Cheftest: Björn Zoëga, Karolinska Universitetssjukhuset

Detta cheftest publicerades i Chef nummer 3, 2021.

Det är måndag och ledningsgruppen träffas. Vid bordsändan sitter Björn Zoëga, sjukhusdirektör på Karolinska Universitetssjukhuset, i en skjorta som skulle behöva strykas, med en skäggstubb som skulle behöva ansas. Han har hälsat välkommen, pratat lite kort, och sedan lämnat ordet vidare. Nu sitter han och lyssnar, då och då nickande. Och så ger han ifrån sig sitt karaktäristiska hummande. 

Bilden är återgiven av flera av Chefs källor som suttit i möte med Björn Zoëga. 

”I början tänker man att en sjukhusdirektör ska vara en person som tar plats och som hela tiden vill förmedla sitt budskap. Sådan är inte Björn. Men ganska snart inser man att han lyssnar in väldigt mycket. Och när man lärt känna honom ytterligare lite, inser man att Björn är densamma oavsett var han befinner sig, han beter sig likadant mot en medarbetare som arbetar vid en maskin som han är mot sina närmaste chefer. Han är okonstlad”, säger en person med insyn i ledningen. 

Och kanske är det okonstlade ledarskapet det enda som riktigt fungerar för en organisation som ställts inför så många katastrofer som Karolinska Universitetssjukhuset. Om du inte har tillbringat de senaste åren under en sten känner du igen allt från nyhetsrapporteringen med ofta braskande rubriker: den omdiskuterade byggnationen av Nya Karolinska (världens 14:e dyraste byggnad, enligt uppgift), omställningen till den minst lika omdiskuterade modellen värdebaserad vård, hiskeliga konsultkostnader, Macchiarini-affären, jävanklagelser, chefsavhopp och så ett enormt finansiellt underskott (1,85 miljarder som mest).

Allt detta fanns i backspegeln då islänningen Björn Zoëga tillträdde som sjukhusdirektör under våren 2019.

Zoëga (ja, han har kaffeproducenter i släkten) hade då under några år varit vd för Stockholm Spine Center, en klinik specialiserad på rygg- och nackbesvär.

Det är dock lätt att anta att det som än mer tilltalade styrelsen på Karolinska var den resa han gjort som högsta chef för Islands universitetssjukhus Landspitali Haskolasjukrahus i Reykjavik. Där hade han lyckats driva igenom en sådan förändring som Karolinska nu stod inför, en sanering av ekonomin.

På Karolinska fick han ett positivt mottagande. Läkarna uppskattade att det kom in en ortoped, andra uppskattade den lågmälda, folkliga framtoningen.

”Han fick direkt uppskattning på golvet, det var häftigt att se, han var ju ändå ganska okänd. Han är genuint förankrad med personalen på golvet”, säger en chef på huvudkontoret.

Att vara en person som går hem i alla läger är inte lätt någonstans, men kanske ännu svårare på ett sjukhus som Karolinska. Här leder du inte bara ett stort antal experter, du leder också många medarbetare som har tillbringat hela sitt yrkesliv där, gärna i sällskap med andra som gjort samma sak. Inte sällan har de dessutom utbildat sig tillsammans, på Karolinska Institutet, bokstavligen på andra sidan gatan.

Omdömen som ”det är inte ledningen som har ledningen på Karolinska, det är läkarna” och ”läkarna har alltid haft ett snabbspår till ledningen” fälls i förbifarten, med en axelryckning, av flera personer som Chef har talat med.

Det är bara så det är.

Eller ska man kanske säga ”var”? För många beskriver hur Björn Zoëga såg behovet av nytt syre i organisationen. Och att han är alldeles för mån om att kunna påvisa ett resultat för att bry sig om några maktstrukturer. Det underlättade inte minst det stora varsel om uppsägningar som han la hösten 2019, efter knappt ett halvår på posten, som bland annat innefattade 250 läkare, totalt 600 tjänster.

Ett sådant omfattande varsel orsakade ilska i organisationen – och fler krigsrubriker om Karolinska. Men samtidigt som det finns en oro för hur vården ska kunna utföras i en slimmad organisation, finns det en grundförståelse för behovet av besparing.

