Medarbetarenkäter – 3 konsekvenser av bristfälliga frågor

Medarbetarenkäter är ett vanligt sätt att mäta effektivitet, hur personalen mår och om det finns risk för ohälsa.

Länge gjorde företag och organisationer sådana undersökningar en gång per år. Men nu har undersökningarna ändrat karaktär; de skickas ut oftare och ofta genom ett medarbetarna ombeds svara via en app.

Men hur tolkas resultaten när svaren väller in? Och är undersökningarna vetenskapligt validerade, alltså, mäter de vad de avser att mäta? Det frågar sig forskare, som är kritiska till hur flera av enkäterna är utformade.

”Min upplevelse är det finns många små tech-bolag som har utvecklat en app som är rolig att använda. De kan tekniken. Men det är inte säkert att de har så bra koll på arbetsmiljöforskning och tillräcklig kunskap för att kunna utveckla bra enkäter”, säger Lisa Björk, doktor i arbetsvetenskap vid Institutet för stressmedicin i Västra Götalandsregionen, till Allt om arbetsmiljö.

Tips till dig som chef blir därför att föra en dialog med medarbetarna efter undersökningen, för att förstå resultatet. Något som i sin tur borde bena ut om du behöver sätta igång med åtgärder – och i så fall vilka. Det menar Dan Hansson, doktor i stresshantering och docent vid Karolinska Institutet, i artikeln.

Han är en av dem som i början på 2000-talet utvecklade de så kallade pulsade, tätare, undersökningarna inom stress, hälsa och arbetsmiljö.

Efter att ha svarat på en sådan enkät brukar medarbetarna ofta få tips på övningar som ska hjälpa dem handskas med just stress och konflikter.

”Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Arbetstagarna är ansvariga att själva medverka i arbetsmiljöarbetet och med egen rehabilitering. De är skyldiga att se till att de kan vara produktiva, se till att de mår bra”, säger Dan Hansson till Allt om arbetsmiljö.

Är det att lägga för mycket ansvar för arbetsmiljön på medarbetaren? Det tycks Lisa Björk mena.

”Om den som har en helt orimlig arbetsbelastning över tid bara får tips om att äta, sova och springa kan det bli katastrofalt. Risken är att individer skuldbeläggs och mår ännu sämre”, säger hon.

Dessutom anser hon att frågor om den psykosociala arbetsmiljön borde ingå i medarbetarundersökningar:

”Det blir mer och mer frågan om psykosocial arbetsmiljö för allt fler när vi lämnar varuproduktion och går mot tjänsteproduktion”, säger Lisa Björk.