Gamnacke, musarm och ostbågsrygg – vik hädan!

Pandemin har återaktualiserat det gamla hederliga ämnet ergonomi för många chefer. Arbetsmiljöverket gör det väldigt tydligt att chefen tillsammans med arbetstagaren måste ta ansvar – men för det krävs att chefen har den rätta kunskapen.

Arbetsmiljö
Publicerad

Vad

Två års hemarbete under högst varierande förhållanden har kostat på. Många vittnar om en oroväckande ökning av gamnackar, ostbågsryggar och musarmar. 

Nytta

Men det fram­kommer något oväntat att en ergonomiskt riktig arbetsplats kan vara ett oväntat argument i kampen om medarbetarna.

Fysisk ergonomi är ”old school”, ganska tradigt och att likna vid ett tandläkarbesök: Ont men nödvändigt.

I dag är det betydligt mer populärt att prata kognitiv och mental ergonomi, enligt både forskare och företagshälsovård. Men samtidigt har pande­min knuffat upp det gamla hederliga ämnet på agendan igen för många chefer. Det är kanske viktigare än någonsin att på nytt ta tag i den fysiska arbetsmiljön.

Två års hemarbete under högst varierande förhållanden har kostat på. Många vittnar om en oroväckande ökning av gamnackar, ostbågsryggar och musarmar. 

Helen Berg Kirkegaard.

Och cheferna står inför ett nygammalt problem som de tror att de kan.

”De första sex månaderna funkade det jättebra att jobba hemifrån, men efter ett halvår började allt fler känna av onda ryggar och nackar. Företagen erbjöd då att man kunde få hämta hem sin kontorsutrustning, vilket hjälpte till viss del. Men nu i den nya hybridtillvaron är vi tillbaka med kontorsutrustningen på arbetsplatsen och sitter återigen med laptopen på köksbordet”, säger Helen Berg Kirkegaard, vd på Tjugonde företagshälsa i Malmö.

Ergonomi: Kunskapen om hur hjälpmedel ska se ut för att kroppskrafter och uthållighet varken ska över- eller underutnyttjas.

Dessutom har pandemin med alla dess restriktioner lett till att vi har fått kraftigt försämrade levnadsvanor. Vi fick inte den sedvanliga cykelturen eller promenaden till jobbet, gymmet stängde och kylskåpet fanns alldeles för nära. Vi har suttit illa på för liten yta, jobbat alldeles för långa dagar utan avbrott för att gå till olika möten, till kaffemaskinen eller skrivaren. 

Nästan hälften av dem som har jobbat hemma under pande­min har fått ont i kroppen, enligt en ny undersökning från Viktväktarna och Sifo. De vanligaste problemen är värk i rygg och nacke, följt av axlar. Men en del har även fått mer ont i armar och händer.

Arbetsmiljöverkets stati­stik­rapport 2021:3 över arbets­orsakade besvär 2020 talar samma språk, även om de inte specifikt har undersökt konsekvenserna av pandemin.

Nästan tre av tio sysselsatta, 29  procent, har besvär till följd av andra förhållanden i arbetet än olyckshändelser.

64 procent av dessa har fysisk smärta eller värk och 58 procent har problem med nacke, axel eller arm.

Smärtor hos var femte svensk

Sammantaget handlar det om drygt 2,2 miljoner svenskar som känner smärta vid bildskärmen i dag, enligt en undersökning som it-tillbehörsföretaget Mousetrapper har gjort tillsammans med Kantar Sifo. Det är en ökning med över 300  000 personer sedan 2018, som i stort hänförs till att fler arbetar hemifrån. 

”Under pandemin var män­niskor dess­utom rädda eller oroliga och sov dåligt. Oro ger ofta förhöjd spänning och värk”, säger Helen Berg Kirkegaard och poäng­te­rar att chefer och hr-medarbetare inte haft de sedvanliga signalsystem som fångar upp hur medarbetarna mår.

Att sitta 60 procent, stå 30 procent och gå tio procent av arbetstiden är en optimal fördelning om man jobbar på kontor, enligt Europeiska arbetsmiljöbyrån. Men enligt en sammanställning av Högskolan i Gävle är den nuvarande fördelningen snarare 70-20-10.

Har de dessutom låtit sina medarbetare vara med på videomöten med avstängd kamera har de berövat sig själva ytter­ligare en möjlighet att se hur medarbetarna mår. 

”Hur duktiga cheferna än är, så är de inga tankeläsare. Det handlar inte om ovilja utan många chefer har helt enkelt inte mäktat med. De har haft fullt upp med sin egen situation. Tiden har inte räckt till”, säger hon. 

Slarv på kontoret efter fri placering

När medarbetarna nu börjat återvända till kontoren har de nya aktivitetsbaserade arbetsplatserna visat sig kunna bli en ny ”black om foten” och inte direkt underlätta de ergonomiska förutsättningarna. Många medarbetare slarvar med att ställa in stol, skärm och skrivbord i rätt höjd eftersom de ska sitta på en ny plats varje dag.

Det kommer att ta lång tid att bygga upp fysiken igen, det konstaterar Helen Berg Kirkegaard, men samtidigt är hon positiv utifrån att det inte krävs så mycket. Hon upplever därför inte situationen som alarmerande. 

”Det handlar om att få tillbaka en rörlig aktiv vardag, att inte sitta långa dagar bunden vid datorn utan se till att få variation. För variation är minst lika viktigt som ergonomi”, säger Helen Berg Kirkegaard.

”Man kan tillsammans skapa en kultur där man hjälper varandra till återhämtning. Det räcker inte med bra stolar utan vi måste först ha gemensam kunskap”

Cecilia Berlin

Samma linje är Cecilia Berlin inne på. Hon forskar på ergonomi och är docent på avdelningen för Design & Human Factors på Institutionen för industri- och materialvetenskap på Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Cecilia Berlin.

