livsvard

Här får personalen en livsvårdstimme

Träning i all ära – men vad gör man när sjukskrivningarna kommer trots att alla medarbetare ägnar sig åt friskvård? På kommunikationsbyrån Panang i Falun införde vd:n Jonas Grenfeldt i stället en livsvårdstimme. ”Tanken är att få till den mentala guldkanten och få folk att må bättre”, säger han.

På Panang Kommunikation jobbar företaget – 15 personer inklusive ledningen – med temaår i cykler om tre.

Sedan byrån grundades för sju år sedan har man alternerat mellan att satsa på friskvård, kompetenshöjning och volontärarbete för de anställda och avsatt tid och budget för sådana aktiviteter. 2017 var det åter dags för friskvård.

”Senast vi körde det kom många igång på ett bra sätt. Vi hade både pt och kostrådgivare och vi är fortsatt ganska  aktiva fysiskt. Men trots det har vi åkt på sjukskrivningar under de senaste åren. Det är ett stundtals stressigt yrke i en stressig bransch, så jag började fundera på om behovet verkligen var fysiskt”, säger vd Jonas Grenfeldt.

I stället för den vanliga friskvårdstimmen bestämde han sig för att testa vad han kallar livsvårdstimme.

Ett dilemma blev att ringa in vilken typ av aktiviteter som skulle räknas som livsvård.

”För friskvårdstimmen har regeln varit att man måste bli svettig. För livsvårdstimmen är hållpunkten att man inte ska använda den till att lösa livspusslet – till exempel springa ärenden på en extra lunchtimme eller gå tidigare för att hinna handla mat innan man hämtar ungarna. Det ska i stället vara något som man känner att man mår bättre av.”

Gränsen är alltså inte glasklar. Hämta barnen tidigare på dagis eller skola för att hinna umgås mer är till exempel godkänt – och också något som Jonas Grenfeldt själv gör ibland på sin timme, liksom att löpträna. Sådan ’klassisk’ friskvård är också fortfarande okej att ägna tiden åt.

”Många friskvårdar fortfarande och kör på med träningen som vanligt. Det finns de som tar en långlunch med vänner eller gamla kolleger för att hinna umgås. Någon rider eller tar en promenad och vi har en som volontärarbetar på den här tiden, för det tycker hon berikar hennes vardag.”

Och projektet verkar uppskattas av medarbetarna.

”Den enda farhågan vi hade var att de som tränade skulle sluta med det och i stället sitta och äta glass i solen – men det som har hänt är i stället att de som tidigare inte utnyttjat friskvårdstimmen, som kanske inte är sådana som tränar enligt sin egen självbild, nu faktiskt använder tiden”, säger Jonas Grenfeldt.

Läs också: Klockan fyra är bara chefen kvar

I slutet av året ska livsvårdstimmen utvärderas – extra viktigt eftersom det grundar sig i en helt egen idé utan några förebilder eller för den delen dokumenterade resultat.

”Vi försöker annars jobba vetenskapsdrivet med de här frågorna – vi tar till exempel tio minuters rast varje timme för att vi vet att man mår bättre av det. Men just detta är bara ett eget påfund.”

Att mäta resultaten är knepigt.

”Det är svårt att dra objektiva slutsatser från ett år med detta, men jag hoppas att det kan göra skillnad om tjugo år och kanske förebygga sånt som ofta kommer med stillasittande arbete. Det hade varit häftigt
om ett storbolag som SSAB eller Ericsson införde något liknande så att man fick ett ordentligt mätunderlag.”

Och vem vet – kanske sprider sig livsvårdstimmen till andra arbetsgivare. Flera större organisationer och några kommuner har i alla fall kommit på studiebesök till Panang.

”Det är en jätteutmaning som alla står inför, när många, trots fler hjälpmedel och mer effektivitet, mår allt sämre. Om det här kan hjälpa till att förebygga psykisk ohälsa är det hur häftigt som helst.”

Själva planerar byrån att fortsätta med livsvård, förutsatt att det fortsätter att fungera bra. Och en positiv effekt i form av tydlig employer branding har man faktiskt kunnat registrera:

”Vi har fått mycket uppmärksamhet och märkt en ökning av spontanansökningar, kanske för att det märks att vi tar hand om de som jobbar här. Vi känner oss som en arbetsplats som många skulle vilja jobba på.”

Läs också: 7 steg: Så håller du det perfekta talet

Relaterade artiklar

friskvard1
Arbetsmiljö

4 udda satsningar på friskvård – som bröt ny mark: ”Otrolig vi-känsla”

Forskning visar att det är värt att satsa på friskvård. Som arbetsgivare får du tillbaka 1,50 per satsad krona. Här är några satsningar som sticker ut och som du kan inspireras av. 
Helene Leitner Larsson på Inhouse. Foto: Karina Ljungdahl
Annonssamarbete Chef + Inhouse

Lär dig säkra de bästa kollegorna – med onboarding

Håll undan konkurrenterna. Landa talangerna. Lotsa nya medarbetare rätt. Chefer som kan onboarding får ett övertag i dragkampen om de bästa nya kollegorna.
forbjudgnall
Arbetsmiljö

Psykologen: Det händer när chefen förbjuder ”gnäll” på jobbet

Mycket tid på jobbet går åt till gnäll. Men i stället för att tysta är det bättre att lyssna och undan­röja orsaken.
natshoppar
Arbetsmiljö

Studie: Fler jobbar över – och nätshoppar på jobbtid

Allt fler jobbar övertid, visar en tysk undersökning. Men samtidigt uträttar vi fler privata ärenden på jobbtid.
friskvard-3
Arbetsmiljö

Forskning bekräftar: Så mycket ger friskvården på jobbet

Brist på tid och pengar är det främsta hindret för friskvårds­satsningar på jobbet, svarar Sveriges chefer i Chefs undersökning. Samtidigt visar forskning att varje satsad friskvårdskrona ger minst 1,50 tillbaka. Men hur gör man då?
anstalldny
Arbetsmiljö

Här är 7 sätt att ge nyanställda starten de förtjänar: ”Röj tvivel”

Alla har någon gång varit nya på jobbet. Se till att dina nyanställda får starten de förtjänar. Du kommer tacka dig själv längre fram.
Bygg en hållbar chefskarriär. Anki Udd på Ledarna vet hur du gör. Foto: Robert Haecks
Annonssamarbete Chef + Ledarna

Hur länge håller du som chef?

Är du fortfarande chef om 10 år? Svaret finns till stor del i din arbetssituation idag.
Anki Udd på Ledarna ger nödvändiga råd för en hållbar chefskarriär.

sakerhet12
Arbetsmiljö

Forskare: Bra ledare – minskar risken för olyckor på jobbet

Det går inte underskatta vikten av bra ledarskap på en arbetsplats.