Mia Törnblom: När ord är överflödiga

”Tillsammans med mina kolleger på MT-gruppen arbetar jag som utbildare, processledare och coach inom ledarskap. Utöver det håller jag regelbundet inspirationsföreläsningar – och det är en ynnest att få göra. Jag har blivit en skicklig föreläsare och ju skickligare vi blir på ett hantverk desto roligare är det såklart att utföra det.

Men det är inte alla som blir imponerade.

För några år sedan höll jag en inspirationsföreläsning för en högskola. I sista sekund kom en kille och jag hörde att han blev informerad om att det kostade 100 kronor och att det fanns en bankomat runt hörnet. Jag tänkte att han nog skulle strunta i att komma tillbaka. Men jag hade fel. Fem, sex minuter in i min föreläsning kom han insmygande och la hundralappen på bordet bredvid.

Inledningsvis pratade jag om kommunikation i allmänhet. Kårmedlemmarna var modiga. De ställde frågor och delade med sig av erfarenheter och ganska snabbt gick vi över till det här med hur det kan kännas när man får kritik. Just den här dagen kände jag att jag verkligen fick till det, allt sitter perfekt, jag är på topp.

Då, precis när föreläsningen flyter som bäst, reser sig killen som kom lite sent och går med bestämda steg fram emot mig. Han ser mig rakt i ögonen, sträcker sig fram och tar tillbaka sin hundralapp och går därifrån!

Ord var överflödiga, han visade tydligt att föreläsningen på intet sätt var värt priset. Efter att han gått ut genom dörren brast jag och resterande åhörare ut i gapflabb. Det tog såklart några minuter för oss att samla oss. Tack vare hans ordlösa, men mycket tydliga feedback, kunde vi gå vidare till att prata om hur mycket vi kommunicerar även när vi inte pratar.

En studie av Albert Mehrabian vid University of California visar vad en publik bedömer hos en talare. Fördelningen av siffrorna är mycket tänkvärd: 7 procent vad vi säger – det vill säga orden. 38 procent hur vi talar – röstläge, volym, betoning och tempo. 55 procent hur vi ser ut – kroppsspråk, ansiktsuttryck, gester och miner.

Men visar vi alltid det vi tänker? Uppfattar vi alltid andras kroppsspråk och minspel korrekt?

Det har hänt mig mer än en gång att en person som suttit och sett ogillande ut, efteråt har kommit fram och tackat för den bästa föreläsningen han eller hon någonsin varit på. När det gäller killen med hundralappen och orsaken till att han lämnade salen har jag i ärlighetens namn ingen aning.

Det kan ha varit så som det kändes, att det här var den sämsta skit han upplevt. Men det kan också vara så att han fick ett telefonsamtal som gjorde att han blev tvungen att gå, att han fick migrän, ja vad som helst som inte alls hade med mig att göra.

Det går ofta blixtsnabbt att bilda sig en egen sanning om vad som sker, vad vår omgivning egentligen tycker. Men vår valda sanning stämmer inte nödvändigtvis med verkligheten. Och det är en av orsakerna till att vi som ledare måste se till att även vi får regelbunden feedback.

Ta inte för givet att du vet hur dina medarbetare har det, hur de upplever sin arbetssituation, ditt ledarskap. Se till att du regelbundet får deras återkoppling på det. Visst kan det kännas tufft att få kritik, men utan andras speglingar av vårt beteende missar vi viktig information som är en förutsättning för att vi ska kunna bli de bästa ledare vi kan vara.”

Mia Törnblom