Hayaat Ibrahim: Vad gör du när larmet går?

Krönikor
Publicerad
Hayaat Ibrahim. Foto: Institutet Mot Mutor

Ingen har väl undgått tidningsrubrikerna som under året tagit upp korruption – vare sig de handlat om misstänkt jäv i samband med chefsrekryteringar i Sverige eller mutor som betalats av anställda utomlands.

I många samtal får jag frågan hur det kommer sig att detta egentligen sker.

Många chefer frågar sig – hur kan jag veta vad som egentligen händer i min organisation och hur kan jag motverka korruption?

43 procent av svenskarna anser att korruptionen ökat, en anmärkningsvärd siffra för ett land med självbilden av att vara näst intill korruptionsfritt.

Synnerligt alarmerande är att 8 av 35 fackförbund uppger att rädslan för att rapportera om missförhållanden på arbetsplatsen ökat de senaste åren.

Siffran för antalet medlemmar som dessutom straffats har höjts.

”En kris – som det ofta blir när en incident inträffar – kan göra både dig och dina medarbetare starkare.”

Frågan många ställer sig är huruvida den nya visselblåsarlagen, som ska skapa tryggare, säkrare och enklare sätt för anställda att slå larm om oegentligheter, är lösningen?

Kommer hotet om skadestånd att avskräcka de chefer som straffat anställda när de trätt fram?

Nja, som jurist är jag den första att förespråka vikten av en effektiv lagstiftning.

Men i denna fråga vill jag påstå att organisationskultur och ledarskap är särskilt avgörande – och där har du som chef makten att påverka, möjlighet att skapa trans­parens och ingjuta förtroende.

Studier visar att det finns fyra organisationskulturer som ökar risken för korruption.

En sådan är tystnadskulturen som präglas av att kritik tystas ner av kolleger och chefer.

Ingen vågar öppna munnen och tala om oegentligheter. Medarbetare kanske känner till att det förekommer men vågar inte anmäla det till chefen av rädsla för att bli straffad; ofta genom utebliven löneökning eller befordran, utfrysning eller att till och med tvingas ut genom dörren.

Vi har nog alla någon gång kommit i kontakt med miljöer där normerna som råder är ”sköt dig själv” och ”ifrågasätt inte”.

Kanske drömde vi oss i de stunderna till – eller till och med sökte oss till – miljöer som främjar öppenhet och uppmuntrar till dialog, även om det svåra och obekväma.

Toppskiktet sätter tonen. Det betyder att du som chef är avgörande för arbetsplatsens kultur.

Dagens ledare måste ha integritet nog att kunna ta obekväma samtal oavsett om misstankarna rör din mest produktiva medarbetare eller den där ”populära” personen på arbetsplatsen.

Vi kan inte enbart prata. Vi behöver agera på ett konsekvent sätt där åtgärderna motsvarar allvaret i den överträdelse som begåtts.

Det är här många chefer tyvärr brister. Konsekvensen blir då inte enbart ett förlorat förtroende för chefen, utan även för hela visselblåsarkanalen.

En kris – som det ofta blir när en incident inträffar – kan göra både dig och dina medarbetare starkare. Allt beror på hur misstanken om en incident hanteras.

En kris är ett utmärkt tillfälle att lära sig och sätta en ny riktning för kulturen. Luta dig fram och omfamna den!

Hayaat ibrahim

Ålder: 30 år.

Bor: I Kista, Stockholm.

Familj: Gift.

Gör: Generalsekreterare vid Institutet Mot Mutor och styrelseledamot för WaterAid Sverige.

Intressen utanför jobbet: Resor, språk, umgås med vänner och familj, träna.

Kontakt: Hayaat Ibrahim på Linkedin.

Fortsätt läsa kostnadsfritt!

Vi behöver bara en minut…

Så roligt att du vill fortsätta läsa! Det får du strax göra, utan att betala något.

Skapa ditt gratiskonto
  • Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!

Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.