Att varslet sedan drogs tillbaka (enligt uppgift tack vare naturliga och frivilliga avgångar där man undvek att återbesätta vakanta tjänster) bidrar såklart till den ökade förståelsen, men den sammantagna känslan är att förtroendet för Björn Zoëga inte har skadats nämnvärt av dessa förändringar.

”Han har synts ute i verksamheten, det har varit avgörande. Det skapar en känsla av tillgänglighet. Många av mina medarbetare uppfattar att han tar dialogen”, säger en verksamhetschef.

Hos Björn Zoëga sammanfaller både det långsiktigt strategiska och det verksamhetsnära.

Avsaknaden av detaljstyre betyder inte att Björn Zoëga saknar koll på detaljerna, tvärtom ägnar han mycket tid åt att samla in och analysera fakta.

”Som högsta chef i en kunskapsorganisation, fylld med superspecialister, kan du inte detaljstyra. Det vore självmord. Visar man att man vill och är hungrig på att utveckla verksamheten får man ganska stor frihetsgrad”, säger en person med insyn i ledningen.

”Det skapar en känsla av självförtroende för organisationen. I förlängningen gör det att vi inte ältar eller velar, man vet att har man fått ett besked är det just det som gäller. Jag känner mig trygg i förvissningen att han backar den inriktningen, det fastnar inte i någon nedtyngande byråkrati”, säger en annan.

”Jag tror att han blir besviken om man inte levererar, men jag har aldrig hört honom uttala det. Man får feedback, gör om gör rätt”, säger en medarbetare.

Vissa uppfattar att hans tydlighet ibland drar mot det okänsliga.

”Han har verkligen inget behov av att bli omtyckt, men verkar ha ett stort behov av att vara duktig på sitt jobb. Det speglas lite i det här med att Karolinskas resultat för det gångna året kom fram. Han vill göra ett bra jobb gentemot dem som har tillsatt honom, -politikerna. Han är absolut mån om att det ska bli bra för personalen också, men känslan är att han skulle genomdriva beslut som är bra för sjukhuset även om det inte blir bra för personalen”, säger en person med insyn i det fackliga arbetet på Karolinska.

Knappt ett år efter att Björn Zoëga tillträtt som sjukhusdirektör hade han lyckats bromsa och vända den ekonomiska utvecklingen. Underskottet hade minskat och kulturen hade långsamt börjat förändras.

Då drabbades Sverige och världen av en pandemi.

Under ett år har antalet intensivvårdsplatser tjugodubblats. Det finns åtskilliga berättelser om hur arbetsbördan har fått vårdpersonalen att gå på knäna.

När det gäller sjukhusdirektörens försök att motivera organisationen i den svåra situationen har det funnits ”en del mer att önska”.

”Det är klart att viljan att skapa en Karolinska-anda är positivt. Men det är svårt att förmedla det i en situation där det är jävligt jobbigt”, som en undersköterska säger.

Då uppfattas han däremot bättre när han tillämpar det där okonstlade ledarskapet. Där företrädaren Melvin Samsom likt en amerikansk företagsledare kunde kliva in och få alla att känna sig sedda och hörda har Björn Zoëga en annan strategi. Rakt och tydligt berättar han vad han vill och varför han gör det och hur det ska ske. ”Nu får vi sluta utreda, vi får börja testa, fungerar det inte så får vi testa igen”, lyder hans filosofi.

Björn Zoëga beskrivs som lågmäld utan att vara undflyende. Han ogillar bullshit och att fika. Han har humor, men beskrivs samtidigt som introvert. Dörren till hans kontor är oftast öppen men han går inte särskilt ofta ut och frågar hur det går för medarbetarna.

På samma sätt kan han gå ner i matsalen och äta sin lunch där, utan att nödvändigtvis sätta sig bredvid någon han inte känner.

”Han är inte den som kommer fram till personalen, han tar inte första steget. Däremot säger han inte nej till ett samtal. Har han själv ett budskap, är det inte small talk”, säger en medarbetare.

