Aktivitetsbaserade kontor – så här påverkas personalen

Chef har tidigare skrivit om hur svenska kontor förändrats genom åren. Trender har kommit och gått. Allt från egna rum till öppna kontorslandskap. Den senaste är aktivitetsbaserade kontor, alltså arbetsplatser utan fasta skrivbord. I stället ska medarbetarna kunna vara rörliga och hitta nya arbetsytor varje dag.

Men hur påverkas vi av det? Det ville två forskare vid Umeå Universitet ta reda på genom att studera 400 personer som gjort en flytt till ett aktivitetsbaserat kontor.

Resultatet visar att det är chefer och medarbetare som har arbetsuppgifter som kräver hög interaktion med kolleger som gynnades av en mer rörlig arbetsmiljö, skriver DN. Enligt forskarna kom cheferna närmare olika enheter på jobbet och samarbetet främjades.

”Det händer mer, man träffar fler människor och det är lättare med spontana möten för idéer och snabb problemlösning. De upplevde det helt enkelt mer dynamiskt”, säger Lisbeth Slunga Järvholm. docent vid Umeå universitet, till DN.

Men det fanns också grupper av medarbetare i studien där förändringen blev negativ. Främst var det personer med arbetsuppgifter som kräver hög koncentration. Även personer med en historia av psykisk ohälsa upplevde det nya kontoret som sämre.

”Det viktigaste vi kom fram till är att det aktivitetsbaserade kontoret verkar fungera olika bra för olika personer, beroende på vad man arbetar med”, säger Lisbeth Slunga Järvholm.