Dom i USA får fler svenskar att betala sina studielån

Fler svenskar i utlandet behöver betala av sina studielån för att nya studerande ska ges möjlighet till utbildning i framtiden. Omkring 63 000 personer i utlandet har svenska studielån. Av dem är cirka 16 procent så kallade dåliga betalare och skyldiga drygt 2,5 miljarder kronor.

CSN satsar därför sedan ett par år på att öka återbetalningen av studielån i den här gruppen.
”CSN har låntagare som bor runt om i hela världen, men framför allt i USA, Storbritannien och Norge. Just de i USA har hög skuldbörda och dålig betalningsfrekvens”, säger Helena Fällman, verksjurist på CSN.
Nästan var fjärde svensk med studielån som bor i USA betalar inte sina skulder som de ska. Svenskar i USA har en gemensam skuld på drygt en miljard kronor till det svenska studiestödssystemet.

Orsaken till den låga betalningsviljan just i USA är något Helena Fällman och CSN funderat mycket på.
”Det är som att ju längre från Sverige man kommer, desto mer försämras rättsmedvetandet. Man skippar att öppna kuvertet från oss när man flyttat till USA, men inte när man flyttat till Norge.”

De allra flesta låntagare svarar efter en tid på CSN:s kontaktförsök och man kan då se på olika lösningar, som exempelvis betalningsplaner.
”Har du dålig ekonomi så har du också rätt till våra trygghetsregler”, säger Helena Fällman.

Men svag ekonomi är inte alltid vad som ligger bakom att betalningarna upphör.
”Vi har läkare, tandläkare och professorer som inte betalar, eller som upphör att betala när de lämnar Sverige. Det är inte bara en kategori människor som utmärker sig.”

Ibland kan det krävas påtryckningar från amerikanskt håll, för att låntagaren ska agera.
”Brev från vår amerikanska advokat är ofta en dörröppnare, då kommer ansvaret och allvaret närmare.”
Efter det brevet i brevlådan hör de flesta av sig till CSN för att hitta en lösning.
”Många blir jättelättade när de pratat med oss. Vetskapen finns om att problemet växer, ju längre tiden går. Ta kontakt, det finns en väg ut”, uppmanar Helena Fällman.

CSN:s satsning på att öka återbetalningen av studielån hos svenskar i USA har fått extra draghjälp sedan man har vunnit en rättsprocess i Kalifornien.
”Det finns inget förenklat förfarande i USA, så CSN måste stämma låntagaren. Innan vi hade gjort det första gången fanns en osäkerhet, hur ska vi göra det här? Det fanns inte heller erfarenhet av att driva processer i USA från andra länder som vi pratade med”, säger Helena Fällman som företrädde CSN.

Hon och kollegorna på CSN etablerade ett samarbete med en advokatfirma i Kalifornien, som gav hjälp på plats. När det var dags för rättegång åkte Helena Fällman till San Diego, för att vittna i domstolen.
”Jag frågade en av våra amerikanska advokater om det var något jag behövde förbereda mig på, jag som inte varit med om en amerikansk domstolsförhandling tidigare. ´Titta på några avsnitt av Suits´, sa han. Jag skrattade och trodde det var ett skämt. Men han var allvarlig.”

Helena Fällman beskriver upplevelsen av rättegången som väldigt lik det vi vant oss vid att se på amerikansk film.
”Det är väldigt strikt och följer ett sätt att vara som jag som svensk jurist inte känner igen mig i. Det ropades 350 stycken: ´Objection!´ första dagen när jag vittnade, ganska stressande. Vi svenskar är mer sakliga.”

Att det går så långt som till rättegång för obetalda svenska studieskulder är extremt ovanligt.
”Det är ingen som vill det, inte heller CSN. I USA blir rättegångskostnaderna ofta så höga för låntagaren att de överstiger den ursprungliga skulden.”

Hur ser då en studieskuldsprocess ut i USA?
När en låntagare slutat betala på sin skuld och inte hör av sig efter åtskilliga kontaktförsök från CSN, både skriftligen, via mejl och telefon, så sägs skulden upp.
”Då ska man betala hela beloppet. Med det försvinner också alla CSN:s trygghetsregler och ärendet går till vår amerikanska advokat.”

I ett brev från advokaten ges en ny möjlighet att ta kontakt.
”Här har man all möjlighet i världen att komma överens och slippa domstolsförhandling.”

Om man trots det inte betalar sin skuld lämnar CSN in en stämningsansökan. Kunden blir delgiven och har 30 dagar på sig att invända eller komma fram till att betala.
”Under de här 30 dagarna jobbar vi intensivt med en lösning: hur kan kunden betala? Vi kan sträcka oss till betalningsplaner, men skulden ska betalas så fort som möjligt.”
Oftast görs en överenskommelse.

Fortsätter man vara passiv efter en delgivning blir det en så kallad tredskodom.
”Det innebär att man bli dömd utan att ha blivit hörd, och att man accepterar det som CSN har lämnat in. Den domen kan vi sedan använda för att driva in skulden. Personen bli kallad till domstolen och blir förhörd under ed om sina tillgångar, bankutdrag, bil, hus och sedan får domare fastställa en utmätning via en privat utmätningsman eller en sheriff,” säger Helena Fällman.

Domar kan också ställa till andra problem.
”De får betydelse om man söker lån, eller jobb. Registrerade domar kommer upp ganska högt i personsökningar som kan göras av potentiella arbetsgivare.”

Olika regler gäller i olika delar av världen. Det finns inga konventioner eller bilaterala avtal som gör att CSN kan skicka fordringar mellan länder.
”Vi stämmer i enlighet med varje lands regler och fokuserar mest på de länder där allra flest svenskar med studieskulder bor.”
Det betyder Norge, Storbritannien och USA.
Australien, Förenade Arabemiraten, Chile och Kanada är andra länder som CSN nu börjar jobba mer intensivt med, utöver det arbete som redan görs i främst EU och USA.

Ansträngningarna ger effekt. Inbetalningarna från utlandsboende svenskar som CSN utreder för eventuellt uppsägning av lån har ökat, från 4,7 miljoner kronor 2015 till 19,7 miljoner förra året.
”Vi har gått från att vara ett pilotprojekt till en fungerande verksamhet. Vi började med tre ärenden 2015 och har nu 58 processer igång. Vi har också fördubblat antalet utredare i gruppen som hanterar utlandsärenden”, säger Helena Fällman.

Hon packar under hösten väskan för att åka till en ny rättegång i USA. Den här gången med full koll på vad hon har att förvänta sig.

Text: Malin Kaldo