Calle Fleur: Vikten av att göra hopp
Som barn älskade jag att smyga in i finrummet hos mormor och morfar.
Finrummet var avspärrat med glasdörrar som bara öppnades vid särskilt festliga tillfällen.
Där inne rådde en nästan sakral stämning. Ni vet, den särskilda sortens stillhet som uppstår i tysta, sällan använda rum. Där dammpartiklarna virvlar runt solstrålarna och golvbrädorna knarrar extra mycket.
Soffgruppen var övertäckt med tyg, vill jag minnas, och i ena hörnet stod den ståtliga chiffonjén.
Det var en fantastisk möbel. Full av små lådor i olika storlek och former – och med ett lönnfack som gömde fantastiska skatter. Något gammalt mynt. En mjölktand, försiktigt invirad i gulnat hushållspapper.
På den största lådan, i mitten, var tre symboler utsnidade i ädelträet. Ett kors, ett ankare, ett hjärta. Tro, hopp och kärlek. Inte bara grundbultar i kristendomen, utan i mina morföräldrars liv.
”Hopp är en muskel vi kan öva upp – och som bidrar till den positiva framåtrörelse vi människor behöver känna för att må bra.”
Men också, vågar jag fräckt påstå, i arbetslivet. Som den icke troende ledarskapsnörd jag själv är, ser jag hur dessa ord genomsyrar alla de trender och ”buzzwords” som har sköljt över oss de senaste åren.
Tro? Tja, det handlar förstås om att känna tillit. Till sina medarbetare, till uppgiften, till sig själv. Och om engagemang, det vill säga att tro på det man gör.
Kärlek? Empati är en avgörande faktor för chefer som vill lyckas i vår snurriga omvärld. Att lyssna, att stötta sina kollegor, att bidra till en sund arbetsmiljö. Men också att stå upp för humanistiska värderingar i en värld som alltmer premierar den starkes rätt.
Hopp då? Jo, förmågan att ingjuta hopp i medarbetarna är den i särklass viktigaste ledaregenskapen, visar en ny undersökning som Gallup genomfört i 52 länder.
”Som chef och ledare måste man göra allt man kan för att göra hopp”, säger Micael Dahlen vid Handelshögskolan i Stockholm i en intervju med Chef.
Att ”göra” hopp låter förstås grammatiskt felaktigt, men världens första lyckoprofessor menar precis vad han säger.
Hopp är nämligen inte bara något vi har eller känner, utan något vi gör. Hopp är en muskel vi kan öva upp – och som bidrar till den positiva framåtrörelse vi människor behöver känna för att må bra.
Om detta är forskarna överens.
Som det mesta i livet handlar det om inställning.
I tuffa tider är det lätt att känna passivitet och hopplöshet – men om vi chefer orkar lyfta blicken, fokusera på det positiva omkring oss och skapa en trygg och tillitsfull kultur, kan vi förändra situationen.
Det ger mig hopp.
TIPS: OPSYKOLOGISK TRYGGHET?
De senaste veckorna har mina flöden fyllts av en intressant debatt om psykologisk trygghet, ett begrepp som idrottspsykologen Magnus Winter kallar vår tids heliga graal: ”Vad händer när en idé blir så populär att vi blir fartblinda – och slutar se riskerna med att betrakta den som svaret på allt?”, frågar han sig i ett inlägg på Linkedin. Viktigt att reflektera över! I ett av de senaste avsnitten av Kvist & Fleur, min och Annika Kvists nyfikna ledarskapspodd, pratar vi om just psykologisk trygghet och varför det är så enkelt i teorin, men svårt i verkligheten. Lyssna gärna, finns där poddar finns.
Fortsätt läsa kostnadsfritt!
Vi behöver bara en minut…
Så roligt att du vill fortsätta läsa våra artiklar! Det får du strax göra, utan att betala något.
- Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis och utan tidsbegränsning!
Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.