Det finns en skröna om att Björn Zoëga kan resa sig och gå från ett möte om han tycker att mötet saknar betydelse. Sanning eller myt kan ingen säga, men däremot är det många som skrattar och säger att jo, det skulle mycket väl kunna vara sant.

Björn Zoëga ogillar möten med otydlig agenda. Han vill helst inte ha avstämningsmöten, men han svarar snabbt på mejl.

”Han är rak och kortfattad, han säger vad han vill ha sagt, sedan går han till handling”, säger en nära kollega i ledningen.

”Han är trevlig. Han kan upplevas som lite butter, han är inte någon som håller på att prata i onödan, han tar ganska lite plats i ett rum. Men jag uppfattar att han inte har något behov av att synas för sin egen skull, är det någon fråga tar han gärna in andra personer som är kunniga på det området”, säger en person med insyn i vad som händer på huvudkontoret.

Kanske skulle han vinna på att visa upp mer av sin empatiska sida, resonerar flera källor.

”Han är ju rätt mjuk under den buttra ytan, det finns en mjuk och omtänksam Björn. Den sidan är många nyfikna på”, säger en tidigare medarbetare.

Att Björn Zoëga inte särbehandlar någon bara för att personen råkar ha en läkartitel eller är hög chef blev uppenbart i början av februari, då två personer i hans ledningsgrupp uppmanades att ta timeout sedan det blivit känt att de kringgått sjukhusets prioriteringsordning och fått vaccin mot covid-19.

”Han tog tag i situationen och gick ut och sa ’det här är inte okej’”, säger en verksamhetschef.

”Han har hanterat det här väldigt tydligt, men inte särskilt emotionellt. Han bedömer vad som är sjukhusets bästa och agerar utifrån det. Det säger en del om ledarskapet. Andra skulle skälla eller stötta de här cheferna, jag tror inte Björn har gjort varken eller”, säger en hög chef.

Det finns såklart motståndare till den här ledarstilen, inte minst inom läkarkåren, men den allmänna bedömningen är att dessa är individer snarare än grupperingar.

”Men han skiter i det, han vet att den typen av förändring som han vill åstadkomma kräver en del offer. Och många är medvetna om att det inte går att göra långsamt och inkluderande. Förr eller senare måste man skaka om rejält”, säger en chef en bit ner i organisationen.

Björn Zoëga förkroppsligar både ett hårt och ett mjukt ledarskap. Och trots ”no bullshit”-attityden har han ett intresse för ledarskapsfrågor.

”Han förstår sig på politik och människors beteendemönster mycket mer än jag trodde, han är duktig på att läsa av situationer och förstå sig på stämningar, hur folk kommer att reagera. Det finns ett lugn och ett tålamod att hantera den typen av frågor, han agerar inte på impuls eller i affekt. Man kan uppfatta det som ett ointresse men det är en grav missräkning, han är tyst och inlyssnande i sin person, men analyserar mycket”, säger en person som jobbar nära Zoëga.

När pandemin är över kommer Björn Zoëga att kunna visa att han tagit sin organisation genom två stora kriser. Alla är övertygade om att han trots sin lågmäldhet är en visionär ledare, men att han redan nu behöver börja kommunicera framåt.

”Han behöver ha bilden klar över vad som händer sedan, vilken som är vår fortsatta vision, och bli mer talför kring det, så att vi inte kommer ut ur pandemin utan att veta vart vi ska ta vägen. Då hamnar vi i ett förvaltningsläge, och det är något han inte trivs med själv”, säger en hög chef och tillägger:

”Det är svårt nu, förstås, först måste vi ta oss igenom det här.”

SÅ GÖR VI CHEFTESTET: Cheftestet bygger på gedigen research och intervjuer med en mängd personer — alltid minst 20 — som arbetar och har arbetat med den berörda chefen. Vi talar med personer på olika nivåer och från olika sammanhang där de samarbetat nära med chefen, allt för att förmedla en så bred och rättvis bild som möjligt. Utifrån detta analyserar Chef ledarskapet hos chefen i fråga och sätter betyg enligt de kriterier som vi anser kännetecknar ett gott ledarskap. Den testade chefen får alltid läsa artikeln innan testet publiceras och erbjuds möjlighet att ge sin kommentar.