Calle Fleur: Länge leve våra unga ledare!

Krönikor
Text: Calle Fleur
Publicerad
Calle Fleur. Foto: Oskar Omne

För länge, länge sedan var även jag en ung ledare. Min chef kallade mig till och med för ”whiz kid”, till min illa dolda förtjusning, tills hon … ja, slutade kalla mig för det.

Förtrollningen hade brutits och jag var plötsligt bara en mellanchef i mängden. Vilket tydligt illustrerades när kontorets yngsta stjärnskott plötsligt utbrast: ”Asså, jag kan inte FATTA att du bara är 12 år äldre än jag.” Jag kan inte påstå att det fick mig att känna mig yngre. Men jag kan fortfarande minnas den där förvirrande känslan av att vara ung och chef: Full av framåtlutad, kaxig energi – och nästan förlamad av osäkerhet på samma gång.  

Jag kom nyligen tillbaka från en två dagars styrelsekonferens utanför storstan. Ekonomin stöttes, strategin blöttes – och vi försökte spå i kristallerna för att avgöra vilka frågor som kommer att vara avgörande för chefer och ledare 2028.

”För att tackla framtidens utmaningar behöver våra organisationer bli mycket bättre på att ge plats åt unga ledare.”

AI förstås. Hållbarhet. Inte bara hur planeten ska överleva, utan vi själva.

För alla studier pekar ju på samma sak: Medan vi strävar efter goda nyckeltal och det perfekta Instagram-livet mår vi sämre än någonsin.

Och så kompetensbristen. Hur hanterar vi den teknologiska transformationen och de stora pensionsavgångarna? Hur lyckas vi attrahera och behålla talanger?

I skärningspunkten mellan alla dessa utmaningar finns förstås svaret på våra problem: Våra unga ledare.

Inte de där som kommer att ta över någon vacker dag. Inte framtidens chefer eller näringslivets supertalanger som vi i medierna så gärna lyfter fram, utan de som redan är här. Som bygger broar, river strukturer och förändrar vår omvärld vare sig vi vill det eller inte. Som bygger sig själva, sina varumärken och sina organisationer utanför de etablerade strukturerna och inte ber om lov.

Jag kan inte tänka mig något mer inspirerande.

Vi har nämligen ett stort problem. Sverige har den lägsta andelen unga chefer i hela Europa. Hälften av dem funderar på att sluta. Det är alldeles för dåligt. För att tackla framtidens utmaningar behöver våra organisationer bli mycket bättre på att ge plats åt unga ledare.

I det här numret av Chef lyfter vi därför fram 16 personer under 35 som driver idéer och resultat genom formella eller informella ledarroller. Och som gör skillnad på riktigt.

”I skärningspunkten mellan alla dessa utmaningar finns förstås svaret på våra problem: Våra unga ledare.”

Vi har tagit fram listan tillsammans med Raoul Wallenberg Academy, som utbildar och stärker ungdomar i civilkurage och ledarskap. I en komplex och polariserad omvärld behövs aktörer som de, mer än någonsin.

”Jag har behövt inse att goda ledare ibland också är knappt ’good enough’, och att det är okej, så länge man ger sig fasen på att fortsätta lära”, säger Julius Kramer, som 28 år gammal redan har hunnit med fredsmedling i Liberia och agerat rådgivare åt somaliska regeringen.

Med sådana förebilder finns goda skäl att se ljust på framtiden.

Calle Fleur, chefredaktör Chef

TIPS FRÅN CALLE FLEUR

Tillitsbaserad styrning – med boll

Den har beskrivits som en taktisk minirevolution inom fotbollen. ”Positionismen”, i vilken spelarna tvingas följa vissa mön­ster som tränaren har satt upp, börjar utmanas av ”relationism”, en idé om att spelarkollektivet ska ges mycket mer fria händer att uttrycka sig själva med bollen. Spelstilen kräver god kommunikation och självgående, initiativrika medarbetare med ett stort mått av självledarskap – vilket nyligen förde Napoli till vinst i Serie A och Malmö FF till toppen av Allsvenskan. Googla på ”relationism fotboll” för mängder av spännande artiklar och poddar på ämnet.

Skapa ett gratiskonto, läs Chef digitalt för

0:-

  • Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!

Skapa ditt gratiskonto

Se alla våra erbjudanden