Bottenbetyg för DO

Som ett blont yrväder sveper hon in genom dörren. Kanske inte med ett höganäskrus i en svångrem om halsen, men väl med famnen full av väskor och motorcykelhjälm. Eventuellt har hon också hunnit fånga upp en kopp kaffe.

LÄS MER: Fler Cheftester

På vägen från ytterdörren till kontoret spottar hon ur sig idéer och arbetsorder till höger och vänster innan väskorna slängs in på rummet och hon springer till ett möte som hon sannolikt är försenad till.
Ingen missar Katri Linnas ankomst.

Det gäller inte minst dem som har avtalat tid med henne. Att de får vänta är nämligen regel snarare än undantag. En gång kallade hon en sjukskriven medarbetare till ett möte som hon sedan kom 45 minuter för sent till.
Själv tycker hon att det är en del av hennes charm. Lagom charmigt, tycker medarbetarna.

Katri Linna fick sitt första chefsjobb vid 40 års ålder, då hon blev kanslichef hos Ombudsmannen mot etnisk diskriminering. Under de tio år som förflutit sedan dess har hon lämnat regeringskansliet några gånger, bland annat för att bli chefsjurist på fackförbunden SIF och HTF. 2005 fick hon titeln DO, diskrimineringsombudsman. Då innefattade arbetsuppgifterna etnisk diskriminering.

Vid årsskiftet blev hon chef för det som brukar kallas super-DO, den myndighet som är en sammanslagning av de dåvarande ombudsmännen DO, JämO, Handikapp­ombudsmannen och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning.

Totalt är det ett nittiotal personer som har Katri Linna som chef.
Är de glada över det?
Nja.

Otydlighet, inkonsekvens och extrem detaljstyrning är egenskaper som brukar markeras med varningssymbol i ledarskapslitteraturen. Samtliga är tydliga kännetecken för Katri Linnas ledarskap.

I korridorerna på DO finns det åtskilliga berättelser om arbeten som aldrig blivit färdiga, rapporter som fått skrivas om ett oändligt antal gånger och projekt som runnit ut i sanden.

En rapport kan bli godkänd fem gånger innan Katri Linna till sist bestämmer sig för att den verkligen, verkligen är klar. Då fastställs när den ska kommuniceras ut, för att den ska passa in i medarbetarnas schema och samtidigt få maximalt genomslag i media.

Sedan kan det gå en vecka eller två innan Katri Linna plötsligt ångrar sig.
»Rapporten ska ut nu!« lyder ordern.

En före detta medarbetare berättar om ett av dessa tillfällen:
»Det fanns ett ledningsgruppsprotokoll där det stod att vi skulle vänta till hösten. Ändå ville hon att den skulle ut veckan före midsommar.«

Medarbetarna får vackert anpassa sig, kavla upp skjortärmarna och jobba sig blå för att göra sin chef nöjd.
»Ofta får man gissa vad hon menar. Jag var ganska bra på att gissa, så hon tyckte om mig. Men det skapar en stor osäkerhet i organisationen«, säger en före detta medarbetare.

En klapp på axeln för väl utfört arbete hör dock till ovanligheten.
»Vi får tolka uppdraget. När vi sedan avrapporterar så får vi höra att vi har tolkat det på fel sätt. Därför är Katri aldrig riktigt nöjd med det vi gör. Hon hoppar än hit, än dit. Sedan skyller hon på andra när resultatet inte blir det önskade«, säger en annan före detta medarbetare.

Katri Linna definierar ordet eldsjäl.
»Hon har en naturlig känsla för att angripa orättvisor«, säger en gammal kollega.

Hon är också ett bevis på att en eldsjäl per automatik inte blir en bra chef.
»Ska hennes organisation må bra behövs det chefer under henne som håller samman den. När hon brinner är det lätt att det blir svängningar i besluten. Finns det inte bra mellanchefer som kan fånga upp besluten, blir det arbetsamt för oss på golvet«, säger en person.

Men så tycks inte heller hennes organisation må särskilt bra. I spåren efter yrvädret Linna finns gråtande, förvirrade och rentav sjukskrivna medarbetare.
»Det finns de som har råkat väldigt illa ut. Och det är många som har varit ledsna. Jag har varit med om att trösta människor som har gråtit för att de fråntagits sina arbetsuppgifter utan att få veta varför«, säger en medarbetare.

Katri Linnas ledarstil präglar hela myndigheten. Ledningsgruppen beskrivs som »tyst« och dess möten saknar ofta dagordning. Efteråt är det sällan någon som vet vilka beslut som har fattats.

»Det är lågt i tak. Ingen vågar säga något. Man har under lång tid lärt sig att det inte lönar sig«, säger en person med insyn i ledningsgruppens arbete.
»Det är en organisation där det premieras att slinka undan och skylla ifrån sig i stället för att vara rakryggad och ta ansvar«, säger en annan.

