Dyrt med ”onödiga” utköp – så bryter du trenden
Utköp av både medarbetare och chefer är en allt vanligare metod för att lösa problem. Nu varnar arbetsrättsexperten Tobias Helj Nilsson för en exploderande utköpskultur som kostar verksamheterna stora pengar i onödan – och pekar på alternativen för arbetsgivare och dig som chef.
Att hantera neddragningar, misskötsamhet och konflikter på arbetsplatsen är inte alltid det lättaste, som många chefer vet.
På många håll har utköp av både medarbetare och chefer blivit något av en standardlösning, och kan vara ett till synes smidigt sätt att runda gängse uppsägningsprocesser som kan uppfattas som sega och krångliga.
Men utköpen kan stå verksamheterna dyrt. Inte bara i utbetalda kronor och ören, utan också indirekt i form av minskad rättssäkerhet, eroderade förtroenden och fläckade arbetsgivarrykten.
Det menar Tobias Helj Nilsson, arbetsrättskonsult med mångårig erfarenhet som förhandlare för såväl arbetsgivare som fack.
Enligt hans iakttagelser sker utköpen allt oftare och till allt högre belopp, både i privat och offentlig sektor, vilket på senare tid skapat vad han kallar en ”onödig utköpskultur” som ytterst går ut över hela samhället och inte sällan inbegriper skattemedel.
”I vårt tidevarv vill vi gärna att saker ska gå fort, och kanske inte vara så jobbiga alltid.”
Enbart Karolinska universitetssjukhuset har sedan 2020 köpt ut anställda för 32 miljoner kronor, visar en genomgång av Dagens Nyheter.
Medan landets kommuner och regioner har köpt ut chefer till en kostnad av minst 800 miljoner kronor åren 2019–2023, enligt en genomgång av Chefen i fokus.
”Jag menar inte att det alltid är fel att ingå särskilda ekonomiska uppgörelser för att lösa en svår situation. Två parter har i princip rätt att träffa vilka avtal de vill, och utköp kan vara befogade för att undvika rättstvister, ekonomisk skada och psykiskt lidande”, säger Tobias Helj Nilsson och fortsätter:
”Problemet är att utköp blivit närmast till huvudregel i stället för undantag, att det sker utan att förhandlingsläget så kräver. Uppsägningar går i regel att hantera ändå, enligt gällande lagar och regelverk, utan att någon extra ersättning behöver betalas ut.”
Från arbetsgivarens sida kan det finnas en vilja att inte dra ut på situationen.
”I vårt tidevarv vill vi gärna att saker ska gå fort, och kanske inte vara så jobbiga alltid. Och då blir det lätt att det drar åt utköpshållet. Från arbetsgivarsidan finns ofta en önskan om snabba avslut. Man anser sig kanske inte ha tillräckligt med tid, ork eller kompetens för en mer utdragen eller komplex förhandling”, menar Tobias Helj Nilsson.
Han tillägger:
”Utköp kan också vara ett sätt att slippa medial uppmärksamhet kring missförhållanden och problem. Medan det från medarbetarhåll ofta finns en förväntan om att en avslutad anställning med automatik ska medföra en påse med pengar. Något som sammantaget underblåser normförskjutningen mot en utköpskultur med allt större belopp, en quick fix-lösning som jag menar är till förfång för båda parter på sikt.”
Vad kan då chefer och arbetsgivare göra för att få stopp på denna utköpsinflation?
”Här är det lätt att vara förnumstig, och säga att de behöver göra rätt från början. Men det är egentligen vad det handlar om, att rigga organisationen och få till ordentliga systemstöd vid uppsägningar och situationer av arbetsbrist. Knepiga fall av misskötsamhet behöver exempelvis inte alls sluta med utköp, anställningen skulle mycket väl kunna avslutas ändå, bara man har följt regelverket och jobbat med handlingsplaner, medvetandegörande samtal och omplaceringar i värsta fall”, svarar Tobias Helj Nilsson.
”Mycket handlar om dokumentation av exempelvis konflikter, och rutiner kring åtgärder som erinran och varning. Kunskapen om hur detta bör gå till saknas på många håll, även på större företag. Och när den väl finns, når kunskapen inte alltid ut till cheferna. Här kan man behöva hjälp av hr eller experter utifrån.”
Att etablera en tydlig arbetsgivarpolitik är också är en bra utgångspunkt, säger Tobias Helj Nilsson:
”Alltså en policy som dikterar vad som gäller kring frågor som sjukanmälningar, alkohol, droger, diskriminering och användning av sociala medier. Med en sådan policy på plats har arbetsgivaren så att säga satt ner foten från början, vilket kan underlätta vid förhandlingar och förhindra onödiga utköp i samband med en uppsägningsprocess.”
”Mycket handlar om dokumentation av exempelvis konflikter, och rutiner kring åtgärder som erinran och varning. Kunskapen om hur detta bör gå till saknas på många håll, även på större företag.”
3 anledningar – därför är utköpskulturen skadlig
- Kostnadsexplosion. ”Arbetsgivare betalar allt högre summor för att lösa konflikter, vilket belastar både budgetar och skattepengar.”
- Minskad rättssäkerhet. När reglerna sätts ur spel riskerar vi att skapa en arbetsmarknad där resultatet av en misskötsamhet – om man blir uppsagd eller utköpt – beror på individens förmåga att förhandla snarare än på rättsliga principer.”
- Erosion av förtroende. ”När anställda ser utköp som normen skapas osunda förväntningar som undergräver den svenska arbetsrättens tydlighet och stabilitet.”
Lista och kommentarer från Tobias Helj Nilsson.
Fortsätt läsa kostnadsfritt!
Vi behöver bara en minut…
Så roligt att du vill fortsätta läsa våra artiklar! Det får du strax göra, utan att betala något.
- Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis och utan tidsbegränsning!
Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.
