Så får SJ personalen med på tåget

När det handlar om rikets infrastruktur behövs ett perspektiv som ser längre än femårsplanen. Lägg till det höga förväntningar på järnvägen från allt mer klimatmedvetna resenärer, och stora investeringar, till exempel inköp av nya tåg, som bör planeras åratal i förväg, så anar man tågfrågans komplexitet.

”Det var helt enkelt dags för oss att ta ett längre perspektiv på vår framtid”, säger Madeleine Raukas, direktör för trafik och service på SJ, och chef över i runda slängar 2 500 medarbetare från Umeå till Malmö, som jobbar ombord på tågen.

För tre år sedan satte företaget därför sin strategi ända fram till 2040 och passade samtidigt på att utforma nya värdeord: Härligt, mänskligt, enkelt, pålitligt.

Ett viktigt verktyg för att ta fram dem och få med sig medarbetarna var framtids-dialogerna. På åtta veckor hölls 80 möten med 160 chefer och tusentals medarbetare.

”Alla chefer i koncernledningen, alla chefer som rapporterar till ledningen, alla gruppchefer och dessutom medarbetare ur ombordpersonalen och förare var med på mötena, med diskussioner som kom att handla om allt från vår historik, utmaningar här och nu och ända in i framtiden”, säger Madeleine Raukas.

Borta var powerpointpresentationer och stela föreläsningar där medarbetarnas frågor har en särskild stund på slutet. Det blev mycket lyckat, mottogs väl av medarbetarna – och därmed beslutade man att ta det banbrytande konceptet vidare till de halvårsvis återkommande arbetsplatsträffarna.

”Vi kan ju inte ha framtidsdialog en gång i halvåret, men upplevelsen är densamma”, säger Madeleine  Raukas.

Därefter har det tuffat på. I dag, tre år senare, kan en arbetsplatsträff på SJ starta med ett frukostmingel, därefter tas medarbetarnas viktigaste frågor upp. De kan antingen meddelas på plats eller skickas in i förväg via en app som företaget använder för att öka delaktigheten. Sedan kanske det blir filmvisning med popcorn, diskussion i smågrupper eller någon annan typ av aktivitet.

Tricket är att inte upprepa programmet från träff till träff, utan att det ska upplevas som nytt och spännande varje gång.

Ett eventuellt hinder skulle kunna vara alltför mycket corporate-språk, en munterhet och kreativitet uppifrån som påtvingas medarbetarna på fältet – vilka dessutom sällan har kontakt med sina gruppchefer eftersom de kan vara placerade på annan ort.

För att undvika detta jobbas innehållet och upplägget av träffarna fortsatt fram i tvärteam, med såväl tågförare och hr-personal som folk från kommunikationsavdelningen.

”Det är jätteviktigt att där finns någon som kan säga att ’nej, det här funkar inte, här kommer inte tonaliteten att lira’. Så att vi landar rätt”, säger Madeleine Raukas.

En framgångsfaktor har varit att vidareutbilda chefer i retorik, för att de ska våga släppa powerpointkommunikationen och i stället kunna gå in och äga ett rum eller en scen. Även bland medarbetarna har en del fått kompetensträning i att leda samtal för att kunna göra detta på träffarna.

”Det har också skapat mycket trygghet”, säger Madeleine Raukas.

Inga planer på att dra i nödbromsen för projektet, alltså. Mottagandet från medarbetarna har varit positivt i medarbetarenkäter och Madeleine Raukas kopplar också en minskad sjukfrånvaro och ökad kundnöjdhet till metoden.

”Arbetsplatsträffarna har gått från tråkig dag till något man gärna vill gå på”, säger hon.