Forskare: Nya arbetssätt ställer högre krav på chefen

Kontorslandskap, co-workingkontor, aktivitetsbaserade arbetsplatser och distansarbete.

Redan före pandemin genomgick arbetsmarknaden en förändring, bort från de traditionella kontoren. Nu har tempot skruvats upp, och frågan är vad den snabba utvecklingen mot alternativa arbetsplatser och arbetssätt sätt betyder för människorna.

”Vår forskning visar att det nya sättet att jobba ställer allt högre krav på cheferna”, säger Lucia Crevani, forskningsledare inom industriell ekonomi och organisation vid Mälardalens universitet som tillsammans med kollegan Claudia Manca arbetar med ett projekt för att studera frågan.

”En arbetsplats är mer än bara en fysisk plats. Den skapar ett sammanhang och en ram som styr vårt arbete. Det försvinner vid hemarbete och aktivitetsbaserade kontor”, utvecklar Lucia Crevani i ett pressmeddelande och fortsätter:

”Du vet inte vem som sitter bredvid dig, vad de gör, var dina kollegor är eller vad det är som är på gång inom din avdelning. Det traditionella kontoret har sina begränsningar men det skapar ett tydligt sammanhang. Det blir med det nya arbetssättet upp till chefen att kompensera för det.”

Att oreflekterat införa nya arbetssätt, eller lika oreflekterat gå tillbaka till de gamla, är något som Lucia Crevani vill varna för. Nu är tid att fundera över arbetsplatsens djupare mening, i stället för att bara säga ”alla ska vara på jobbet två dagar i veckan” eller ”alla möten ska vara hybrida”.

”I aktivitetsbaserade har man fokuserat på aktiviteter, man skapar rum som fungerar för olika aktiviteter, men man har nedmonterat själva platsen. Går du in i exempelvis ett styrelserum eller en kyrka, vet du historiskt sett hur möblerna står, vart du ska gå och hur du ska bete dig. Det är sånt som med tiden outtalat förhandlats fram genom att människor som befunnit sig där gång på gång upprepat i sina handlingar.”

Med de aktivitetsbaserade kontoren försvinner denna framförhandlade förståelse:

”Det är ett sätt att bryta barriärer, men man tar också bort sammanhanget för medarbetarna. Träder då inte chefen in och skapar ett sammanhang, en trygghet och en social samvaro finns risk att vi skapar ett individualiserat sätt att arbeta på, i stället för att kollektivt jobba åt samma håll så att man inte tappar helheten.”

Cheferna behöver alltså hitta nya sätt att skapa sociala sammanhang som fungerar relationsbyggande för medarbetarna, och hitta en struktur för det. Här kan olika digitala verktyg vara en hjälp.

”Dessa krav läggs automatiskt ovanpå chefens ordinarie arbetsuppgifter vilket kan vara en utmaning. Samtidigt blir det viktigt att sätta gränser för hela avdelningen. Det blir viktigt att tydliggöra hur och i vilken omfattning medarbetarna behöver vara tillgängliga för chef och kollegor. Ett öppet samtalsklimat där man tillsammans sätter spelreglerna är en framgångsfaktor”, menar Lucia Crevani.