Hur fungerar en konkurrensklausul?

Chefs expert svarar.

Arbetsrätt
Text: Redaktionen
Publicerad

Fråga: ”Jag jobbar som IT-konsult och i mitt avtal står det att jag inte får ta anställning hos en kund inom 6 månader efter att jag slutat. Jag har hört att detta är ogiltigt eller saknar lagligt stöd. Hur ligger det till
egentligen?” /X

Svar:

Din fråga handlar om konkurrensklausuler och giltighet av sådana i anställningsavtal. Svaret på din fråga är att bestämmelsen är giltig, men under vissa förutsättningar. Kortfattat ligger det till så här med konkurrensklausuler.

En konkurrensklausul är en regel som innebär att du inte får börja jobba hos en konkurrent efter att du slutat en anställning. Så länge du är anställd är du skyldig att vara lojal mot din arbetsgivare, oavsett om det står i avtalet eller inte. Denna lojalitetsplikt innebär bland annat att du inte får arbeta hos en konkurrent under anställningsförhållandet. Konkurrensklausuler avser tiden efter att anställningen har upphört.

Konkurrensklausuler i anställningsavtal är giltiga om de är skäliga. Vid bedömningen av om en konkurrensklausul är skälig tar man hänsyn till:
1. Arbetsgivarens skyddsbehov – arbetsgivaren kan ha ett legitimt behov av att skydda sin information eller ”know-how”, till exempel tillverkningshemligheter, metoder, produktutveckling, kundregister vars avslöjande skulle innebära ett påtagligt men för arbetsgivaren. Arbetsgivarens syfte med konkurrensförbudet är alltså av stor betydelse.
2. Arbetstagarens känndom om ”know-how” – konkurrensförbud är tillåtet endast om arbetstagaren under anställningen får kännedom om denna ”know-how” som anses skyddsvärd. Dessutom ska arbetstagaren genom sin utbildning och erfarenhet ha möjlighet att använda informationen. Det måste göras en intresseavvägning i varje enskilt fall mellan arbetsgivarens intresse att skydda verksamheten och arbetstagarens intresse att fritt kunna utnyttja sin arbetskraft.
3. Bindningstiden – den tid då konkurrensförbudet gäller får inte vara längre än livslängden på arbetsgivarens skyddsvärda ”know-how”. Bindningstiden kan variera mellan några månader och upp till ett år beroende på bl a bransch och livslängden på den skyddsvärda informationen. Bindningstiden bör aldrig överstiga två år.
4. Ekonomisk kompensation – Arbetsgivaren är skyldig att kompensera arbetstagaren för den begränsning av yrkesfriheten som förbudet faktiskt innebär. Arbetsgivaren ska därför till arbetstagaren utge en ekonomisk kompensation för den inkomstförlust som konkurrensklausulen kan innebära. Vanligtvis sker en sådan kompensation genom att arbetsgivaren betalar skillnaden mellan den lön som arbetstagaren hade hos den tidigare arbetsgivaren och den lägre lön som arbetstagaren eventuellt får i en ny anställning.

En del kollektivavtal innehåller regler om konkurrensklausuler. Kontrollera därför alltid i kollektivavtalet. En arbetstagare som bryter mot en konkurrensklausul är skadeståndsskyldig mot den tidigare arbetsgivaren för den skada som arbetsgivaren drabbas av. Det kan bli fråga om mycket stora belopp. Har du undertecknat en konkurrensklausul är utgångspunkten att den gäller och du är skyldig att följa den om den inte är oskälig. Det är därför mycket viktigt att du tillsammans med en arbetsrättsjurist gör en bedömning om konkurrensbestämmelsen i ditt anställningsavtal är skälig eller oskälig, innan du tar beslut om en ny anställning. Konkurrensklausulen kan om den visar sig vara oskälig jämkas eller förklaras ogiltig av domstol, men ett sådant förfarande kan ta mellan ett halvår och ett par år.
Vänligen,

Marie Bengtsson

Fortsätt läsa kostnadsfritt!

Vi behöver bara en minut…

Så roligt att du vill fortsätta läsa! Det får du strax göra, utan att betala något.

Skapa ditt gratiskonto
  • Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!

Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.