Nyfikna chefer fattar bättre beslut

”Just nu behöver vi transformeras fort på kort tid. Då måste vi använda vår bästa gren – nyfikenhet.”

Det säger författaren Ulrica Norberg. I sin nya bok Nyfiken – väck ditt inre geni skriver hon om forskningen kring nyfikenhet och dess roll för affärsutveckling. Hon får medhåll i det amerikanska affärsmagasinet Forbes, som för några veckor sedan skrev att vi efter pandemin inte främst behöver kreativitet och inno­­vation utan just nyfikenhet som leder till transformation. I Forbes stod bland annat att läsa: ”Nyfikenhet är en kritisk förmåga till transformativ tillväxt och förändring. Det är också ett karaktärsdrag som många chefer verkar undervärdera eller helt avfärda.”

Utifrån att det blir allt viktigare att hitta engagemang och motivation på jobbet verkar det också vara dags att uppvärdera vikten av nyfikenhet. Forskare säger att den är vår inneboende motivation till information, passion och kunskapstörst. Att den är en del av vårt motivationssystem kopplat till jakten på och erkännandet av nya och utmanande möjligheter.

Ny forskning från Francesca Gino på Harvard Business School pekar på flera fördelar för affärerna:

Nyfikenhet handlar om att lära sig att ställa produktiva frågor. Men också att du som chef träder tillbaka för att lyssna i stället för att hålla monolog. Du kan även uppmuntra nyfikenhet genom att bjuda in olika kompetenser i en arbetsgrupp. Och så är det viktigt att tidsbegränsa insamlingsprocessen, så att man inte gräver ner sig.

Ulrica Norberg, som utöver sitt författarskap är yogalärare, liknar nyfikenhet vid en muskel.

”När du arbetat med att samla in information behöver du ta paus för att skapa perspektiv. När du återgår till arbetet uppstår en relation mellan det insamlade och den överblick du fått när sinnena vilat en stund, och mellan det vi redan vet och det vi ännu inte vet. I mellanrummet kopplas kapaciteten upp. Det är så en muskel jobbar. Den kan inte stå själv utan blir stark först när den vänds mot något annat.”

Nyfikenheten väcks till liv när vi inte tröttar ut och bedövar oss med envägskommunikation. Den tittar fram när du gör ingenting. Ulrica Norberg berättar att spelföretaget Atari har sett att deras lönsamhet stod i relation till det de kallar för ”glo i väggen-tid”. Google har satt i system att begränsa möten till 40 minuter för att ha ingenting-tid i tio minuter och under de sista tio minuterna sammanfatta mötet. Genom att till exempel säga två saker som var bra med mötet, vilket skapar en positiv anda som gör att med­­arbetarna inte är rädda för att komma med fler frågor.

Forskaren Francesca Gino menar att ledare kan förstärka värdet av lärande genom att reagera positivt på mediokra idéer för att de sedan kan bli språngbrädor till bättre idéer.

Nyfikenheten tar också fart när vi rör på kroppen. Det är därför vi blir mer kreativa av att vara ute och gå. När vi vandrar i skog och mark hamnar hjärnan i friläge och kan spinna loss.

Det är arbetsekonomiskt klokt att väva in nyfikna pauser, säger Ulrica Norberg. Det är då man får överblick.

”Man kan få syn på nya affärsområden, se lönsamma detaljer som man inte sett förut för att man varit fast i sitt vanebeteende. Man kan testa olika utkomster, tänja på processer”, säger Ulrica Norberg.

De två amerikanska forskarna Spencer Harrison och Jon Cohen menar att vår framtid beror på vår nyfikenhet. Den tar oss till den plats vi behöver komma till för att klara av de utmaningar vi möter. Både i oss själva i form av depression och utmatt­ning, och på företag och i samhällen som har svårt att utvecklas.

Medarbetare som ställer frågor gör fortare karriär inom organisationer. De väjer inte för hårda diskussioner om saker som inte funkar. Och har lättare för att lyfta blicken, reflektera, upptäcka vad som inte funkar och komma med förslag och idéer.

Men det kan också vara riskfyllt att ställa för många frågor. Forskning visar att nyfikenhet hos medarbetarna ofta mot­­­arbetas av cheferna. För att det är arbetskrävande och kan tvinga chefen att ta större risker. Men om man är överens om att det är vägen till den transformation och tillväxt som företagen behöver för att ta sig ur svackan efter pandemin, är det dags att släppa fram de nyfikna frågorna och skörda idéerna som kommer i dess kölvatten.