På gamla DO fanns fler informella möten och möjlighet att skapa organisatoriska genvägar, förbi den klåfingriga chefen. I den nya, avsevärt större organisationen är allt mer formellt. Det ger Katri Linna möjlighet att försöka hålla i tyglarna till samtliga sina hästar.

Vilket hon gör. Till exempel när hon i våras bestämde att hon ska vara den som veckovis går igenom alla myndighetens ärenden. Detta är egentligen chefsjuristens uppgift. Men numera får alltså handläggarna ställa sig i kö utanför högsta chefens kontor varje fredag.

»Jag känner inte att jag har hennes förtroende. Man tänker inte att ’Katri tror att jag kan göra det här efter bästa förmåga’«, säger en medarbetare.
Åtskilliga väljer att uttrycka sig mindre diplomatiskt än så. Historierna om hennes kontrollbehov, otydliga mål och ovilja att dela med sig av ansvaret upprepas vid en rundringning till nuvarande och tidigare kolleger och medarbetare.

Den som har tilldelats plats i hennes kylskåp får svårt att komma ut. Och exakt vad man ska göra för att hamna där är oklart för medarbetarna. Många beskriver hur de plötsligt insett att de inte längre är uppskattade.
»Jag blev lämnad åt mig själv, jag förstod att jag inte hade något stöd att vänta. Inget blev bra efter det«, säger en mellanchef.

Om man klär av Katri Linna chefsrollen framträder en person som är älskvärd och inspirerande. Särskilt utmärkande är hennes engagemang som har gjort henne till en av landets främsta experter på diskrimineringsfrågor.
»Hon är i elden hela tiden«, som någon uttrycker det.

När man är drivande och vill påverka människor kan det vara svårt att respektera andras ståndpunkt, särskilt om de har »fel« åsikt.
»Katri kan vara tydlig med att hon tar avstånd från vissa ståndpunkter. Men hon är aldrig cynisk eller förkastar någon, utan respekterar alla«, säger en person som var kollega med Katri Linna under 1990-talet.

Det var juridikstudier som förde henne till Sverige för 30 år sedan. Kanske är det i hennes finska ursprung som engagemanget får sitt bränsle. Dels för att hon kan identifiera sig med hur det är att tillhöra en minoritet. Dels för att det i det finska blodet flyter en hel del av det som kallas sisu.

»Hon är seriös, samtidigt som hon är en frisk fläkt. Vissa kan bli nedbrutna av ansvaret som det innebär att vara chef. Men hon kan skratta även när det är tungt. Hon är annorlunda. Ja, det är nog hennes sisu«, säger en person som jobbade med Linna i början av 2000-talet.

Nästan alla går från sitt första möte med Katri Linna fyllda av energi. Hon är öppen och social, skrattar högt och bjuder på sig själv.
»Hon charmade sin omgivning och öppnade dörrar med sitt skratt och sitt sätt«, säger en person som var kollega på 1990-talet.

Men även om det stämmer, att personen Katri Linna inte har förändrats nämnvärt sedan hon var notarie i Västerås Tingsrätt, så verkar yrkeskvinnan Katri Linna ha gjort det. Och det tycks vara stor skillnad mellan att ha henne som kollega och som chef.
»Jag skulle hellre vilja ha henne som vän än som chef. Jag tycker om henne. Men det finns brister i ledarskapet«, säger en person som har jobbat som chef under Katri Linna.

Men det finns positiva sidor, även inom ramen för hennes ledarskap. Hennes redan omtalade engagemang är naturligtvis en av dem. Andra är hennes kreativitet och oräddhet. Hon drar sig inte för att sticka ut hakan.
»Hon är suverän medialt. Kunnig och professionell och tydlig«, säger en person.

Även i det lilla rummet kan hon vara en bra chef. Då lyssnar hon och svarar på frågor. I synnerhet om personen mitt emot henne har kunskap och erfarenhet. Då är hon särskilt intresserad av att lyssna. Och ju längre bak i tiden man går desto mer positiva blir rösterna.
»Hon var raka motsatsen mot den allmänna bild många har av jurister. Vi som jobbade med henne blev mer förändringsbenägna. Vi hade alltid fått höra ’det går inte’ fem gånger varje gång vi föreslagit en förändring. Men av Katri fick vi lära oss att man kan påverka«, säger en medarbetare från hennes fackliga period.

Men någon överdängare på strategiskt långsiktigt arbete var hon inte då heller. Att vara den som hanterar den övergripande styrningen, att få organisationen att se de gemensamma målen, verkar inte vara hennes paradroll.
»Hon var inte så bra på att strukturera. Vissa saker blev aldrig genomförda. Hon kom aldrig igång med något annat än det dagliga.«

Säkert går det att förklara hennes ovilja inför organisatorisk struktur och hennes petande i detaljer med hennes engagemang. Det kan vara svårt att organisera ett yvigt och brinnande intresse.
Någonstans påverkas säkert också Katri Linna av att hela myndigheten heter hennes titel. Hon är diskrimineringsombudsmannen, därför måste hon ha koll på allt.

