Hotelldirektören: ”Vi behöver stödpengarna nu!”

Kritiken är mycket hård mot Tillväxtverkets hantering av det så kallade korttidsstöd som ska hjälpa krisande företag under coronapandemin. Nyligen avslöjade Uppdrag granskning allvarliga fel i myndighetens handläggning: Företag som haft rätt till stödet har blivit utan, medan sådana som inte haft rätt till pengar kan ha fått dem ändå. Förvaltningsdomstolen menar att Tillväxtverket fattat en rad felaktiga beslut, och har gång på gång visat att myndigheten inte följer lagen. Hittills har över 32 miljarder kronor i korttidsstöd betalats ut under pandemin.

Bland företagare och chefer råder ilska och uppgivenhet över att små, byråkratiska detaljer sätter stopp för det många gånger livsnödvändiga korttidsstödet samt det omställningsstöd som Skatteverket administrerar. En av de kritiska är Thérèse Liljeqvist, som tog över som vd för och delägare i anrika Waxholms Hotell i Vaxholm i Stockholms skärgård i juni i fjol.

Sedan årsskiftet har hotellet plöjt ner hundratals arbetstimmar på att skaffa underlag och fylla i rätt uppgifter åt de båda myndigheterna. Hittills förgäves. Trots kris och restriktioner som gör att gästerna uteblir, har Waxholms Hotell inte fått ett öre i coronastöd i år. Nu är läget kritiskt och Thérèse Liljeqvist beskriver hur tiden snabbt är på väg att rinna ut.

”Det går inte hur länge som helst. Vi går back mellan 1,5 och 2 miljoner i månaden. Jag har redan lånat fyra miljoner för att klara driften, men de pengarna är snart slut. För oss är stödpengarna är livsviktiga – utan dem är verksamheten i fara”, säger hon.

Ett krux är att regelverket och den statliga byråkratin tycks anpassade till storindustrin, inte ett mindre hotellföretag med enbart 15 anställda, förklarar Thérèse Liljeqvist. Exempelvis har hon avkrävts revisionsyttranden vid varje ansökan om stöd, en grundlig genomgång av företagets ekonomi som hittills kostat Vaxholms-hotellet tiotusentals kronor.

”Trots att Skatteverket redan fått in ett sådant revisorsintyg, gällande november och december månad i fjol, återkommer de med fler frågor till oss. Det är frustrerande.”

Fusk och felaktiga utbetalningar av coronastöd förekommer. Är det inte bra att myndigheterna är noggranna?
”Jo, det tycker jag absolut de ska vara. Men då måste processen snabbas på, så att inte företagen hinner gå omkull”, säger Thérèse Liljeqvist.

En av de byråkratiska brister som Uppdrag granskning avslöjat gäller den så kallade jämförelsemånaden, det vill säga den månad som används för att se vilken lönenivå de anställda hos ett sökande företag har legat på. Lagen säger att Tillväxtverket ska jämföra med den kalendermånad som infaller tre månader före den månad då myndigheten fattar sitt beslut. Men myndigheten har valt en annan tolkning, och vill jämföra med den kalendermånad som infaller tre månader innan stödet betalas ut. En olikhet som kan få stora konsekvenser:

”Om du använder fel jämförelsemånad kan det hända att ett företag får nej, helt eller delvis, trots att man egentligen skulle ha rätt till stöd”, säger Peter Österberg, tillförordnad rådman vid förvaltningsrätten i Stockholm till SVT.

Eva Bodén är verksamhetsutvecklare på Skatteverket som handlägger omställningsstödet. Hon kan inte uttala sig om enskilda fall.

Vad kan ni göra för att minska krånglet och snabba på utbetalningarna?
”Reglerna kring stödet har ändrats under tidens gång, att det finns en frustration kring detta har jag därför full förståelse för. Samtidigt visar vår statistik att den genomsnittliga handläggningstiden för ärenden som behandlas manuellt inte är längre än 18 dagar, med undantag för företag som ingår i en koncern vilka kan kräva avsevärt längre tid. Något som kan underlätta är den e-tjänst vi inrättat, där det går att kontrollräkna mycket stöd man har rätt till”, säger hon.

Thérèse Liljeqvist suckar:

”Det borde inte vara jättesvårt att kolla om en verksamhet har ett schysst renommé, inte har skatteskulder eller är på obestånd. Det klart att det kan något bli fel i utbetalningarna, men det skall vägas mot den större risk som ökad arbetslöshet och fler företagsnedläggningar utgör.”