Företagskultur

Fortsättningsvis använder vi begreppet företagskultur, men
det är lika relevant för alla typer av organisationer.

Företagskultur är ett begrepp som sedan mitten på 1980-talet har blivit
etablerat på managementscenen. Verksamhetens kultur är uppbyggd av de
värderingar och normer, definierade eller implicita, som har uppstått genom
historiska händelser, starka personligheter eller genom ett medvetet utvecklings-
arbete. Någon har kallat företagskulturen för medarbetarnas inre kompass. Det
är företagskulturen som avgör längd och frekvens på möten, klädsel, internt dia-
logklimat, längd på rapporter och så vidare. Företagskulturen skapar en känsla
av samhörighet hos medarbetarna.

Den person som kanske främst har företrätt intresset för organisationens
kultur är MIT-professorn Edgar H  Schein med boken Organizational Culture
and Leadership som kom ut 1985. Schein betonade utmaningen i att ändra en
företagskultur och han benämner de direktörer som verkligen lyckas med denna
enastående uppgift för kulturella hybrider. En sådan är exempelvis Jack  Welch,
som framgångsrikt revolutionerade kulturen inom General Electric.

För att lyckas med en kulturförändring krävs det, enligt Schein, konsensus kring
fem områden:

1. Verksamhetens affärsidé eller primäruppgift.
2. Mål med förändringen.
3. Metoder för att uppnå målen.
4. Hur framåtskridande mäts.
5. Strategier för stöd- eller reparationsåtgärder.

Finns det då några kulturella mönster som har visat sig vara mer framgångsrika
än andra? En studie genomförd av Jim Collins och hans forskningsteam där de
över en femårsperiod analyserade och jämförde 28 företag, visade att framgångs-
rika företag lyckades kombinera två delvis motstridiga kulturella normer: disci-
plin och entreprenörsskap. När organisationer växer och komplexiteten ökar är
disciplin ett nödvändigt kulturellt drag för att driva verksamheten professionellt.
Disciplinen kan dock kväva den entreprenöriella andans initiativkraft och riskta-
gande, vilket leder till byråkratiserande av organisationen. Att kombinera dessa
två krafter, disciplin och entreprenörsskap, är enligt Collins ett framgångsrecept
för verksamheter.

Ett exempel på ett svenskt företag som har lyckat med detta är  IKEA. IKEA
har under en lång tid bedrivit ett aktivt kulturarbete där Ingvar  Kamprad har
varit en stark förgrundsfigur. Några slagord som myntats av Kamprad i broschy-
ren En möbelhandlares testamente som delas ut till nyanställda är:

• ”Dyra lösningar är ofta undertecknade av medelmåttor.”
• ”Att göra fel är den handlingskraftiges privilegium.”
• ”Spill inte kraften på att övertala mig, genomför i stället projektet.”
• ”Överdriven planering är företagets vanligaste dödsorsak.”

Ovanstående citat belyser disciplin, främst rörande kostnadsmedvetenhet, och
ett starkt entreprenöriellt klimat. IKEA sprider sin kultur genom symbolik (bil-
der och myter), kulturbärare, utbildning av ”kulturambassadörer” och genom
att chefer föregår med gott exempel.

En annan väletablerad företagskultur är  McDonald’s med  QSCV (Quality,
Service, Cleanliness and Value). Kvalitet, service, renlighet och värde alltså.
Dessa teser ska vara det kitt som håller ihop McDonald’s otaliga restauranger
runt om i världen. Chefer tränas i detta på Hamburger University vid Chicago.
Det finns en tjock manual som beskriver hur budorden omsätts i praktisk
handling. Alla nyanställda får en hård utbildning i QSCV. Filmer som beskriver
 QSCV är alltid på i pausrummet. Grundaren Ray Kroc fungerar som en symbol
för QSCV. Och så vidare.

Det finns många andra exempel, som exempelvis historierna om hur  Apple
och  Microsoft genom disciplin och entreprenörsskap gjorde resan från garage-
verksamheter till vad de är i dag.

Rätt använt så är företagskultur ett effektivt medel för att hålla samman och
styra verksamheten. Läs gärna avsnittet Värderingar i denna bok, som är nära
förknippat med företagskulturen.