”Krasznahorkai skriver om en verklighet relevant för oss alla”

Klockan 12.58, två minuter innan tillkännagivandet av årets Nobelpris i litteratur, sänker sig sorlet i anrika Börshuset.

Bortsett från två personer bakom mig som viskar, är det knäpptyst.

Jag har tagit plats på den främre raden mellan en polsk och en tysk journalist, båda redo att vid given signal börja knappa på datorerna som ligger stadigt på låren.

Själv håller jag mobilen i höger hand och väntar på att spela in Svenska Akademiens ständige sekreterare Mats Malms historiska ord.

Kommer det gå att hitta en ledarskapsvinkel i författarskapet hos årets Nobelpristagare?

”Nobelpriset i litteratur 2025 tilldelas den ungerska författaren László Krasznahorkai …”, meddelar Mats Malm.

”Åhhhhhh”, säger någon bakom mig.

”… för hans visionära och kraftfulla författarskap som mitt i undergångens fasa upprätthåller tron på konstens möjligheter”.

Knapp, knapp. Klick, klick.

KAN KRASZNAHORKAIS BÖCKER HJÄLPA CHEFER?

”Herscht 07769” är László Krasznahorkais senaste roman på svenska. 375 sidor med bara en enda punkt, som kan sammanfattas som ”en sorts apokalyptisk humanism”, skriver Expressens kulturchef Victor Malm – och hyllar valet av Nobelpristagare som ”det bästa på många år”.

Kan man tänka sig att László Krasznahorkais författarskap kan hjälpa alla – inte minst chefer – att bättre förstå en komplex värld? Få nya perspektiv? Öva sin empati?

”Jag har velat ge läsarna hopp, även till dem som inte har något. Ett hopp för att överleva”, säger den omtumlade författaren till TT.

Hopp visar sig också vara den mest betydande ledaregenskapen, kunde vi nyligen berätta.

”Som chef och ledare måste man göra allt man kan för att göra och ge hopp”, sade lyckoprofessorn Micael Dahlen vid Handelshögskolan i Stockholm, i Chefs intervju, och tillade:

”Det är alltid viktigt, men än viktigare nu när världen är mörk och svår. Jobbet är en stor del av människors liv och då också en viktig hamn för gemenskap. När det sker polariseringar ute i samhället och folk känner sig utsatta och ensamma, kan de hitta hopp i gemenskapen på arbetet.”

I Börshuset skickas två av Svenska Akademiens ledamöter, Steve Sem-Sandberg och Ellen Mattsson, ut till presskåren i lokalen för att ge intervjuer. Chef får vänta snällt till slutet av sessionen.

CHEFER HJÄRTA KULTUR

Att kulturen, där skönlitteratur är en bärande del, kan vara en lika bra metod för ledarskapsutveckling som kurser och management­litteratur, är en spridd uppfattning bland svenska chefer.

Närmare 40 procent anser att kulturkonsumtionen i hög grad bidrar till ett förbättrat ledarskap, enligt Chefs undersökning om chefers kulturvanor.

För Bolidens vd Mikael Staffas, med både litteratur- och ingenjörsstudier i bagaget, och med en fäbless för de stora ryska och tyska författarskapen, är läsandet ett livselixir.

”Det finns många som borde läsa lite mer. För man missar så mycket annars”, har han sagt i en intervju med Chef.

”Bergtagen” av Thomas Mann, Torgny Lindgrens Västerbottenskildringar eller Nikolaj Gogols ”Döda själar” hör exempelvis till klassikerna som Mikael Staffas gärna återkommer till.

För nöjes skull, men också som relevanta källor i ett jobb som till stor del går ut på att förstå sig på andra människor, kulturer och länder. 

BOKCIRKEL PÅ HANDELS

På prestigefyllda Handelshögskolan i Stockholm vill rektor Lars Strannegård, med hjälp av kultur och konst, på allvar bredda det svenska bildningsidealet och förändra en av näringslivets verkliga bastioner.

Bland mycket annat har han drivit en ambitiös skönlitterär agenda med bokcirklar och författaraftnar.

”Bildning har absolut ett värde i sig, men är också av avgörande betydelse för vårt välstånd då det i hög grad bygger på kunskap, kreativitet och organisation. Förmågor du kan odla genom att exponera dig för konst, litteratur, scenkonst, musik, tv-serier och annan kultur”, har Lars Stannegård sagt i en intervju med Chef.

Vad kan då årets Nobelpristagare László Krasznahorkai lära oss?

Det är slutligen min tur att få en intervju med författaren och Svenska Akademien-ledamoten Ellen Mattsson.

Hur tycker du att chefer och ledare ska ta sig an László Krasznahorkai?

”Vare sig man är ledare eller inte ska man ta chansen att läsa detta fantastiska författarskap. Man blir berikad som människa och det är en bra början”, svarar säger Ellen Mattsson, och fortsätter:

”Författarskapet är konkret kopplat till en historisk utgångspunkt, och samtidigt växer det till någonting allmängiltigt om människans belägenhet, människans existens i ett universum som är tomt. Det är en verklighet som är lika relevant för oss alla.”

Vad kan vi dra för lärdomar av det?

”Litteratur gör en till en klokare människa. Om man lever sig in i litteraturen är det också ett sätt att öva på sin inlevelseförmåga, att se andra människors liv, att få en större vidsynthet för andra människors villkor. På det sättet berikar det oss, både som ledare och icke-ledare.”

Vilken bok ska man börja med om man inte tidigare läst László Krasznahorkai?

”Min favoritbok är ’Motståndets melankoli’. Men man kan gå in var som helst i det här författarskapet; i början, mitten eller slutet”, svarar Ellen Mattsson.