Christina Forsberg: Så säkrar vi framtiden för studiestödet

Vi träffar CSN:s generaldirektör Christina Forsberg på myndighetens Gävlekontor. Här från hemstaden Gävle har hon tågavstånd både till huvudkontoret i Sundsvall och till Stockholm.
”Sedan blir det jättemycket videomöten. CSN har ju kontor på 11 olika orter. ”

Christina Forsberg pratar energiskt, hon är engagerad och ordsäker. När hon som polismästare i Gävleborgs Län pratade arbetsplatskultur och att trivas på jobbet så fick hennes ordval en del ärrade polisrävar att skruva på sig.
”De blev tokiga på mig när jag pratade om att skutta: ´Vi ska skutta till jobbet, skutta på jobbet och skutta härifrån.´ Att skutta som polis fanns inte på kartan för många”, säger hon och skrattar åt reaktionerna på ordet som hon valt för att ruska om lite.

En lyckad omruskning, visade det sig. Hennes förändringsarbete och engagemang som ledare gav Christina Forsberg utmärkelsen Årets Chef 2015.

Idag, som generaldirektör för CSN, har Christina Forsberg övergett ordet skutta för andra uttryck. Som ordet stolt.
”Vårt studiestödssystem är väldigt lätt att vara stolt över. Det är ett av världens bästa system”, konstaterar hon.

Stoltheten blir kanske allra tydligast när hon är utomlands.
”Som när jag var i Washington DC på studiestödskonferens för ett par år sedan, tillsammans med andra inbjudna personer från länder som Tyskland, Australien, Storbritannien och USA.”

Nyfikenheten på det lyckade svenska exemplet var stort. USA ville ha ett svenskt perspektiv på hur man skulle kunna utveckla det amerikanska studielånssystemet.
”När jag talade på konferensen så pratade jag om drömmar. Drömmar som möjliggörs av vårt studiestödssystem. Hur det ger lika möjligheter för väldigt många människor att förverkliga sina drömmar om ett bättre liv: om jag skaffar den här utbildningen kan jag få det här jobbet och då kan jag skaffa lägenhet, bilda familj. Det är jag jättestolt över att få vara en del av”, säger Christina Forsberg.

Friheten att kunna välja en egen väg i livet är en annan viktig aspekt. Som ung i Sverige väljer du själv din utbildningsväg och möjliga framtid, oavsett vad din släkt har för studietradition, vad din familj tycker att du borde göra, eller vilka ekonomiska förutsättningar dina föräldrar har.

Studiestödssystemet har bidragit till att lägga grunden för kunskapslandet Sverige och möjliggjort en svindlande utvecklingsresa – från bondeland till hemvist för internationella storföretag och innovativa entreprenörsbolag. Kunskap och utbildning har skickligt förädlats till en svensk naturresurs.
”Lika möjligheter till utbildning gör gott för samhället och utvecklingen. Det skapar förutsättningar för likabehandling. Det spelar ingen roll för dina möjligheter till utbildning om du kommer från Syrien eller från Djursholm.”

Det första studiestödet gavs 1919 till Hjalmar Oskar Ahlberg i Stenbrohult i Småland. Efter honom har mängder av begåvade män och kvinnor fått ekonomisk möjlighet att ta klivet in i lärosäten och få tillträde till kunskapsmiljöer som tidigare varit reserverade för ett fåtal.
”När jag är ute och möter folk upplever jag att man är väldigt stolt när man blir påmind om hur unikt vårt svenska studiestöd är. När jag ställer frågor om vad studiestödet betyder på till exempel Linkedin, så får jag alla möjliga berättelser: ´Jag tog studielån och nu jobbar jag för FN.´ Berättelser om möjligheter som har öppnat sig.”

Men enbart stolthet över det unika svenska systemet räcker inte.
”Systemet ska vara självgenererande, ett självspelande piano. Pengar ut, men också pengar in. Funkar det inte med återbetalningarna så stannar det av. Då kommer inte våra barn och barnbarn, grannar och andra kunna få de möjligheter som vi själva fick”, säger Christina Forsberg.

Då riskerar möjligheten med utbildning tillgänglig för alla att urholkas – i en tid när det kan vara viktigare än någonsin.

