbar aktivt med digitala möten har minskat utsläppen från de anställdas tjänsteresor med i snitt 25 procent på sex år. Metoden rullas ut till allt fler statliga arbetsplatser. Och det hela tog fart tack vare ett uppmärksammat vulkanutbrott.

När askpelarna från den isländska vulkanen Eyjafjallajökull stod som högst över Europa 2010 rådde flygrestriktioner i 26 länder. Alla som själva befann sig på resande fot eller hade kolleger på tjänsteresa minns hur det var: Tömda biluthyrningsfirmor, fulla färjor från Puttgarden och restider på en vecka från södra Europa.

”Detta sammanträffade med regeringens strategi för en grön it-agenda. Folk ringde till oss och undrade vad man skulle göra när man inte kunde resa”, berättar Ulf Pilerot, projektledare för Remm, projektet resfria möten mellan myndigheter, som i samma veva fick i uppgift att samordna arbetet med att minska antalet tjänsteresor på myndigheterna.

Genom att alla myndigheter rapporterar in sina koldioxidutsläpp till Naturvårdsverket har man också kunnat mäta tydliga effekter. Förra året hade de medverkande i snitt minskat sina utsläpp med 25 procent per anställd sedan projektet inleddes, jämfört med åtta procent hos anställda på de arbetsplatser som ännu inte är med i projektet. I dag ingår ett 80-tal myndigheter, och fler ska det bli.

Gör så här:

Analysera utgångsläget. Resor och kostnader i dag?

Förankra och avsätt resurser. Etablera arbetsgrupp. Representera olika delar av organisationen.

Identifiera kommunikationsbehov. Vilka bör erbjudas digitala möten?

Tekniska förutsättningar. Inventera! Välj utrustning/tjänst.

Styrmedel och rutiner. Uppdatera policy för resor/möten.

Ansvariga. Vem ser till att tekniken funkar?

Informera. Ledningens roll viktig – lev som du lär.

Lika viktigt som att byta ut tjänsteresor mot digitala möten är det också att jobba med möteskulturen, menar Ulf Pilerot.

”På digitala möten måste man ha en väl fungerande ordförande, särskilt om det är ett hybridmöte där några deltagare sitter i rummet och ett par är uppkopplade från annan ort”, säger han.

I projektet har man fokuserat på att bygga nätverk för att sprida kunskapen. Att få med kontaktpersonernas chefer redan från början har visat sig gynnsamt för förankring och ökad uppmärksamhet kring omställningen.

”De tyngsta hindren har varit traditioner som sitter i väggarna kring tjänsteresor och möten.”

En del positiva sidoeffekter har också uppstått, förutom minskad klimatpåverkan.

”Digitala möten är mer ekonomiskt. En annan aspekt är att samhällets robusthet ökar, förmågan att fungera trots saker som kan ge problem med transporter.”

Fler digitala möten kan också öka jäm-ställdheten. Chef har tidigare (nummer 8 2018) skrivit om forskning som visar att distansmöten är mer jämställda, då -dynamiken förändras.

”80 procent av alla affärsresenärer är män, medan deltagarna på de flesta digitala möten är fördelade 50/50. Det har betydelse,” säger Ulf Pilerot.

SEB har skärpt sin resepolicy flera gånger de senaste åren och ökat möjligheterna till digitala möten. Men för att hålla verksamheten grön krävs också – paradoxalt nog – globalt resande.

I SEB:s riktlinjer för resor gäller att välja tåg när skillnaden i restid mot flyg är obetydlig. Man har halverat tjänstebilsparken och skapat ett ekonomiskt och ekologiskt incitament – ju mindre utsläpp, desto större del av förmånen betalar arbetsgivaren.

”Vår resepolicy i dag är väldigt tydlig. I den står att man alltid ska överväga andra mötesformer som alternativ till en resa, och det påminns man också om vid bokningen av resan”, säger Karl-Oskar Olming, chefsstrateg för hållbarhet på SEB.

Men kärnverksamheten, som är att förvalta och låna ut pengar, kräver också ett visst mått av resande.

”De som kanske reser mest av alla hos oss är vårt green bonds-team, som jobbar helt globalt med att finansiera gröna projekt. Det är en balans mellan att resa och inte resa. I komplexa affärer och den förtroendemiljö som banker jobbar i är det ibland nödvändigt.”

Karl-Oskar Olming tycker generellt att det finns en stor mognad bland de anställda när det gäller miljöaspekter i resepolicyn.

”Man satte väldigt ambitiösa mål för ungefär tio år sedan. Det man gör i dag är att skruva på dem ytterligare”, säger han och tillägger:

”Det här var inte top of mind för fem, sex år sedan, men nu vill de flesta göra medvetna val både hemma och i sitt arbete.”

”Där hänger den ökande medvetenheten och förutsättningarna att göra saker på ett annat sätt ihop.”

Skapa ett gratiskonto, läs Chef digitalt för

0:-

  • Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!

Skapa ditt gratiskonto

Se alla våra erbjudanden