Bli smartare med MOOC:s – helt gratis

Du vet att du borde snäppa upp dina fackkunskaper, hänga med och vässa cv:t. Samtidigt är du mitt i livet och karriären. Hur få tid över till studier?

Med MOOC öppnar sig nya möjligheter – tänk att kunna plugga när, var och på vilket universitet du vill!

MOOC? Förkortningen står för Massive Open Online Courses, öppna storskaliga kurser på internet, ett fenomen som vuxit drastiskt de senaste åren. Startskottet gick 2011 då elituniversitetet Stanford i USA lanserade en onlinekurs utan behörighetskrav, som lockade 160 000 studenter globalt. En så kallad internetrevolution. I dag kokar hela nätet av kurser i alla tänkbara ämnen, öppna för vem som helst, anordnade av all världens universitet och högskolor.

De öppna kurserna – som med tiden delvis och allt mer kommit att dölja sig bakom någon form av betalvägg – består i allmänhet av korta föreläsningar på video, kompletterade med texter och annat material på nätet. Deltagarna jobbar interaktivt, svarar på kontrollfrågor och gör inlämningsuppgifter som rättas av en maskin. Ibland finns möjlighet till interaktion med andra deltagare och lärare via olika diskussionsforum.

Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i Stockholm hör till de svenska lärosäten som hakat på trenden med MOOC. För att börja plugga räcker det att skapa ett konto och registrera sig på någon kurs som verkar intressant. I utbudet ingår allt från ledarskap inom digital transformation till grundläggande aspekter på rymdfärder. Kurserna är i KTH:s fall helt gratis, men för att få ut ett intyg efteråt krävs ibland en verifikationsavgift på ett par hundra kronor och uppåt. Nivåerna varierar och det kan behövas avancerade förkunskaper för att hänga med.

De öppna online-kurserna ger inga universitetspoäng – vad är de då värda på arbetsmarknaden?

”Det värdefulla med de här väldigt korta kurserna är inte främst att de ska leda till nya jobb, utan snarare att de höjer kompetensen i det man redan gör. Det ser vi ett stort behov av ute i näringslivet, särskilt inom digitalisering. Online-kurserna bör jämföras med andra typer av kompetensutveckling, i det vi kallar det livslånga lärandet”, säger Linda Barman, projektansvarig för det öppna kursprogrammet på KTH.

Vilken online-kurs ska man då välja?

Utbudet är enormt och det kan vara svårt att orientera sig. Mycket handlar förstås om vilket yrkesfält man verkar inom. Jobbar man i Sverige kan det vara klokt att kika lite extra på de svenska lärosätenas kursutbud.

”De svenska kurserna har ofta en omedelbar anknytning till en specifikt svensk verklighet. Vill man exempelvis lära sig mer om arbetsmiljö, kan det vara bra att gå en kurs som tar hänsyn till svenska regler och lagar inom det området”, säger Linda Barman.

Värt att fundera på är också hur mycket tid man är beredd att lägga ner på sin kompetensutveckling, och vad man behöver kunskaperna till. Är syftet att omedelbart förbättra sin arbetssituation, eller är det mer av allmänt intresse?

”Jag brukar jämföra det med att köpa en facklitterär bok för att lära sig något nytt, vilket är en viktig del av att vara människa i dag. Skillnaden här är att vi har en interaktivitet, vilket i sig kan vara ett viktigt motiv: Tänk att sitta på ett mindre företag i Sverige och via en onlinekurs komma i kontakt med andra som verkar i samma bransch och under liknande omständigheter, över hela världen. Det kan öppna oanade möjligheter och perspektiv”, säger Linda Barman.