Expertens tips för att få koll: ”Gör ingenting”
Vad händer när du inte gör någonting?
”Då dyker fragment upp till vattenytan, det är som när ett skepp har sjunkit – och varför just de dyker upp är intressant, i dem finns insikter. Det kan vara saker man irriterar sig på, ältar, som skaver. Så plockar man lite där – gör permutationer som det heter på statistikspråk, testar att sätta ihop dem på olika sätt. Vad händer om jag sätter en livboj på en jeep?”
Hur kan till exempel en mellanchef använda det i sin omvärldsbevakning?
”Den stora folksjukdomen är informationsfetma. De flesta mellanchefer jag har träffat på är fulla på andrahandsinformation, fokusgruppsrapportering och så vidare. Men man har lite tid för det som Toyota kallar Genchi genbutsu – ut och gör fotarbetet, se med egna ögon. Jag får ofta frågan ’hur ska jag leta och var?’ när jag är ute och föreläser. Då är svaret: ’Budget time for nothing.’ ’Briljant’ säger alla, men ingen gör det.”
Varför är det så?
”Det handlar om en riskkalkyl. Den beslutsotrygga chefen tror gärna att det enda som krävs är lite mer information så kommer hen att fatta rätt beslut. Det är en övertygande villfarelse. Men du behöver inte fler nyhets-brevsprenumerationer, du behöver färre. Det är lite som när man får ’stall’ på flygplan och stiger för brant – för att få flygkraft ska man ju egentligen plana ut, men det kan kännas obehagligt. Det enda man vill är att dra spakarna mot sig – det är som att det sitter i chefens muskelminne att samla in mer information, för att man tror det är så man blir en bättre omvärldsbevakare.”
Tre tips för omvärldsbevakning
1 ”Läs The Economist. Punkt. Det räcker.”
2 ”Avsätt tid för ingenting.”
3 ”Använd helst inte ordet omvärldsbevakning. Det dramatiserar och skapar ångest.”
Ska chefen ha ångest för att hen inte kan omvärldsbevaka så mycket som hen vill?
”Nej, tvärtom. Om du omvärldsbevakar för mycket som chef är det ett tecken på att du har problem. Antagligen för mycket pengar och för få idéer i företaget. Håller du på med något väldigt specifikt, ett visst programmeringssystem eller så, då är det en sak. Men att göra omvärldsbevakning till en stor grej – det är farligt.”
Hur påverkas ledarskapet av omvärldsbevakning?
”När du blir chef får du hundra dagar på dig att samla in information. Sedan förväntas du göra en analys och fatta ett beslut, peka ut en riktning. Fortsätter du i stället med insamlandet tyder det på en ledarskapsbrist. Det är när man vågar se informationsbristen i vitögat men ändå vågar fatta beslutet som man är en bra chef. Tyvärr är de i minoritet. Antalet människor som säger att ’det är alldeles för osäkert, det är motstridiga signaler, därför måste vi vänta’ – de är för många. Det leder till utbrändhet, otydlighet och lågkonjunktur.”
Det var många dåliga effekter– hur uppnår man de positiva?
”Genom att vara bekväm med informationsbristen och hoppa från det kända till det okända. En annan dimension är att den icke-relevanta informationen kan påverka desto mer. För 20 år sedan var det oväsentligt att en dansk tidning publicerade Mohammedkarikatyrer, i dag är det relevant i varenda sektor och verksamhet. Det är ofta den oväntade insikten som kommer in från vänsterkanten som jag tror kommer att fylla en större funktion. Är allting sammankopplat kan vad som helst komma att påverka. Det kan vi antingen vara en slav under eller en kompositör av.”
Kan man då säga att det har blivit viktigare med omvärldsbevakning?
”Nej, det tror jag inte. Vi ser hur hela världen blir mer experimentdriven, det är billigare, enklare och snabbare att göra mycket, experimentera och misslyckas. Därför blir omvärldsbevakning mindre viktigt.”
Hur kommer det att bli i framtiden?
”Information har gått från att vara iskuber till att bli en vattenkran – och lika svårt att ta betalt för som kranvatten. Från att ha varit något spännande, dramatiserat – oj, här kommer iskarlen körande, eller informationsglassbilen – till att bli något man kan vrida på och stänga av när det behövs. Den stora bristvaran är fortfarande gott ledarskap. Jag tror att vi kommer att ännu mer prata om den informationsbefriade chefen som är stolt över det. Nollkollchefen. Nollkoll som konkurrensfördel.”
Tre viktiga trender inom omvärldsbevakning
1 Polarisering. ”Det har blivit tydligare med en polarisering mellan antingen handgjord eller automatiserad omvärldsbevakning. Men jag tycker mig se en förkärlek för den totalt analoga omvärldsbevakningen, på nivån ’se till att ha tid för ingenting’. En av de stora chefstrenderna de senaste åren har ju varit yoga, mindfulness och så vidare.”
2 Nya tankar. ”Omvärldsbevakningsdimensionen håller på att dö, de flesta företag talar i stället i dag om vikten av att våga misslyckas, prova, leva sitt liv i betatest. Mer trial and error-tänk. Man blir mer entreprenöriell.”
3 Perspektiv. ”Det har blivit svårt att säga att jag har den här informationen, du har inte den här informationen. Och då blir perspektivet, vem du är och var du såg det, desto viktigare.”
Fortsätt läsa kostnadsfritt!
Vi behöver bara en minut…
Så roligt att du vill fortsätta läsa! Det får du strax göra, utan att betala något.
- Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!
Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.
