Illustration: Kristin Lidström (bilden är kraftigt beskuren).
Illustration: Kristin Lidström (bilden är kraftigt beskuren).

Minnet får dig att fatta sämre beslut

Har du någonsin fattat ett dåligt beslut? Eller agerat på den berömda magkänslan, men fått anledning att ångra dig? Allt är minnets fel. Det hävdar hjärn­forskarna, som lär dig hur du kan ta bättre beslut — om du bara förstår hur hjärnan fungerar.

Tänk dig följande scenarier:

– Personkemin stämmer, valet känns tryggt. Men så går det några månader och du inser att du har gjort en felaktig rekrytering.

– Du bestämmer dig för att satsa på ett nytt projekt eller en ny produkt – och är så övertygad att du omedvetet und­viker allt som talar emot idén. Under din presentation slår närmaste chefen hål på din argumentation i ett slag.

– Du ska resa till Stockholm på konferens. När du ska boka tågresan minns du hur det var förra gången: Förseningar, skrikande ungar, trasig ventilation. Du bokar en flygresa i stället.

Varför blir det så här? Skyll på minnet, hjärnans kanske mest mångfacetterade funktion, som hjälper dig att forma din livsberättelse och komma ihåg det som du har upplevt, men egentligen syftar till att göra dig redo för framtiden.

Neurologen Pontus Wasling forskar på minnet vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. I sin nyutkomna bok Minnet – fram och tillbaka beskriver han vad den senaste hjärnforskningen kan lära oss om minnets funktioner. Och hur hjärnan, i sin strävan att hjälpa oss att sortera intryck och fatta beslut som för oss framåt i livet, tar genvägar som riskerar att påverka beslutsfattandet negativt.

Minnets huvudsakliga funktion är näm­ligen inte att hjälpa oss komma ihåg den där Rhodos-semestern 1997, utan att skapa bilder av framtiden. Hjärnan är, för att använda Pontus Waslings ord, en ”retrofuturist”. När vi fattar beslut blickar vi framåt genom att titta in i backspegeln. Problemet är bara att backspegeln visar en förvrängd bild av verkligheten.

”Vi minns bara extrema eller känslomässigt laddade händelser, sådant som antingen gett oss kraftig njutning eller smärta. Vi minns inte de vardagliga händelserna. Och eftersom våra beslut baseras på extremerna blir det ofta fel”, säger Pontus Wasling.

Hjärnforskarna förklarar det här genom att skilja på två grundläggande tanketyper:

1. Jag vet att-minnen är rationella och faktabaserade minnen, sådant vi kan skriva ner och reflektera kring. Det vi vanligen tänker på som minnen, men som egentligen bara utgör en liten del av allt vi lär oss.
”Det kan vara vad en liter mjölk kostade 1980”, säger Pontus Wasling.

2. Jag vet hur-minnen är den tysta kunskapen, det vi brukar kalla intuition eller magkänsla. Denna typ av minnen samlas i de äldre delarna av hjärnan och kan vara muskelminnen, som hur man cyklar eller kör bil, eller minnen som med tiden buntats ihop till vanor.

De känslostyrda hur-minnena styr över det mesta vi utsätts för i vardagen. Här ryms bland annat sådana färdigheter som sägs ta 10 000 timmars arbete att öva upp – den svårdefinierade ”känslan” för något. Toppchefen som lägger ner projekt utan att blinka, eller den erfarna läkaren som kvickt kan bedöma en patients hälsostatus.

Jag vet hur-minnena hjälper oss att överhuvudtaget fungera som människor i en värld som överöser oss med information och intryck. Men de kan också ställa till det.

”Studier visar att minst 50 procent av alla beslut utgår från jag vet hur-minnen, även om jag skulle tro att det är ännu mer. Problemet är att de är klichémässiga. De bygger på känslor och är helt oflexibla”, säger Pontus Wasling.

Samspelet mellan de känslomässiga och rationella tankesystemen är helt av­­görande för vår förmåga att fatta beslut. Forskare som ägnar sig åt kognitiv psyko­logi, bland andra Nobelpristagaren Daniel Kahneman, delar upp människans tankeprocesser i två system:

System 1 är intuitionen eller magkänslan, det automatiska tänkandet som ständigt jobbar för högtryck i hjärnan.

System 2 är det logiska tänkandet, som vi kopplar på när vi verkligen behöver tänka efter. Det kräver en helt annan nivå av ansträngning.

