Ny studie: Digital oro hos 3 av 4 svenska chefer

Svenska chefer halkar efter med sin digitala kompetens i förhållande till hur snabbt arbetsmarknaden förändras. Det visar en undersökning från Arbetsförmedlingen och Google.

Beslutsfattande
Publicerad
Erik Sandström, digitaliseringschef på Arbetsförmedlingen, och Anna Wikland, Sverigechef på Google.

Att digitaliseringen redan har förändrat mångas arbetsvardag råder det ingen tvekan om, och ännu större förändringar är att vänta. En analys från McKinsey Global Institute visar att nära hälften av de uppgifter som utförs på svenska arbetsplatser skulle kunna automatiseras – med hjälp av teknik som redan finns.

Tiden då vi skaffade en utbildning för att sedan aldrig återvända till skolbänken är förbi, och istället har anpassning och ett livslångt lärande blivit en förutsättning för att förbli attraktiv på arbetsmarknaden i nära nog alla branscher. Den tilltagande digitaliseringen skapar nya jobb i samma takt som gamla försvinner – men bara för de som har rätt kompetens.

En Sifo-undersökning beställd av Arbetsförmedlingen i samarbete med Google slår fast att en majoritet av de yrkesarbetande svenskarna inte kompetensutvecklar i den omfattning som de borde. Minst kunskapsinhämtning sker bland anställda inom de branscher som förändras snabbast – och där alltså flest borde börja rusta sig för ett nytt arbetslandskap.

Gruppen chefer lägger en till två timmar i månaden på kompetensutveckling, vilket är ungefär hälften så mycket som man hade önskat. En tredjedel av cheferna har inte ägnat någon tid alls åt lärande den senaste månaden. Vanligast är att utbilda sig punktvis vid ett eller ett par tillfällen per år, och bland cheferna föredrar fortfarande de flesta – 48 procent – fysiska klassrumsutbildningar framför onlineutbildningar. Bara 20 procent svarar att de helst vidareutbildar sig på detta vis.

Att bli ersatt av en robot är inte en tanke som föresvävat cheferna i någon särskild utsträckning, men däremot upplever hela 73 procent av gruppen att de har behov av att förbättra sin digitala kompetens. 43 procent är så pass osäkra på sina digitala kunskaper att de tvivlar på möjligheterna till att få ett nytt jobb.

Erik Sandström är digitaliseringschef på Arbetsförmedlingen, och tror att den stora osäkerheten kan bero på att den digitala revolutionen nu på allvar har nått alla typer av yrkesområden.

”Tidigare har det framför allt varit tekniska branscher som berörts av den snabba digitala utvecklingen, men nu går det snabbt överallt”, säger Erik Sandström. ”Chefer och medarbetare i alla branscher behöver därför hålla sig à jour med nya digitala arbetssätt och affärsmodeller, även där man traditionellt sett inte har behövt göra det”.

”En annan tänkbar förklaring är att man som ledare generellt har något större insyn i vilka digitala färdigheter och förmågor som behövs för att verksamheten ska utvecklas och växa. Sitter du inte själv på den typen av färdigheter så kan det självklart skapa osäkerhet”.

Varför lägger då cheferna inte den tid på kompetensutveckling som man själv tror är nödvändig, trots att medvetenheten finns?

”Genom Sifo-undersökningen vi gjort vet vi att tidsbrist är det största hindret”, säger Erik Sandström. ”Samtidigt ser vi att många har en väldigt traditionell syn på lärande, och att kompetensutveckling främst förknippas med fysiska kurser. Och då är det inte så konstigt att man upplever att det inte hinns med. Det behövs en ny syn på lärande, vilket är en av anledningarna till att vi har tagit fram guiden Kom igång med ditt vardagslärande! där vi bland annat tipsar om onlinekurser, mentorskap och andra format som går att få in i en hektisk vardag och som man kan göra i sin egen takt.”

”Själv håller jag just nu på att lära mig mer om digitala affärsmodeller, och jag gör det på olika sätt som fungerar för mig i vardagen, t.ex. onlinekurser, böcker och genom att luncha med kunniga personer inom området. Skulle jag gå en traditionell kurs så skulle det sannolikt aldrig bli av, eftersom jag har ett krävande jobb och en stor familj som jag vill ägna tid åt.”

”Ett annat tänkbart skäl är att det är lättare att prioritera kortsiktiga saker”, tillägger Googles Sverigechef Anna Wikland. ”Du ser ingen omedelbar effekt eller belöning, utan väljer istället att fokusera på att leverera kvartalet. När du väl upptäcker kunskapsluckorna och bristerna i verksamheten brukar det tyvärr vara för sent. Därför behöver vi nu en revolution inom livslångt lärande där det kontinuerliga lärandet, inte minst inom digital kompetens, blir lika självklart som att andas.”

”Den enda långsiktigt hållbara konkurrensfördelen i en värld som ständigt förändras är att lära sig nya saker och omsätta det i innovation. Och om chefer inte hänger med i digitaliseringen så kommer bolagets innovationsarbete inte att bli lika relevant, vilket i slutändan påverkar resultatet negativt. I ett längre perspektiv påverkar det även Sveriges position internationellt”, säger Anna Wikland.

”Digital kompetens är oerhört viktigt för chefer i alla organisationer”, instämmer Erik Sandström. ”Hänger man inte med så kommer man inte att kunna coacha sina medarbetare i rätt riktning. För den som har ett verksamhetsansvar gäller det dessutom att förstå vilka förändringar och satsningar som krävs för att verksamheten ska hänga med den snabba utvecklingen.”

5 tips för att lyfta kompetensen

1. Kunskapsvårda varje vecka

Erik Sandström: ”På Arbetsförmedlingen håller vi på att införa en lärandetimme i veckan, på samma sätt som vi har en friskvårdstimme. Det är ett bra sätt att inspirera medarbetarna till fortsatt lärande genom hela arbetslivet”.

2. Sätt personliga mål

Anna Wikland: ”På Google har vi något vi kallar ‘OKR’, vilket står för ‘Objectives and Key Results’, och det är ett mål som varje medarbetare sätter på sig själv varje kvartal. Det är obligatoriskt för alla att ha minst ett mål varje kvartal länkat till sitt eget livslånga lärande”.

3. Ge karta, kompass och coachning

Anna Wikland: “På Google har alla anställda en personlig utvecklingsplan, och alla chefer har regelbundna möten där man coachar sina medarbetare utifrån planen. Den innehåller ofta en kombination av olika sätt att lära, allt från mentorskap, månadsluncher och onlineutbildningar till att jobba på en annan arbetsplats under en period. Ambitionen är att alla ska ha en personlig utvecklingsplan som de känner sig riktigt exalterade över”.

4. Satsa på onlinekurser

Erik Sandström: ”Även om tidsbrist framhålls som det största hindret svarar många i vår undersökning att de är beredda att kompetensutveckla sig även på fritiden under förutsättning att arbetsgivaren betalar. Det i kombination med att många onlinekurser inte kostar så mycket gör att det i det närmaste är tjänstefel att inte erbjuda medarbetarna den förmånen”.

5. Skaffa en yngre mentor

Erik Sandström: ”Ge alla i ledningsgruppen en mentor – någon som finns i eller utanför organisationen – som representerar den yngre generationen och som kan ge nya perspektiv och dela med sig av värdefull kunskap. Det är något vi själva går igång med nu efter sommaren”.

Fortsätt läsa kostnadsfritt!

Vi behöver bara en minut…

Så roligt att du vill fortsätta läsa! Det får du strax göra, utan att betala något.

Skapa ditt gratiskonto
  • Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!

Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.