Värdekedja

Värdekedjan är utvecklad av Michael Porter och utgör ett av strategiområdets första seriösa försök att penetrera kundernas behovstrukturer. Porter presenterade värdekedjan i sin bok Competitive Advantage, publicerad 1985.

Med värde avses det som köparna är villiga att betala till leverantörerna för
det som de erhåller. Ett företag är lönsamt om det värde det skapar överstiger
de kostnader som åtgår för att skapa detta värde. Det är värdet, och inte kostna-
derna, som ligger till grund för analysen av konkurrenssituationen.

Enligt Porter kan ett företags konkurrensfördel inte förstås genom att man
bara studerar företaget som en helhet. Konkurrensfördel har sitt ursprung i de
många enskilda aktiviteter som ett företag utför i konstruktion, produktion,
marknadsföring, leverans- och stödfunktioner.

Var och en av dessa aktiviteter kan bidra till företagets relativa kostnadsposi-
tion och skapa en bas för differentiering.

Porter sätter in företagets värdekedja i en större ström av aktiviteter som han
kallar värdesystemet. Detta värdesystem illustreras nedan.

Professor Michael Porter har utvecklat ovanstående diagram som visar den s.k. värdekedjan
eller förädlingskedjan. Den beskriver förädlingen av en produkt från råvara, inköp till färdig
konsumentprodukt. Genom att dela upp processen i olika steg kan man analysera var i kedjan
man är konkurrenskraftig eller sårbar.

Porters värdesystem
Porters definition av värde i konkurrenssammanhang är det belopp köparen är
villig att betala för vad ett företag förser honom med. Värdet mäts som totalin-
täkten, som är en återspegling av det pris företagets produkt betingar och det
antal enheter som kan säljas.

Varje värdeaktivitet använder sig av:
• Inköpta komponenter.
• Mänskliga resurser.
• Någon form av teknologi.
• Informationsströmmar av olika slag.

Värdeaktiviteter kan delas in i två huvudgrupper:
1. Primäraktiviteter.
2. Stödaktiviteter.

Primäraktiviteter är de som återfinns nederst i figuren ovan. Det är sådana akti-
viteter som svarar för det fysiska skapandet av produkten och dess försäljning
samt överförandet till köparen och eftermarknad.

1. ” Logistik in” omfattar varumottagning, lagring, sortering, materialhantering,
mellanlagring, inventering och lagerbokföring, transport och returer.

2. ”Tillverkning” omfattar alla aktiviteter som förändrar inflödet till slutpro-
dukten, som bearbetning, förpackning, montering, maskinunderhåll och
testning.

3. ” Logistik ut” omfattar aktiviteter för att sända, lagra och fysiskt distribuera
produkterna till köparna. Hit hör orderbehandling, schemaläggning, leveran-
ser, transporter m.m.

4. ” Marknadsföring och försäljning” omfattar alla aktiviteter för att förmå köpar-
na att köpa produkten och att genomföra själva köpet. Hit hör reklam, sales
promotion, personlig försäljning, offertgivning, kanalurval och prissättning.

5. ”Service” omfattar alla aktiviteter för att uppehålla eller öka värdet på den
produkt som levererats. Hit hör installation, reparationer, utbildning, reserv-
delar och produktjusteringar.

Med stödaktiviteter avses de fyra översta raderna i diagrammet, nämligen:

1. ”Företagets struktur”, som består av ett antal aktiviteter som inkluderar före-
tags ledning, planering, finansiering, redovisning, legala frågor, myndighets-
ärenden och kvalitetsledning.

2. ” Human resource management”, som innebär rekrytering, utbildning,
utveckling och belöning av alla typer av personal.

3. ”Teknologiutveckling”, som berör varje värdeaktivitet, vare sig det är know-
how, procedurer eller processer.

4. ”Inköp”, som är varuförsörjningen, dvs. själva funktionen att företa inköp
och inte själva det logistiska varuflödet.

Relaterade artiklar

Foto av ett smart kontor.
Hållbarhet

Så klimatsäkrar du kontoret

Produktion, resor och försäljning har i regel störst klimatpåverkan i din verksamhet. Det gör det inte mindre viktigt för dig som chef att klimatsäkra det som sannolikt är enklast att påverka: kontoret.

Helena Martini, HR-chef på fastighetsbolaget Atrium Ljungberg, ser hälsokontroller för medarbetare som en investering. Foto: Christoffer Edling
Annonssamarbete Chef + Werlabs

Enkelt hälsotest lyfter prestationer på jobbet

”Det är att visa omtänksamhet i handling”, säger Helena Martini, HR-chef på Atrium Ljungberg, om den hälsokontroll som har blivit ett viktigt redskap och en uppskattad del av arbetet med hållbara medarbetare.

Lars Strannegård rättar till sin slips.
Karriär

Handelshögskolans rektor tror på det empatiska ledarskapet

Fyra grundvärden ska garantera ett ledarskap som står pall också i extremt snabb förändring.
”Att vara empatisk är helt centralt i det”, säger Lars Strannegård, rektor på Handelshögskolan i Stockholm där framtidens toppchefer och ledare utbildas.

Siri Wikander.
Arbetsmiljö

Siri Wikander: Sluta toppstyra!

Vi som jobbat på distans under pandemin är nu på väg tillbaka. Men frågan är om vi nu ställer oss rätt frågor. Under sensommaren har jag blivit allt mer orolig för att allt vi lyckats åstadkomma under pandemin varit förgäves, skriver Chefs webbkrönikör Siri Wikander.

Anna Wikland till vänster. Bild på leende kvinna vid skrivbord till höger.
Karriär

Så ska Google lyfta kvinnliga entreprenörer

Nu går Google i spetsen för att förbättra kvinnors förutsättningar genom initiativet #WeStart.
”En insats som känns självklar och viktig”, säger Googles Sverigechef Anna Wikland.

En kvinna med långt mörkt hår tittar sig i spegeln. Vid hennes ansikte finns rosa hjärtan.
Karriär

Tre tips - så förhindrar du narcissister att skada din arbetsplats

Narcissister tar sig till höga positioner snabbare än andra. Det visar en ny italiensk studie.

Med ett verktyg för strukturerad och tydlig feedback har Johan Isacsson på Skandia lyft sitt team rejält.
Annonssamarbete Chef + Rolf

Han hittade succémetoden för bättre ledarskap

Glada medarbetare, hög kundnöjdhet och dubblad försäljning. Möt chefen som ser sina medarbetare som Formel 1-förare och regelbundet tar in dem i depån.

Tre män iförda arbetskläder står och diskuterar på en byggarbetsplats.
Mångfald

Var femte byggchef har utsatts för rasism

Trots att 16 procent av byggcheferna själva har varit utsatta för rasism uppger endast sex procent att de tror att etnisk diskriminering förekommer på deras arbetsplats idag. Det kan bero på dålig kunskap och att endast fyra av tio chefer gör mätningar, säger branschföreningen Byggcheferna.