3 skäl: Därför ska du vara en coachande ledare

Under senare år har chefsrollen bit för bit förändrats. Att styra med hjälp av direktiv och kontroll fungerar allt sämre i många situationer. I stället har ett coachande ledarskap seglat upp som en framgångsmetod.
Vinsten med att vara en coachande ledare är att du på sikt får mer självgående medarbetare. De finner sina egna svar och kan i högre utsträckning ta eget ansvar.
Medarbetare som inte coachas presterar lätt sämre med tiden. Det är vanligt att någon som jobbat länge på en arbetsplats får svårare och svårare att hitta motivationen i arbetet. Medarbetaren har nått upp till platån där utvecklingen planar ut. Om medarbetaren inte får en förändring som gör att motivationen kommer tillbaka kan hon eller han bli lågpresterande.

Coachning kan beskrivas som en informell ledarfilosofi med utgångspunkt i individens eller medarbetarens egen vilja till lärande och utveckling. Det konstaterar Elisabeth Henriksson i uppsatsen »Vem är jag? Vad kan jag? Vad vill jag?« från psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Hon skriver också att coachning brukar leda till ökat självförtroende, självtillit och mognad för den som coachas. Vilken chef vill inte se det hos sina medarbetare?

2. Mer tid till strategi

Dessutom avlastas du. I stället för att alltid ensam lösa alla problem som dyker upp eller ge förslag på hur medarbetaren ska ta sig an en uppgift så bollar du tillbaka frågan dit den hör hemma, hos medarbetaren. Det innebär att du får tid till allt det där som annars bara ligger som ett dåligt samvete, som att tänka strategiskt och planera långsiktigt. Samtidigt får både du och företaget tillgång till fler hjärnor. Kanske kan medarbetarna ibland komma med nya problemlösningar som du själv inte skulle ha tänkt på? Kanske kan de bidra med kreativa idéer om nya utvecklingsmöjligheter för företaget i stort eller för den enskilda avdelningen?

Du kan alltså stärka och utveckla medarbetare till deras fulla potential och få en lönsam verksamhet på köpet.
Det ger helt enkelt större effekt att fråga »Hur skulle du vilja lösa det här?« än att tvinga medarbetaren att utan eftertanke följa dina instruktioner rakt av. Eller att fråga  »Hur mår du? Du verkar vara i sämre form än tidigare« än att bara slänga åt medarbetaren ett gymkort.

3. Skilj på begreppen

Många undrar vad som skiljer mentorskap, coachande ledarskap och individuell coachning.
Mentorskap är när en senior person inom samma yrkesram tipsar och ger råd. Det kan till exempel vara den erfarna personaldirektören som tipsar den nya personalansvariga om hur man kan förhålla sig i olika situationer.

Coachande ledarskap är att som chef ställa frågor och stötta medarbetaren att hitta egna lösningar i stället för att säga »gör så här«. Den coachande ledaren ger inte råd, men finns till hands som ett bollplank. Hon lyssnar efter medarbetarens inneboende kunskap och idéer.

Individuell coachning är att som professionell coach hjälpa en person att till exempel utvecklas i den egna yrkesrollen eller att nå vissa utvecklingsmål. Coachen ger inte heller råd, utan lyssnar in personen som coachas.

I boken »Coaching –  att hjälpa ledare och medarbetare att lyckas« av Morten Emil Berg, Studentlitteratur, tydliggörs de olika rollerna med en metafor. »En person som vill lära sig cykla kan vända sig till en terapeut, konsult, mentor eller coach. Det terapeuten gör  är att uppmuntra personen att tala om sin rädsla för att lära sig att cykla. Konsulten förklarar hur man gör när man cyklar. Mentorn å sin sida hoppar upp på cykeln och visar hur man gör när man cyklar. Coachen uppmuntrar personen att själv hoppa upp på cykeln och springer sedan bredvid tills personen har lärt sig att cykla själv.«

Coachning är att inte lösa problem utan att uppmuntra medarbetaren att finna egna lösningar. Många lever kvar med föreställningen att chefen kan hela produktionen och/eller processen och givetvis sitter inne med alla svar. Men chefen ska inte kunna allt utan ska få fram det bästa ur alla. Chefens roll är att leda och delegera arbetet, och få andra att göra.

En coach är en kusk
Ordet coach har sitt ursprung i kocs, ett ungerskt ord för vagn. Ordet användes ursprungligen för kuskar och vagnar i engelskan. Under 1800-talet började studenter använda uttrycket för lärare som hjälpte dem fram till deras akademiska examen. Senare började uttrycket användas inom idrotten där coachen hjälper idrottsutövare från en lägre till en högre prestationsnivå, skriver Elisabeth Henriksson i uppsatsen »Vem är jag? Vad kan jag? Vad vill jag?«. En coach kan därmed sägas vara en metafor för någon som fraktar människor till en plats de önskar nå.

Nya chefer vill bli coachande ledare
När Chef gjorde en undersökning bland nya mellanchefer ville merparten framför allt utveckla sitt coachande ledarskap.