»En sak i taget men snabbt«

På norra Europas största akutklinik på Södersjukhuset i Stockholm är det ofta kaos. Men akutläkaren Jeanette Kagan hetsar inte upp sig, hon behåller lugnet och koncentrationen. En sak i taget.
»Oroliga patienter ska träffa en lugn, trevlig och uppmärksam doktor. Något annat är inte effektivt. Och att göra en snabb och riktig bedömning kräver koncentration.«

Här finns ett väl fungerande system som gör att hon kan känna sig trygg. Det finns uppbackning.
Jeanette Kagan har arbetat fyra år på akutkliniken och trivs som fisken i vattnet.
»Jag tycker om atmosfären. Här finns sådan arbetsglädje mitt i den stundtals kaotiska arbetsmiljön.«

Samarbetet fungerar därför att alla hjälps åt och visar varandra respekt.
»Behöver jag kan jag gå undan för att mobilisera nya krafter, ta en fika, pusta ut. Jag sätter en gräns. Jag kan säga till en erfaren syster att någon annan får ta nästa larm.«

Hon kan inte ensam springa på alla bollar.
Alla måste hitta sitt sätt att klara av jobbet, säger hon, inte bara den här dagen, utan många. Hon har sett kolleger som gått in i väggen.
»Jag har blivit duktig på att stänga av jobbet. Det är alltid lika skönt att gå härifrån efter en lång arbetsdag och samtidigt lika roligt att gå hit nästa morgon.«

Jeanette Kagan har andra roller i livet som också är viktiga.
»Jag har en son på 14 år till exem­pel. Jag har vänner. Jag njuter av fri­­­­­tiden antingen jag påtar i jorden eller åker skidor. Jag promenerar så mycket jag hinner, det rensar hjärnan.«

Dessutom ger erfarenhet trygghet, den inre mognaden växer med åren. Och kunskaperna. Hon är också lite restriktiv med att berätta att hon är läkare när hon träffar nya människor.
»Att vara läkare är ett yrke, inte ett kall.«  

Fotnot: Artikeln publicerades för första gången i Chef nr 4 2005.