Svenska elevers kunskaper sjunker allt mer

Okategoriserade
Publicerad

I veckan släpptes den internationella Pisa-undersökningen, där Sverige och 33 andra länder inom OECD deltar.

Det svenska resultatet är dystert. Svenska 15-åringar är sämre inom både matematik, läsförståelse och naturvetenskap jämfört med senaste mätningen från 2009.

”Läget är allvarligt när det gäller kunskapsutvecklingen i skolan”, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström i ett pressmeddelande.

Chef har tidigare publicerat flera artiklar om den negativa utvecklingen i skolan och de tuffa villkoren för ledarskapet. I ett längre reportage från januari 2012 sade Per-Arne Andersson, chef för avdelningen för lärande och arbetsmarknad vid SKL så här:

“En del av skolans utveckling handlar ju om att det inte funnits tillräckligt bra ledarskap. Men det handlar inte bara om rektorerna utan om brister i hela styrningskedjan, från politiker, till förvaltningschefer till rektorer, arbetslagsledare och lärare”, säger Per-Arne Andersson på SKL.

“Mandat, makt och status. Inget av detta har rektor i dag”, påstod Stefan Rodhe, före detta rektor, i samma artikel när han fick kommentera vad som gått snett i ledarskapet av den svenska skolan.

Lars Franson är doktorand vid Göteborgs universitet och forskar bland annat på vilka handlingar och aktiviteter rektorer sätter igång efter att Pisa-resultatet offentliggjorts. Han menar att enskilda rektorer knappast kan ställas till svars för de dåliga mätresultaten:

”När PISA-resultaten presenteras sker blygsamma insatser på skolorna, jämfört med de omfattande insatser som sätts igång när resultaten från de nationella proven presenteras. När jag frågar rektorerna varför det inte händer mer, särskilt med tanke på det väsen som mätningarna ger upphov till i medier och på policynivå, säger de att det handlar om att resultaten kommer först 1,5 år efter att proven görs.

Om du leder en organisation som testas och resultaten kommer 1,5 år senare, har det hunnit rinna mycket vatten under broarna”, säger Lars Franson och fortsätter:

”Huvudfrågan här är vad enskilda rektorer kan göra åt PISA-resultaten. Jag menar att det inte är en fråga för den enskilda skolan, eftersom resultaten kommer först flera år senare. Därför är det svårt att utkräva ansvar från rektorerna lokalt. PISA-resultaten är viktiga men de ger en indikation på läget för ett helt lands skolsystem: Det handlar framförallt om problem på systemnivå, inte enskild skolnivå.”

Mer statistik från PISA 2012:

Inom matematik har resultatet försämrats från 494 poäng i Pisa 2009 till 478 poäng i PISA 2012. Det är under OECD-genomsnittet som ligger på 494 poäng.

Inom läsförståelse har resultatet gått ner från 497 poäng i Pisa 2009 till 483 poäng i PISA 2012. OECD-genomsnittet ligger här på 496 poäng.

Inom naturvetenskap har resultatet sjunkit från 495 poäng i Pisa 2009 till 485 poäng i PISA 2012. Här ligger OECD-genomsnittet på 501 poäng.

Skolverket konstaterar att inget av de andra 33 OECD-länderna i PISA 2012 har en lika stor resultatförsämring som Sverige.

 

Text: Maria André och Calle Fleur

Skapa ett gratiskonto, prova Chef digitalt för

0:-

  • Tillgång till våra låsta artiklar gratis!

Skapa ditt gratiskonto

Se alla våra erbjudanden