Med digitaliseringen har vi sett en exempellöst snabb utveckling av arbetsmarknaden. AI och robotisering är nya realiteter. Det som nyss var vanliga jobb försvinner. Nya jobb skapas. Allt fler kommer att behöva byta karriär, mitt uppe i sina yrkesliv. En examen åldras snabbt.
”Det här betyder att vi kan behöva utbilda oss om igen, också som äldre. Det livslånga lärandet blir en utmaning. Ska vi få till det, så måste återbetalningen bli bättre.”

Ökad återbetalning är ett särskilt uppdrag till CSN från Regeringen och något som myndigheten har jobbat fokuserat med sedan 2015.

För att lilla Sverige ska stå pall för framtidsrycken kommer det behövas förändringar och anpassningar, säkert också för studiestödssystemet. CSN följer de beslut som folkvalda politiker tar kring utbildning.
”Jag tror man kommer att behöva tänka mer utanför boxen, för att möta behoven.”
Det har politikerna gjort förr. I takt med globaliseringens framväxt blev det till exempel 1989 möjligt för svenskar att ta lån för studier utomlands.

Svenskar förväntas också jobba allt längre upp i åldrarna. 65 år som pensionsålder har blivit 67 år, och kanske snart 69, när den nya pensionsöverenskommelsen framöver ska konkretiseras i Riksdagen.
Idag begränsas möjligheten till studielån från och med det år den studerande fyller 47 år, en ålder då du med nya pensionsgränser kan ha hälften av ett snabbföränderligt yrkesliv kvar framför dig.
”Vad betyder det här för studiestödssystemet och våra återbetalningsgränser? Det är definitivt på agendan nu. Som experter i studiesociala frågor får CSN i uppdrag att räkna på det här”, säger Christina Forsberg.

Ett stabilt studiestödssystem blir med den här utvecklingen viktig för alla, även av rent egoistiska skäl. Vi kan ju själva behöva återvända in i studiestödssystemet, för att uppgradera kunskaper och fortsätta vara anställningsbara.

Problemen med dålig återbetalning är nu inte särskilt stora i Sverige.
”Lånar man pengar så betalar man tillbaka, det har vi med oss i kulturen här. Vi har också ett effektivt system och rättsordning. Man vet att det börjar hända grejer om man inte betalar sina lån.”

Men det finns sprickor i återbetalningsmoralen. Ser man på svenskar som flyttar utomlands blir bilden en annan. I USA är det så många som var fjärde studielåntagare som inte sköter sina återbetalningar. Därför lägger CSN sedan flera år extra kraft på den gruppen, bland annat med information och ökad tydlighet, för att också minska risken för missförstånd kring villkoren som gäller.
”Vi har ett ökat fokus på återbetalning. För att nå låntagare som bor utomlands använder vi oss också av inkassoföretag och advokatbyråer som vi har avtal med över hela världen”, säger Christina Forsberg, som tidigare jobbat många år på Kronofogdemyndigheten och därifrån har med sig mycket erfarenhet av hur indrivning kan fungera.

Med ett gemensamt fokus på återbetalning hos CSN, nya rutiner och samarbeten över nationsgränser, blir det allt svårare att hålla sig undan för de låntagare som väljer att inte göra rätt för sig. Sprickorna i studiestödssystemet tätas.

När Christina Forsberg börjar prata om alla de som är motsatsen till de dåliga återbetalarna så hittar stoltheten vägen in tillbaka i samtalet. Hon pratar om sina hjältar: slutbetalarna.
”Jag önskar att vi kunde förstärka känslan av stolthet som du verkligen ska känna när du har betalat ditt studielån”, säger hon.

Som ny på CSN ställde hon frågan: ”Tackar vi dem som återbetalar?”
Svaret då blev nej.
”Men det borde vi göra! Jag borde skicka tackbrev: Tack för detta års betalning. Eller: Tack för att du slutbetalat.”

Slutbetalarna. Det svenska studiestödssystemets kanske finaste ord.
Alla de som efter en sista insättning kan radera CSN som betalningsmottagare i internetbanken.

Alla de som fick möjligheten att förverkliga sina framtidsdrömmar, och som nu har lämnat den möjligheten vidare.

Text: Malin Kaldo