Christina Forsberg, CSN. Foto: Martina Huber
Foto: Martina Huber

Christina Forsberg: Så säkrar vi framtiden för studiestödet

Utbildning tillgänglig för alla är en av förklaringarna bakom svenskt välstånd.
Nu ökar kompetensbehovet. Studiestödet behöver matcha det.
”Det livslånga lärandet blir en utmaning. Ska vi få till det, så måste återbetalningen bli bättre”, säger CSN:s generaldirektör.

Vi träffar CSN:s generaldirektör Christina Forsberg på myndighetens Gävlekontor. Här från hemstaden Gävle har hon tågavstånd både till huvudkontoret i Sundsvall och till Stockholm.
”Sedan blir det jättemycket videomöten. CSN har ju kontor på 11 olika orter. ”

Christina Forsberg pratar energiskt, hon är engagerad och ordsäker. När hon som polismästare i Gävleborgs Län pratade arbetsplatskultur och att trivas på jobbet så fick hennes ordval en del ärrade polisrävar att skruva på sig.
”De blev tokiga på mig när jag pratade om att skutta: ´Vi ska skutta till jobbet, skutta på jobbet och skutta härifrån.´ Att skutta som polis fanns inte på kartan för många”, säger hon och skrattar åt reaktionerna på ordet som hon valt för att ruska om lite.

En lyckad omruskning, visade det sig. Hennes förändringsarbete och engagemang som ledare gav Christina Forsberg utmärkelsen Årets Chef 2015.

Christina Forsberg

Jobb: Generaldirektör CSN och ledamot i Tillitsdelegationen. Tidigare bland annat Länspolismästare i Gävleborg och olika chefsuppdrag hos Kronofogdemyndigheten.

Bor: Gävle

Studier: Juristexamen från Uppsala universitet.

Studielån: ”Jag har slutbetalat. Firade lite då och kände mig stolt.”

Övrigt: Utsågs till Årets Chef 2015.

Foto: Martina Huber

Idag, som generaldirektör för CSN, har Christina Forsberg övergett ordet skutta för andra uttryck. Som ordet stolt.
”Vårt studiestödssystem är väldigt lätt att vara stolt över. Det är ett av världens bästa system”, konstaterar hon.

Stoltheten blir kanske allra tydligast när hon är utomlands.
”Som när jag var i Washington DC på studiestödskonferens för ett par år sedan, tillsammans med andra inbjudna personer från länder som Tyskland, Australien, Storbritannien och USA.”

Nyfikenheten på det lyckade svenska exemplet var stort. USA ville ha ett svenskt perspektiv på hur man skulle kunna utveckla det amerikanska studielånssystemet.
”När jag talade på konferensen så pratade jag om drömmar. Drömmar som möjliggörs av vårt studiestödssystem. Hur det ger lika möjligheter för väldigt många människor att förverkliga sina drömmar om ett bättre liv: om jag skaffar den här utbildningen kan jag få det här jobbet och då kan jag skaffa lägenhet, bilda familj. Det är jag jättestolt över att få vara en del av”, säger Christina Forsberg.

Friheten att kunna välja en egen väg i livet är en annan viktig aspekt. Som ung i Sverige väljer du själv din utbildningsväg och möjliga framtid, oavsett vad din släkt har för studietradition, vad din familj tycker att du borde göra, eller vilka ekonomiska förutsättningar dina föräldrar har.

Läs också: 5 vanliga missförstånd vid återbetalning av studielån

Studiestödssystemet har bidragit till att lägga grunden för kunskapslandet Sverige och möjliggjort en svindlande utvecklingsresa – från bondeland till hemvist för internationella storföretag och innovativa entreprenörsbolag. Kunskap och utbildning har skickligt förädlats till en svensk naturresurs.
”Lika möjligheter till utbildning gör gott för samhället och utvecklingen. Det skapar förutsättningar för likabehandling. Det spelar ingen roll för dina möjligheter till utbildning om du kommer från Syrien eller från Djursholm.”

Det första studiestödet gavs 1919 till Hjalmar Oskar Ahlberg i Stenbrohult i Småland. Efter honom har mängder av begåvade män och kvinnor fått ekonomisk möjlighet att ta klivet in i lärosäten och få tillträde till kunskapsmiljöer som tidigare varit reserverade för ett fåtal.
”När jag är ute och möter folk upplever jag att man är väldigt stolt när man blir påmind om hur unikt vårt svenska studiestöd är. När jag ställer frågor om vad studiestödet betyder på till exempel Linkedin, så får jag alla möjliga berättelser: ´Jag tog studielån och nu jobbar jag för FN.´ Berättelser om möjligheter som har öppnat sig.”