”Ergonomer brukar säga att den bästa arbetsställningen är nästa ställning. Det är variationen som avgör om man får en hälsosam fysisk arbetsbelastning”, säger Cecilia Berlin. 

Frågan om hur ofta man ska variera sin arbetsställning är dock inte vetenskapligt belagd, men hon kopplar det till hur länge man orkar koncentrera sig. 

”Det brukar handla om 35–45 minuter. Efter det bör man överväga att variera antingen arbetsuppgift eller kroppsställning eller varför inte både och.”

Ansvarsfördelningen oklar

I hennes nuvarande forskning är det framför allt den psykiska och kognitiva ergonomin som står i fokus. De försöker besvara frågor som ”Är det här bra för hjärnan? Hur snabbt ska det gå att bli nådd? Hur hanterar du krångel? Hur kan du koncentrera dig bättre? Hur håller du fokus om du jobbar hemma samtidigt som familjen är hemma?”

Hon berättar att den fysiska ergonomin sedan länge är be­forskad, men att vi har bytt arbetssammanhang och därför inte längre vet vems ansvar det är. 

”När chefen börjar råda om hem­arbetet är det på ett sätt ett intrång i någon annans hemmiljö. Men Arbets­miljö­verket gör det sam­tidigt väldigt tyd­ligt att chefen och arbetstagaren måste ta arbets­miljö­ansvaret till­sammans. Chefen måste ge förutsättningarna och medarbetarna måste ta till sig de an­ord­ningar och regler som finns. Min käpphäst är att allt startar i kun­skap. Chefen kan inte föreslå goda och hållbara åtgärder om hen inte har kunskap, och medarbetaren måste förstå åtgärdernas syfte för att ta dem till sig.”

”Nu är vi tillbaka med kontorsutrustning på arbetsplatsen och sitter återigen med laptopen på köksbordet.”

Helen Berg Kirkegaard

Trots att fysisk ergonomi handlar om gammal beprövad kunskap går det inte att ta för givet att alla vet vad som är rätt. Cecilia Berlin förordar en öppen diskussion och gärna utbildning kring vad vi mår bra av och vad kroppen behöver för att sedan se till att man har rätt verktyg och tillräckligt med utrymme. 

”Med ett sådant kunskapsunderlag blir det också lättare för medarbetarna att säga att nu behöver jag ta en paus. Man kan tillsammans skapa en kultur där man hjälper varandra till återhämtning. Så det räcker inte med bra stolar utan vi måste först ha gemensam kunskap.”

Svårt att få tillbaka anställda

Hälften av alla nordiska företag har svårt att få tillbaka sina med­arbetare till arbetsplatsen efter pande­min, enligt en stor undersökning av facility management­bolaget Coor.

Men det fram­kommer något oväntat att en ergonomiskt riktig arbetsplats kan vara ett oväntat argument i kampen om medarbetarna. Ergonomi listas som en av de fem viktigaste kontorsförbättringarna som kan locka tillbaka dem. 69 procent av medarbetarna tycker i undersökningen att bättre ergonomi och stöd för hälsa och välmående är viktigast vid utformningen av kontoret. 

Musarm är samlingsnamn för värk och stelhet i arm, nacke, axlar, rygg, handled och fingrar. Datormusen är en stor bov i dramat, eftersom den hamnar en bit bort på bordet utanför tangentbordet och skapar ett utåtroterat läge. En centrerad mus på tangentbordet gör att du får en mer sund och ergonomisk arbetsställning och undviker problem med musarm.

Anders Ehnbom, vd på Mousetrapper, bekräftar att intresset för fysisk ergonomi har aktualiserats under pandemin. Och nämner att mycket är i görningen, bland annat har Nederländerna lagstiftat om att arbetstagarna måste få upp sin laptop i ögonhöjd. 

”Vi har fått en situation där arbetsgivaren tillåter att medarbetarna sitter hemma några dagar i veckan, samtidigt som deras villighet att bekosta bättre verktyg hemma minskar om man utrustar arbetsplats­er­na på jobbet. Därför går ut­vecklingen alltmer mot mobila enheter som man flyttar med sig.” 

God ergonomi ger god ekonomi. En kunskapsöversikt gjord på uppdrag av Arbetsmiljö­verket (Rapport 2012:1) visar att ju bättre ergonomin är på arbets­platsen, desto lönsammare är företaget. Det ger vinster i form av både bättre kvalitet och bättre produktivitet.

Så undviker du musarm – 4 steg

Variation är nyckelordet för att inte fel- eller överbelasta vissa delar av kroppen. Variera mellan sittande, stående och gående. Tänk också på att andningen kan vara din bästa kompis. Så fort du blir trött eller stel, byt ställning och ta några djupa andetag!

Här är en snabbguide till hur du undviker musarm.

  1. För att minska risken för besvär i nacke, axel, arm eller hand är det viktigt att händerna är centrerade framför dig, innanför axlarna. På så sätt avlastas skulderbladsmuskulaturen och risken för onödiga spänningar minskar.
  2. Se till att underarmarna kan vila på bords­ytan. Höjden på bordet ska inte vara så hög att axlarna skjuts framåt, eller så låg att armarna blir hängande i luften.
  3. Låt axlarna slappna av och håll armbågarna i cirka 90 graders vinkel, i linje med golvet. 
  4. Tänk på att sitta stadigt med fötterna på golvet. Placera fötterna något framför knäna.

Skapa ett gratiskonto, prova Chef digitalt för

0:-

  • Tillgång till våra låsta artiklar gratis!

Skapa ditt gratiskonto

Se alla våra erbjudanden