Lönetransparens snart lagkrav – det här gäller
Lönetransparens efterfrågas av allt fler arbetssökande enligt nya siffror. Ändå visar bara fem procent av arbetsgivarna lönen i sina jobbannonser. ”Om ett år är öppenhet ett krav och de som vågar vara transparenta redan nu får ett försprång”, säger Anita Rae, arbetsmarknadschef på Jobbland, inför att lönetransparensdirektivet tas i bruk.
Senast den 7 juni 2026 börjar EU:s lönetransparensdirektiv gälla i Sverige.
När lönetransparensdirektivet blir en del av svensk lag innebär det att arbetssökanden kommer att ha rätt till information om ingångslön, lönekriterier, lönenivåer och löneutveckling.
Det innebär exempelvis att arbetsgivare ska kommunicera ingångslön eller lönespann antingen i platsannonsen eller på annat lämpligt sätt före löneförhandling.
Transparensen är efterlängtad av arbetssökande, visar siffror från Jobblands Jobbsökarstudie.
”Det är en tydlig win-win för båda parter.”
Arbetssökanden vill se lön
Enligt undersökningen vill 58 procent se lönen redan i platsannonsen, och 65 procent säger att det hade varit lättare att besluta om de ska söka ett jobb om de från början hade haft kännedom om lönen.
Men det är få arbetsgivare som redan nu har tagit tag i kravet på lönetransparens.
Enligt Jobbland är det i dagsläget bara 5 procent av arbetsgivarna som frivilligt skriver löneuppgifter i sina platsannonser.
”Vi ser tydligt att kandidater i högre utsträckning söker sig till jobb där lönen är angiven”, kommenterar Anita Rae, arbetsmarknadschef på Jobbland, undersökningen i ett pressmeddelande.
”Samtidigt signalerar arbetsgivare som visar lön öppenhet, och effektiviserar dessutom rekryteringsprocessen genom att minska risken för felrekryteringar. Det är en tydlig win-win för båda parter”, fortsätter hon.
Oroliga att skrämma bort kandidater
Anledningen till att arbetsgivare inte vill dela med sig av uppgifterna? Rädsla för att skrämma bort kandidater med höga löneanspråk.
”Om det finns en sådan oro kan man i stället överväga att ange ett bredare lönespann. Om det inte är möjligt är det ändå bättre att undvika att inleda en rekryteringsprocess med kandidater vars förväntningar inte matchar det som kan erbjudas”, tipsar Anita Rae.
Löneskillnader mer synliga
Lönetransparensdirektivet innebär också att löneskillnader mellan kvinnor och män kommer att synas svart på vitt.
Enligt en undersökning från SD Worx, som Chef tidigare skrivit om, jobbar bara cirka en fjärdedel (28 procent) av svenska organisationer aktivt för att få bukt med ojämlika löner.
”Vi ser tydligt att kandidater i högre utsträckning söker sig till jobb där lönen är angiven.”
Samtidigt uppger 45 procent i SD Worx studie att de saknar specifika planer för att hantera löneojämlikhet i verksamheten, och 35 procent svarar att de ser lönetransparens som en utmaning.
”Om ett år är öppenhet ett krav och de som vågar vara transparenta redan nu får ett försprång”, säger Anita Rae, arbetsmarknadschef på Jobbland.
Nya regler för lönetransparens – det här ska du veta som chef och arbetsgivare
- EU:s lönetransparensdirektiv ska vara implementerat i EU:s medlemsstater senast den 7 juni 2026.
- Ändamålet med EU:s lönetransparensdirektiv är att bidra till tydliga förändringar av lönegapet mellan kvinnor och män.
- Direktivet föreskriver enskilda arbetssökandes eller arbetstagares rätt till information om ingångslön, lönekriterier, lönenivåer och löneutveckling.
- Den som söker ett jobb ska få veta ingångslönen eller lönespannet i ett tidigt skede, antingen i platsannonsen eller på annat lämpligt sätt före löneförhandling. Kandidaten ska inte behöva fråga efter uppgiften.
- Arbetssökande har rätt att begära genomsnittslöner för likvärdiga tjänster, uppdelade efter kön.
- Arbetsgivare får inte längre fråga kandidater om deras nuvarande eller tidigare lön.
- Företag med fler än 100 anställda måste regelbundet rapportera eventuella löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen, DO, som offentliggör uppgifterna.
- Kriterier för hur arbete värderas, samt lönekartläggningar och lönerapporter, ska tas fram av arbetsgivaren i samverkan med facken.
- Lönekartläggningar skärps och blir mer omfattande. Den ska bland annat analysera skillnaden mellan anställda som varit föräldralediga och anställda som inte har varit det. Vid oförklarade skillnader kan det leda till åtgärdskrav eller sanktioner.
- Om anställda frågar om snittlönen, har de rätt att få den informationen. Anställda ska också informeras om vilka lönekriterier som finns.
Källor: Jämställdhetsmyndigheten, Jobbland, Kollega.
Fortsätt läsa kostnadsfritt!
Vi behöver bara en minut…
Så roligt att du vill fortsätta läsa våra artiklar! Det får du strax göra, utan att betala något.
- Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis och utan tidsbegränsning!
Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.
