”Mitt chefsjobb är ett konstnärligt projekt”

Vårsolen strilar in genom fönstren och träffar det uppstoppade lamadjuret, som stint betraktar alla Marie-Louise Ekmans besökare. Här, i Dramatenchefens stora men sparsamt möblerade hörnrum, är ingenting som det skulle kunna vara. En klänning hänger i lampkronan. Tunn vit plastfilm är tejpad över det gamla trägolvet.

Trots att Marie-Louise Ekman har toppat Chefs ledarliga i flera år och hyllats för sin lika delar bestämda, som orädda och lyhörda ledarstil – först som rektor på Konsthögskolan och sedan 2009 som chef för Kungliga dramatiska teatern – har hon under lång tid vägrat prata om sitt ledarskap. Otaliga intervjupropåer och föreläsarerbjudanden har bara stärkt henne i den övertygelsen.

Marie-Louise Ekman vill hellre vara chef än att tala om att vara chef, säger hon och skrattar hest. Men för Chef gör hon ett sällsynt undantag. Slår sig ned i en av sina köttrosa karmstolar och förklarar hur hon menade när hon beskrev jobbet som Dramatenchef som sitt ”livs pjäs”:

”Jag är ingen Florence Nightingale, utan jag har mina egna behov. Säger jag att jag vill vara Dramaten-chef är det i första hand ett konstnärligt projekt för mig. Jag har inget intresse av att vara en förvaltande chef”.

Samtidigt är du en skicklig administratör, i alla fall om man frågar dina medarbetare?
”Du vet, vi är flera hundra personer på det här stället. Jag har en fantastisk ekonomichef och en fantastisk vice vd. Men jag är också en tävlingsmänniska. Får jag en budget vill jag gå under den, får jag en tidsram vill jag ligga på plus. Jag utmanar mig själv hela tiden.”

I webb-tv-pjäsen Den dramatiska asylen beskriver du ditt ledarskap. En del skulle inte våga släppa garden som du gör?
”Mitt arbete har ingenting med mod att göra. Jag är inte intresserad av att visa upp ledningsgruppsmöten utan som chef är jag intresserad av den osynliga verksamheten: Relationerna, hur människor beter sig mot varandra. När det verkligen fungerar känner jag mig i harmoni med verksamheten. Så är det på Dramaten.”

Hur hushåller du med energin?
”Jag gillar att arbeta hårt och fokusera 100 procent. Det tar en enorm kraft, samtidigt som det gör att mina projekt förgrenar sig och föder nya idéer. Går du in med full kraft i något hamnar du i en skapandeprocess. Och det är själva vitsen med allting.”

Audiensen är slut. Teaterchefen är försenad till ett annat möte. Marie-Louise Ekman reser sig, men stannar upp i steget:

”Jag är väldigt smickrad över det här priset. Tänk att folk tycker att jag är en bra chef. Det borde jag nog tänka på oftare”, säger hon och skyndar iväg längs korridoren.