Visst vill unga bli chefer!

Karriär
Text: Redaktionen
Publicerad

Henrik Frenkel

Sverige står inför en gigantisk chefsbrist när 40-talisterna ska fasas ut från arbetslivet. Enligt chefsorganisationen Ledarna behöver det rekryteras 250 000 nya chefer inom de närmaste åren. Det är säkert sant.

Men det cirkulerar också ett påstående som för varje gång det uttalas blir till en sanning; Unga människor vill inte bli chefer.

Jag har själv varit en anförare av den åsikten. Och det finns undersökningar som bekräftar det påståendet. Tesen är att arbetslivet idag skrämmer bort de unga från att ta sig an chefsroller. De unga vill inte gå i de äldres fälla med långa arbetsdagar, missade småbarnsår och spräckta äktenskap.

Men jag börjar tvivla, faktiskt. Pratar man med HR-chefer och företagsledare för de stora företagen så ser de inte problemet. Unga människor ställer sig villigt i karriärkön. Och har de väl hamnat där, så blir karriären självuppfyllande. Det krävs rätt mycket av disciplin och mod för att hoppa av chefståget, speciellt om man märker att ens arbetsgivare vill satsa.

Det är nog riktigt att unga blivande chefer vill ha ett drägligare liv där jobb, familj, vänner och fritid får plats. Tyvärr tror jag det bara är en illusion. HR-cheferna har ett begrepp för det tillstånd alla nya chefer ofelbart hamnar i. De kallar det för att ”koka grodorna levande”. Man slänger i grodorna (nya chefer) i ljummet vatten, varpå man rätt snabbt höjer värmen till dess att de är så svedda att de inte klarar av att hoppa ur grytan (eller för delen ekorrhjulet).

Det kan synas vara ett cyniskt synsätt, men inte desto mindre sant. Chefskap bygger på en illusion om att vi en dag kommer att uppnå ”flow”, det där underbara tillståndet där allt är i balans. Om vi inte trodde på det, ungefär som barn tror på tomten, så skulle vi inte frivilligt ta på oss ledarroller för några tusenlappar mer i lön. Vi kämpar som galna och säger till omgivningen att det blir bättre efter sommaren. Får jag bara ordning på organisationen så lättar det.

Det som gör att jag själv tror att chefsbristen inte blir något problem, är arbetslivets vidunderliga förmåga att utvecklas. Den nya tekniken gör att chefsjobbet kommer att förändras. Det kommer att utvecklas nya sätt att leda medarbetare. Chefer kommer att få större frihet att klara sina mål. Jobba i hemmet blir inte bara en lockelse i Telia-annonser, utan en självklarhet. Arbetstiden reglerar man själv.

Frågar man unga vad som står högst i kurs i deras egen karriärutveckling, så nämns orden frihet, ansvar och utmaning. Finns det något annat jobb än chef som kan ge unga den möjligheten?

Så jag tror faktiskt att ropen på chefsbrist kommer att bli självreglerande. Eller vad säger du själv?

Maila mig här nedan. Dina synpunkter läggs upp vår hemsida, så att alla våra läsare får del av dem.

 

Fortsätt läsa kostnadsfritt!

Vi behöver bara en minut…

Så roligt att du vill fortsätta läsa! Det får du strax göra, utan att betala något.

Skapa ditt gratiskonto
  • Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!

Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.