Men enbart stolthet över det unika svenska systemet räcker inte.
”Systemet ska vara självgenererande, ett självspelande piano. Pengar ut, men också pengar in. Funkar det inte med återbetalningarna så stannar det av. Då kommer inte våra barn och barnbarn, grannar och andra kunna få de möjligheter som vi själva fick”, säger Christina Forsberg.

Då riskerar möjligheten med utbildning tillgänglig för alla att urholkas – i en tid när det kan vara viktigare än någonsin.

Med digitaliseringen har vi sett en exempellöst snabb utveckling av arbetsmarknaden. AI och robotisering är nya realiteter. Det som nyss var vanliga jobb försvinner. Nya jobb skapas. Allt fler kommer att behöva byta karriär, mitt uppe i sina yrkesliv. En examen åldras snabbt.
”Det här betyder att vi kan behöva utbilda oss om igen, också som äldre. Det livslånga lärandet blir en utmaning. Ska vi få till det, så måste återbetalningen bli bättre.”

Ökad återbetalning är ett särskilt uppdrag till CSN från Regeringen och något som myndigheten har jobbat fokuserat med sedan 2015.

Läs också: Tuffa uppdraget ger ny energi hos CSN

För att lilla Sverige ska stå pall för framtidsrycken kommer det behövas förändringar och anpassningar, säkert också för studiestödssystemet. CSN följer de beslut som folkvalda politiker tar kring utbildning.
”Jag tror man kommer att behöva tänka mer utanför boxen, för att möta behoven.”
Det har politikerna gjort förr. I takt med globaliseringens framväxt blev det till exempel 1989 möjligt för svenskar att ta lån för studier utomlands.

Svenskar förväntas också jobba allt längre upp i åldrarna. 65 år som pensionsålder har blivit 67 år, och kanske snart 69, när den nya pensionsöverenskommelsen framöver ska konkretiseras i Riksdagen.
Idag begränsas möjligheten till studielån från och med det år den studerande fyller 47 år, en ålder då du med nya pensionsgränser kan ha hälften av ett snabbföränderligt yrkesliv kvar framför dig.
”Vad betyder det här för studiestödssystemet och våra återbetalningsgränser? Det är definitivt på agendan nu. Som experter i studiesociala frågor får CSN i uppdrag att räkna på det här”, säger Christina Forsberg.

Läs också: Mer utrymme för medarbetare ger win-win-effekt

Ett stabilt studiestödssystem blir med den här utvecklingen viktig för alla, även av rent egoistiska skäl. Vi kan ju själva behöva återvända in i studiestödssystemet, för att uppgradera kunskaper och fortsätta vara anställningsbara.

Problemen med dålig återbetalning är nu inte särskilt stora i Sverige.
”Lånar man pengar så betalar man tillbaka, det har vi med oss i kulturen här. Vi har också ett effektivt system och rättsordning. Man vet att det börjar hända grejer om man inte betalar sina lån.”

Men det finns sprickor i återbetalningsmoralen. Ser man på svenskar som flyttar utomlands blir bilden en annan. I USA är det så många som var fjärde studielåntagare som inte sköter sina återbetalningar. Därför lägger CSN sedan flera år extra kraft på den gruppen, bland annat med information och ökad tydlighet, för att också minska risken för missförstånd kring villkoren som gäller.
”Vi har ett ökat fokus på återbetalning. För att nå låntagare som bor utomlands använder vi oss också av inkassoföretag och advokatbyråer som vi har avtal med över hela världen”, säger Christina Forsberg, som tidigare jobbat många år på Kronofogdemyndigheten och därifrån har med sig mycket erfarenhet av hur indrivning kan fungera.

Läs också: Dom i USA får fler svenskar att betala sina studielån

Med ett gemensamt fokus på återbetalning hos CSN, nya rutiner och samarbeten över nationsgränser, blir det allt svårare att hålla sig undan för de låntagare som väljer att inte göra rätt för sig. Sprickorna i studiestödssystemet tätas.

När Christina Forsberg börjar prata om alla de som är motsatsen till de dåliga återbetalarna så hittar stoltheten vägen in tillbaka i samtalet. Hon pratar om sina hjältar: slutbetalarna.
”Jag önskar att vi kunde förstärka känslan av stolthet som du verkligen ska känna när du har betalat ditt studielån”, säger hon.

Som ny på CSN ställde hon frågan: ”Tackar vi dem som återbetalar?”
Svaret då blev nej.
”Men det borde vi göra! Jag borde skicka tackbrev: Tack för detta års betalning. Eller: Tack för att du slutbetalat.”

Slutbetalarna. Det svenska studiestödssystemets kanske finaste ord.
Alla de som efter en sista insättning kan radera CSN som betalningsmottagare i internetbanken.

Alla de som fick möjligheten att förverkliga sina framtidsdrömmar, och som nu har lämnat den möjligheten vidare.