De snabba, intuitiva jag vet hur-minnena, eller system 1, är oumbärliga i beslutsfattandet. Utan dem skulle vi fastna i våndor och aldrig kunna bestämma oss för någonting. Nackdelen är att den typen av minnen ofta är fördomsfulla och påverkas av rädsla för det okända. De får oss att döma personer efter utseende, till exempel, eller att fatta beslut baserade på etablerade, trygga vanor.

”Det kan vara bra att gå på magkänslan i enkla processer, som är förutsägbara och inte innehåller för många variabler. Men de flesta processer är inte enkla. Ekonomiska beslut innehåller till exempel hur många variabler som helst. Då är det lätt att magkänslan blir direkt felaktig”, säger Pontus Wasling.

För chefer som vill fatta bra beslut gäller det alltså att försöka koppla på system 2, eller jag vet att-minnena lite oftare. Men hur gör man det?

Pelle Tornell suckar. Efter en 20-årig chefskarriär i näringslivet, som inleddes med några år som assistent åt Jan Stenbeck på Kinnevik, har han valt att ägna sig helhjärtat åt att föreläsa och skriva böcker om beslutsfattande. Hans bok Bestäm dig – handbok för snabbare och bättre beslut gavs nyligen ut i en uppdaterad pocketutgåva.

Pelle Tornell imponeras knappast av svenska chefers kunskaper om besluts­fattandets mekanismer.

”Jag skulle säga att kunskapen generellt är för låg. Det är väldigt märkligt eftersom en chefs viktigaste uppgift är att fatta beslut”, säger han.

Han konstaterar att de flesta chefer som fattar beslut tänker alldeles för rationellt. De tittar på Excel-ark och nyckeltal, men reflekterar alltför sällan över de känslomässiga processer som påverkar hjärnans förmåga att fatta beslut.

”Många gånger fattar chefer beslut som får konsekvenser långt senare. I efterhand är det svårt att avgöra om utfallet berodde på slumpen, eller att beslutet var bra”, säger han.

Hjärnan vill oss bara väl. Men i sin iver att ta genvägar förvandlar den oss till för­domsfulla vanedjur. Ändå verkar forskarna vara överens om några metoder som kan hjälpa hjärnan att fatta bättre beslut:

1. Förstå din hjärna. Kunskaper om hur hjärnan fungerar kan dramatiskt förbättra vår förmåga att fatta bra beslut.

2. Sov på saken. Undvik snabba bedömningar. Vår magkänsla bygger på generaliseringar. Distans, till exempel att skjuta upp ett beslut till nästa dag, är en frustrerande men nöd­vändig komponent för chefer som vill fatta bra beslut.

3. Skapa berättelser. Pontus Wasling konstaterar att hjärnan är en ”storyteller” som alltid försöker förvandla intryck och observationer till be­rättelser. Det är så vi skapar vår identitet. Många etablerade minnestränings­metoder bygger på att förvandla trista data till levande berättelser.

4. Se saker för vad de är. Hjärnan försöker alltid förklara det vi ser genom att koppla det till händelser från vårt förflutna och skapa mönster.

”Därför slår förutsägelser om ekonomin och historien ofta fel”, konstaterar Pontus Wasling i sin bok. Ibland är en cigarr bara en cigarr, som Sigmund Freud sägs ha sagt.

5. För loggbok. I efterhand tenderar människor att uppfatta en händelse som mer sannolik än den faktiskt var. Fenomenet, som psyko­logiforskare kallar hindsight bias, utgör en anledning för chefer att föra dagbok över sina viktigaste beslut.

”För att dra slutsatser är det viktigt att inte bara skriva ner vilka beslut man tagit, utan varför man tagit dem. Man kan inte bara bedöma beslut efter utfall, för utfallet handlar mycket om slump och hur konkurrenter agerar”, säger Pelle Tornell.

6. Använd statistik. Eftersom så många av våra beslut baseras på irrationella känslor och impulser, är statistik egentligen helt onaturligt för hjärnan. Därför kan statistiken hjälpa oss att ifrågasätta våra egna minnen.

7. Lyft blicken. Flera forskningsstudier visar att våra beslut är mer känslostyrda när de gäller oss själva, och mer rationella när de gäller andra. Därför kan det vara en god idé att föreställa sig vad en utomstående skulle tänka i din situation.

Missa inget! Prenumerera på Chefs nyhetsbrev

  • Prenumerera på Chefs nyhetsbrev med det bästa från Chef.se.