”Så kan chefen skapa bättre matchning” 

Många, både chefer och arbetssökanden, är besvikna på Arbetsförmedlingen. Kan du förstå varför?

”Ja, och det finns flera orsaker. En är förväntningarna från både arbetsgivare och arbetssökande på att vi ska ge samma omfattande service som på 1900-talet. Men vårt uttalade uppdrag från regeringen är numera att prioritera de som står längst från arbetsmarknaden, människor som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. Liksom arbetsgivare som är beredda att rekrytera den kategorin”, säger Arbetsförmedlingens generaldirektör Maria Hemström Hemmingsson och fortsätter:

”Andra grupper är i hög grad hänvisade till våra digitala tjänster. De som förväntar sig något annat, riskerar att bli besvikna. Sedan finns också områden där vi behöver bli bättre. Ett exempel är tillgängligheten. Självklart ska medborgarna kunna nå myndigheter per telefon. Där har vi haft stora utmaningar. Kötiderna är fortfarande för långa, men alla som ringer får nu återkoppling samma dag.”

Många klagar också på kompetensbrist. Samtidigt menar du och Arbetsförmedlingen att arbetsgivarna delvis missar den kompetens som finns. Hur då?

”Med all respekt för arbetsgivarnas svårigheter med att rekrytera, finns det en risk att arbetsgivarna medvetet eller omedvetet sorterar bort utmärkta sökande på grund av invanda föreställningar och fördomar. Att välja bort välmeriterade 40- eller 50-plussare är inte rationellt.”

”Samma sak gäller personer med utländskt klingande namn, ungdomar som av naturliga skäl saknar arbetslivserfarenhet, och de som inte exakt uppfyller utbildningskraven. Det är ett slöseri som samhället inte har råd med.”

Långtidsarbetssökande har många gånger inte gymnasie- eller ens grundskolekompetens. Åtskilliga har också begränsade kunskaper i svenska. Hur rimligt är det att arbetsgivarna ska satsa på dem?

”Att den gruppen ska kunna gå rakt ut i arbetslivet, kan vi nog inte förvänta oss. Det kommer rimligen att krävas långsiktiga offentliga satsningar för att höja den grundnivån vad gäller utbildning och språkkunskaper. Samtidigt finns många arbetssökande som skulle komma närmare ett jobb med rätt stöd. Det kan handla om matchningsinsatser och subventionerade anställningar. Där står vi gärna till tjänst”, svarar Maria Hemström Hemmingsson.

Chefer och arbetsgivare efterlyser bättre matchning och färre irrelevanta ansökningar. Vad ser du för lösning på det?

”Jag inser arbetsgivarnas svårigheter med att rekrytera och sortera i väldigt många ansökningar. Jag förstår också att de arbetssökande gör vad de kan för att få jobb. Vad vi kan göra är att hjälpa människor med att identifiera rimliga och lämpliga jobb att söka.”

”Det finns också fall av oseriösa ansökningar, som görs enbart för att få ut ersättning. Jag hoppas att arbetsgivare som upptäcker sådant tar kontakt med oss, eftersom det då kan finnas skäl att ifrågasätta utbetalningarna.”

Rigorösa testförfaranden är numera mer regel än undantag, även vid rekrytering till så kallade enkla jobb. Leder testerna till bättre matchning, eller är de en del av problemet med att för många eller fel personer sorteras bort?

”Jag är inte expert på det här, men det beror sannolikt på hur testerna är utformade och vilka tjänster de avser. Generellt sett är tester mer objektiva, men kan inte fånga alla aspekter vad gäller människors personlighet och förmåga att bidra på jobbet.”

Hur bör chefer och rekryterare bemöta arbetssökande som kanske lagt ner timmar på tester och frågebatterier, men inte går vidare till intervju?

”Det finns många vittnesmål från folk som inte får någon återkoppling när de söker jobb, vilket ingen mår bra av. Så det vore väl väldigt sympatiskt om fler blev bättre på att ge återkoppling. Men då med relevant feedback om möjligt, och inte ett slentrianmässigt standardmeddelande”, säger Maria Hemström Hemmingsson.