Text:Malin Kaldo

Studiestödets historia

1919 Det första studiestödet betalas ut till fattiga, begåvade studenter. Ett lån på högst 1500 kronor per läsår som skulle betalas tillbaka inom 10 år.

1957 Allmänna studiebidraget införs. 34 kronor per månad för elever 16-18 år.

1964 CSN bildas.

1965 Det nuvarande systemet med bidrag och lån införs.

1974 CSN flyttar från Stockholm till Sundsvall.

1989 Ett nytt inkomstbaserat återbetalningssystem införs. Nu går det också att studera med studiestöd utomlands.

1991 CSN tar hand om hemutrustningslån.

1995-97 CSN får en hemsida och lanserar e-tjänster.

2001 Annuitetslånet införs, det vill säga det studielån vi har än idag.

2006 Tilläggsbidrag för föräldrar med studiemedel. Åldersgränsen för att kunna få studiemedel höjs från 50 till 54 år.

2010 Preskriptionstiden för obetalda studielån höjs från 10 till 25 år. Arbete inleds med att öka återbetalning av studielån i utlandet.

2014 Lärlingsersättning på gymnasiet införs. Åldersgränsen för att få studiemedel höjs till 56 år.

2015 CSN får en prejudicerande dom i USA som ger nya möjligheter att driva in studielånsfordringar där.

2018 Körkortslån blir möjligt, för arbetslösa som uppfyller vissa villkor.

2019 Det svenska studiestödet fyller 100 år!

Denna text är ett annonssamarbete mellan Chefs innehållsstudio och CSN.

CSN är den myndighet i Sverige som ansvarar för studiestödet: beslutar om och betalar ut bidrag och lån för studier samt säkerställer återbetalningen. CSN ansvarar också för beviljning och återbetalning av hemutrustningslån och körkortslån.

Sverige har ett av världens mest generösa studiestöd. Möjligheterna att studera är samma för alla, oavsett social, ekonomisk och geografisk bakgrund. Studiestödet och CSN bidrar till kunskapssamhället och en god samhällsekonomi.

På CSN arbetar cirka 900 personer på 11 orter runt om i landet. Huvudkontoret ligger i Sundsvall.

Här hittar du mer information om återbetalning av studielån.

Här finns mer information om CSN och en film om myndighetens arbete och uppdrag.

annbritt_intro
Annonssamarbete: CSN

Tuffa uppdraget ger ny energi hos CSN

Med ett nytt regeringsuppdrag behövde CSN ta ett stort kliv utanför boxen. Självkritik, samarbete över avdelningsgränserna och nya arbetssätt tar dem mot målet – liksom hjälp från både en privatdetektiv och amerikanska advokater.
medarbetare-csn
Annonssamarbete: CSN

Medarbetarsatsning ger win-win-effekt

Gemensamt fokus och nytt arbetssätt för handläggare. Hos CSN ger det både mer pengar in till statskassan – och ökat självförtroende hos medarbetarna.

domstol2
Annonssamarbete: CSN

Dom i USA får fler svenskar att betala sina studielån

En fällande dom i Kalifornien har banat vägen. CSN får nu allt fler svenskar i USA att betala på sina studieskulder. ”Nu vet man att CSN vinner om vi går till domstol”, säger verksjuristen Helena Fällman.
Pia Ilomeri, CSN, foto: Katja Ragnstam
Annonssamarbete: CSN

5 vanliga missförstånd vid betalning av studielån

Jo, du måste betala även om du flyttar utomlands. Nej, CSN vet inte om att du får nytt jobb. Här är flera olika missuppfattningar kring betalning av studielån. ”Är du osäker, så hör av dig”, uppmanar Pia Ilomeri på CSN.

lillebror
Karriär

Lillebrorseffekten som ger kvinnor sämre lön

Se upp för lillebrorseffekten. Kvinnor som vuxit upp med en lillbrorsa tenderar att få sämre lön.
jennytopp
Långläsning: Karriär

Spotifychefens livskris – mitt under drömkarriären

På bara några få år har hon gjort kometkarriär. I dag är Jenny Hermanson nordisk vd för Spotify och utmärkelserna duggar tätt. Men mitt i drömmen drabbades hon av en stor livssorg då hennes mamma blev sjuk i alzheimer endast 50 år gammal.

myter
Karriär

Fyra myter om gigekonomin

Det finns gigekonomin, och så finns det myter om gigekonomin. Vad är egentligen sant och falskt? Här är några vanliga missuppfattningar.

nyajobb-2
Karriär

5 skäl: Därför säger dina bästa kolleger upp sig

Fel personer belönas och ledarskapet är uselt. Det är två starka skäl till att vilja lämna en arbetsgivare, visar en ny undersökning.