Social kompetens – farligt misstolkat  

Social kompetens – det låter väl fint? Men begreppet är luddigt, och har en mörk baksida i form av särbehandling, manipulation och mobbning i arbetslivet. Det visar ny forskning. ”Det är uppenbart att uttrycket kan ställa till problem”, säger forskaren Ann J Sandén.

Arbetsmiljö
Publicerad
Illustration: Øivind Hovland

Ponera att du inte fick någon löneförhöjning.

”Du saknar social kompetens”, är motiveringen du får av din chef, som i ett informellt samtal väljer att inte närmare gå in på grunderna.

Att social kompetens tycks vara avgörande för löneutvecklingen sprider sig snabbt på arbetsplatsen i exemplet. Samtidigt råder osäkerhet om vad kravet i praktiken går ut på. Att det främst handlar om att ”smöra” för överordnade tycks vara en utbredd tolkning bland många nervösa medarbetare.

En liknande historia ur verkligheten var vad som först fick forskaren Ann J Sandén att intressera sig för ett av arbetslivets och populärpsykologins verkliga älsklingsuttryck. 

Tidigare hade hon uppfattat ”social kompetens” som en harmlös och neutral ordkombination, möjligtvis med en viss positiv klang.

”Men genom den händelse jag nu fick höra talas om, blev det uppenbart att uttrycket kan ställa till med problem på våra arbetsplatser. Åtminstone när ’social kompetens’ används värderande i bedömningen av medarbetarna”, säger Ann J Sandén som är doktor i pedagogik och nyligen lagt fram en avhandling i ämnet vid Stockholms universitet.

Genom samtal med informanter och kritisk granskning av hundratals jobb­annonser och ansökningsbrev har hon tydliggjort att det till synes oskyldiga uttrycket kan ha en mörk, olustig baksida:

”Ja, i formuleringen social kompetens framträder tydliga krav på socialisering och anpassning. Villkor för att få delta i det sociala samspelet, och även hot om repressalier, särbehandling och uteslutning. Uttrycket kan alltså användas avsiktligt manipulerande, för att få andra individer att inordna sig”, säger Ann J Sandén.

”Den som använder sig av uttrycket, tycker jag bör ställa sig frågan: Vad menar jag med social kompetens?”

När bristande social kompetens används som ursäkt eller svepande förklaring till varför någon behandlas annorlunda än kollegerna – som i exemplet ovan – blir budskapet att vederbörande gör fel eller inte passar in, och därför får skylla sig själv. Något som Ann J Sandén likställer med mobbning.

”Det handlar faktiskt om att bli fråntagen något så fundamentalt som sin mänsklighet. Människan är per definition en social varelse, vi är födda med förmågan att leva tillsammans. Blotta tanken på att bli utdömd som socialt inkompetent, och därmed utesluten ur den mänskliga gemenskapen, kan därför bli ångestframkallande och få människor att rätta in sig i ledet. Däri ligger det disciplinerande.”

Ett av de teman som framträder starkast i hennes forskning är tanken om personligt ansvar. För att nå framgång, behöver varje individ identifiera och utveckla de egenskaper som är önskvärda på till exempel en arbetsplats, är ett vanligt resonemang. 

Ett grundläggande problem i sammanhanget är när arbetsgivarna är luddiga med vad de menar med social kompetens och innebörden påverkas av subjektiva bedömningar och känsloyttringar i stunden.

Endast i två av de 69 platsannonser som Ann J Sandén granskat, utvecklade arbetsgivaren innebörden. I den ena annonsen definierades social kompetens som ”samarbetsförmåga” och ”initiativkraft”. I den andra med ”förmåga att kommunicera med såväl skärgårdsbor som myndigheter”.

I alla övriga fall förutsattes de sökande själva förstå vilket slags social kompetens som förväntades av dem, genom beskrivningar av arbetsplatsen och övriga kvalifikationskrav.

”Blotta tanken på att bli utdömd som socialt inkompetent, och därmed utesluten ur den mänskliga gemenskapen, kan därför bli ångestframkallande och få människor att rätta in sig i ledet.”

Ann J Sandén liknar ”social kompetens” med en påse som kan fyllas med ungefär vad som helst.

”Det finns en risk att den som tolkar de sociala koderna på ett annat sätt än det vedertagna, inte förstår sig på villkoren eller inte agerar på ett förväntat sätt, kommer att uppfattas som en person som saknar social kompetens. Exempelvis kan en arbetssökande som beskriver sin sociala kompetens på ’fel’ sätt, komma att på oklara grunder uppfattas som icke önskvärd”, säger hon. 

Hur bör man då som chef ställa sig till uttrycket social kompetens, vid personalärenden och rekrytering?

”Den som använder sig av uttrycket, tycker jag bör ställa sig frågan: Vad menar jag med social kompetens? Försök förklara vad det står för. Problematisera och få igång en diskussion. Risken är annars att social kompetens bara blir något man slänger sig med på arbetsplatsen, tomt på innehåll och ett uttryck som inte alla förstår.”

Är det kanske dags att skrota uttrycket helt?

”Det går konjunkturer i sådant här. Ord och uttryck används så länge de behövs. Och när de inte behövs, försvinner de. Att social kompetens fortfarande är populärt i jobbannonser och artiklar, tyder ändå på att det står för något viktigt, som människor gärna vill samtala om”, säger Ann J Sandén.

Läs webbartiklar kostnadsfritt

0:-

  • Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!

Skapa ditt gratiskonto

Se alla våra erbjudanden