Chefs undersökning: Vart tog lönelyftet vägen?

Undersökningen som besvarades av 1 211 chefer gick ut i mitten av januari.

”Vi är fortfarande i pandemin och det är därför svårt att dra några slutsatser. Det är klart att vi kommer att se en påverkan på lönen i de branscher som har haft det tuffast. Det är ett logiskt samband men i övrigt kan jag inte spekulera”, säger Peder Bertilsson, lönestrateg på Ledarna.

I 2020 års lönestatistik från SCB ser man ett stort tapp på 5 200 kronor i månaden, ner till 37 500 kronor, för hotell- och konferenschefer, jämfört med 2018. Och deras löner låg redan tidigare långt ner på lönelistan jämfört med chefer i andra yrkesgrupper.

Men även vd-lönerna har backat något, två procent från 78 000 kronor till 76 600 kronor i genomsnitt i månaden.

Så mycket som hälften av cheferna i Chefs undersökning är inte nöjda med sin lön. Men missnöjet verkar vara konstant, pandemi eller inte. Det var en lika stor andel när Chef gjorde undersökningen innan pandemin bröt ut för två år sedan.

Cheferna känner sig dessutom förfördelade och uppger att missnöjet beror på att de tror att andra chefer i samma position tjänar mer än dem. En av de svarande skriver: 

”Främsta anledningen till att jag är missnöjd är en upplevelse av godtycklig orättvisa. En annan chef, på samma nivå men med färre ansvarsområden och färre medarbetare tjänar över 10 000 mer per månad än mig.” 

Det ligger i vår mänskliga natur att vilja ha mer, och det kan vara en drivkraft i sig. Men det kan också vara ett utslag av det som inom psykologin kallas ”Dunning-Kruger-effekten”. Det kognitiva bias som får oss att tro att vi är bättre på saker än vi är – och att vi därför i själva verket förtjänar mer än vi gör.   

Peder Bertilsson, som möter många missnöjda chefer i sitt arbete, menar dock att det inte alltid behöver vara den upplevda lönenivån som är orsaken till missnöjet. Ledarnas egna undersökningar och den forskning som de tagit del av visar huvudorsakerna istället är att dåliga förutsättningar att utöva sitt ledarskap och bristande återkoppling på arbete. 

”Det är viktigt att chefen känner att hen blir bedömd utifrån sin arbetsprestation,” säger Peder Bertilsson. 

Oavsett vad som orsakar missnöjet anser han att det är viktigt att ta fasta på och försöka förändra det. Den egenupplevda känslan har i förlängningen betydelse för såväl motivation som prestation.  

”Den kan till och med vara viktigare än en faktisk lönehöjning. Forskning visar att en lönehöjning har en relativt kortsiktig effekt på motivationen. Medan arbetsmiljö och ledarskapet i organisationen kan spela en större roll.” 

Det främsta argumentet för en löneförhöjning är, enligt 39 procent av cheferna i undersökningen, att lönen inte motsvarar arbetsbelastningen. På andra plats kommer att chefer på liknande tjänster tjänar mer och på tredje plats att de har ansvar över för många medarbetare.  

Det är dock bara fyra procent som behöver argumentera för en mer jämställd lön.

”Det är en positiv siffra, något lägre än vad Medlingsinstitutet kommit fram till. Så vi rör oss i rätt riktning även om jag vill att det ska bli noll snabbare”, kommenterar Peder Bertilsson.

Jämställdheten spökar dock när det kommer till att få upp sin lön. 58 procent av deltagarna i Chefs löneundersökning är övertygade om att bästa sättet att få upp sin lön är att byta jobb. Men forskning visar att kvinnor tjänar mindre på att byta jobb än vad männen gör. Kvinnornas löneökning är ungefär hälften till tre fjärdedelar så stor som männens, enligt det working paper som Abdulaziz Abrar Reshid vid Linnéuniversitetet skrivit för Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU. Denna skillnad är dock inte specifik för chefer. Skillnaden är lite mindre om bytet sker till ett mer kvalificerat jobb och lite större om det sker till ett liknande arbete.

En av deltagarna i undersökningen säger också att hon hamnade efter sina kolleger när hon var föräldraledig i ett år, medan en annan deltagare fick upp sin lön genom att chefen var villig att erbjuda nästan vad som helst för att hen skulle komma tillbaka tidigare. Så som alltid beror möjligheterna till löneutveckling på i vilken bransch man verkar och hur efterfrågan är.  

”Det kändes för mig som att de chefer som står på sig och löneförhandlar är de som får högre lön. Jag har genom åren varit mer ’tyst’ och jobbat på och liksom trott att ett hårt arbete lönar sig, men under senaste tiden har jag fått reda på att min lön inte motsvarar kollegernas”, säger en annan deltagare.  

17 procent av cheferna tror att hårt arbete är tricket för att få upp lönen medan nio procent tror på förbättrat resultat och tre procent på smart förhandlingsteknik.  

När Peder Bertilsson får frågan om vad som skulle kunna vara det hemliga vapnet i en löneförhandling, säger han att det i så fall skulle vara att ta sig tid att föra en löpande dialog över året med sin chef. Och att prata om hur man bidrar till verksamheten i varje samtal. 

”Då bygger du relation. Och när du pratar om verksamheten pratar du om det som är själva kärnan för hur du ska lönesättas. Tiden med din chef är så klart dyrbar så det är viktig att använda den på ett smart sätt, men alldeles för ofta avsätter man för lite tid till denna sorts samtal. Men om du gör det ser du till att ni gemensamt får fokus på rätt saker och att din chef förstår vad du jobbar med och hur du agerar.”