Och ja, det är en titel som förpliktigar. Det är det som gör att man höjer lite extra på ögonbrynen inför berättelserna om hur hon kan skälla ut personer inför andra. Eller hur hon kan sätta sig hos en medarbetare – inte nödvändigtvis en annan chef eller ens någon som hon känner – och baktala deras kolleger.

»Hon slår in kilar mellan medarbetare genom att prata skit om dem«, säger en person.
»Hon är chef för en myndighet som har ansvar för att värna om respekten mellan människor. Men hon har ett problem med det själv«, säger en annan.

Är Katri Linna medveten om kritiken? Tja, det kan bara hon själv svara på (se hennes kommentar ovan). Men många vittnar om en ovilja – vissa kallar det till och med oförmåga – att förstå kritiken. Missnöjet framkommer i varje fall tydligt, svart på vitt, i myndighetens medarbetarundersökningar. Och flera av dem som har valt att sluta har varit öppna med sitt ogillande.

LÄS MER: Katri Linna tvingas sluta

Katri Linna har gått hos en mentor för att få stöd. Men runt fikaborden på DO är åsikten att mentorn inte har hjälpt. Yrvädret Linna har inte förändrats en millimeter.

»Under min tid på do hade vi tre olika konsulter som pratade om värdegrund och bemötande. Alla kom fram till att chefskapet och ledningen var ett hinder. Nästa gång det skulle talas om värdegrund och bemötande tog Katri in en ny konsult som började om från början, för att hon skulle slippa ta tag i problemet«, säger en före detta medarbetare.
»Vill inte Katri titta på sig själv så kommer DO aldrig att kunna bli en bättre arbetsplats.«

LÄS MER: Chefs betyg på Katri Linna

Fotnot: Artikeln kommer från Chef nr 8 2009.

nyhetsbrev-9

Missa inget!

Chefs populära nyhetsbrev Ditt ledarskap och Din karriär samlar varje vecka det bästa från Chef.se.
  • Konkreta råd i ditt chefskap
  • Användbara metoder och verktyg
  • Relevanta erbjudanden

Relaterade artiklar

asdasda
 

Chocksiffror: Sveriges chefer mår uselt – här är orsakerna

Sju av tio chefer mår så psykiskt dåligt att det går ut över deras jobb, enligt Chefs undersökning. Ohanterlig stress och sömnstörningar är de främsta orsakerna.
Elisabeth Skol, HR-direktör på ManpowerGroup
02:12 min
Annonssamarbete Chef + ManpowerGroup

4 steg ut ur kompetensbristen

Video:

Allt fler har svårt att hitta rätt medarbetare. Lösningen? Elisabeth Skol på ManpowerGroup förklarar modellen som gör företag kompetensstarka.

chef_team_tidskriftspriset2017-2-2
Jobba på Chef

Chef söker en säljare till vår contentstudio                        

Chefs innehållstudio har vuxit kraftigt det senaste året och nu vill vi ta nästa steg med en dedikerad säljare. Vi söker dig som är engagerad, kreativ och affärsorienterad.
contentartikel-2-chefboken
Chefboken

Måste-böckerna som ger chefen framtidskoll

Förstå vad som händer – före de flesta andra. Chefbokens redaktör Björn Hedensjö väljer ut böckerna som ger dig ett kunskapsmässigt försprång.
startsida1
 

Hylla en kvinnlig ledare som betytt mycket för dig

Tacka eller berätta om en kvinnlig chef, mentor eller kollega som har haft betydelse i din karriär: #honlyftemig
topp100-2018
 

Chef.se en av de bästa sajterna i Sverige – för femte året i rad

Chef.se hamnar återigen på listan över Sveriges fem bästa tidskriftssajter, när IDG presenterar prestigefyllda Topp 100-listan.
Thomas von Koch, vd EQT.
Annonssamarbete Chef + Vinnova

EQTs vd: ”Kulturförändring är det svåra”

”Den stora utmaningen nu, det man totalt underskattar, är företagskultur och ledningskultur”, menar Thomas von Koch, vd för EQT.

psykopat
 

Vad gör man med en psykopat?

Bakom den sympatiska fasaden lurar en människa med psykopatisk personlighet.
nyhetsbrev-9

Missa inget!

Chefs populära nyhetsbrev Ditt ledarskap och Din karriär samlar varje vecka det bästa från Chef.se.
  • Konkreta råd i ditt chefskap
  • Användbara metoder och verktyg
  • Relevanta erbjudanden