Globalisering

I vårt lilla land har industriell tillväxt och interna-
tionalisering under mer än ett sekel varit en förutsättning för skapandet av
livskraftiga företag. USA utgör en kontinent där man kunnat verka enbart på
amerikansk marknad varför globalisering inte varit nödvändigt.

Ur nationalekonomisk synpunkt innebär den s.k. globaliseringen att arbete
utförs där förutsättningarna är bäst. Kan man producera i Kina till väsentligt
lägre priser än i hemlandet och risken är värd att ta så vinner i längden alla på
att produktionen förläggs där.

Politiskt har globaliseringen kommit att bli vänsterns slagord mot industriell
utveckling. Man glömmer lätt att klyftorna mellan rika och fattiga aldrig varit
mindre än nu. Den andel av jordens befolkning som lever på mindre än en
dollar per dag är nu nere i 22 procent och omfattar huvudsakligen Afrika söder
om Sahara, Burma och några andra länder. Om man däremot jämför Bill Gates
förmögenhetsställning med någon invånare från Burundi så kan man påstå att
klyftorna har ökat – men detta gäller sålunda ej de stora befolkningsgrupperna
i världen.

Globalisering har både operativa och strategiska konsekvenser. Operativt
innebär det en effektivisering i så måtto att produktiviteten ökar genom att
styckekostnaderna sjunker. Strategisk kan det sägas utgöra ett beslut i nutid
för att säkra framtida framgång genom att man förebygger priskonkurrens som
annars skulle kunna bli förödande för verksamheten. Etablering i ett land är ofta
en förutsättning för att effektivt kunna sälja sina varor i landet. En omständighet
som man ej får glömma i samband med utläggning av produktion till andra län-
der är den omständigheten att levnadsnivåer och inkomstförhållanden successivt
jämnas ut. Det land som vid beslutstillfället kan förefalla utomordentligt attrak-
tivt p.g.a. låg kostnadsnivå kan om 10 år ha en helt annan nivå. Utläggning till
exempel till Estland visar sig efterhand leda till snabbare och större kostnadshöj-
ningar än vad man trodde för några år sedan. Av detta och andra skäl bör beslut
om globalisering i form av utläggning av produktion övervägas ur en rad olika
aspekter – bl.a. tiden och standardutvecklingen.