Så är du en god förlorare som ledare

Vi har alla lite av Trump i oss, men vi kan välja att bli goda förlorare istället för dåliga. Det säger Måns Lindblom, psykolog och ledarskapskonsult.

Ledarskap
Publicerad
Donald Trump

President Trumps stämningsansökningar och lögner om röstfusk är utspel från en människa som vägrar att acceptera sitt nederlag. Det säger Måns Lindblom, psykolog och ledarskapskonsult med ett extra specialintresse för Trumps ledarskap. Han menar att Trumps agerande stämmer in med en narcissistisk personlighetsstörning med psykopatiska drag.

”Hans agerande handlar om att överleva i stunden och slippa känslorna. Han har helt enkelt inte förmågan att hantera sin rädsla för att förlora, vilket gör att han ljuger och förnekar verkligheten.”

Och det är just detta som skiljer en god från en dålig förlorare.

Uppsidan av att vara en dålig förlorare är att det finns så mycket energi i att vara så engagerad i något, men det dåliga kommer med att man inte kan hantera de känslor som väcks.

”Vi alla har en liten Trump inom oss.”

Måns Lindblom menar att vår inre femåring vill göra allt det som Trump gör; förneka det som händer, skylla ifrån oss, skrika och bråka.

”Det är friskt att känna av alla dessa känslor. Det finns en sund och naturlig narcissism där vi har nytta av kraften i dem. I min värld är en god förlorare den som har förmågan att omfamna alla dessa känslor av förlust.”

Det är inte bra att trycka ner dem men inte heller att agera ut dem. Utan man behöver härbärgera dem som psykologerna kallar det. Att inte stänga av utan vara i kontakt med dem. Känna dem, smaka på dem, tillåta dem att vara med.  I ett par minuter eller under en dag. Men att sätta en gräns och inte vältra sig i dem och bli ett offer.

”Den stora skillnaden är att en god förlorare vet vad man ska göra med känslorna. Som chef kan man behöva hantera nederlaget med ett förlorat uppdrag eller en upphandling med att gå undan en stund och inte prata med någon. Sedan får man hantera sig själv under dagen då medarbetarna behöver sin chef för att efter jobbet låta femåringen få komma fram och släppa ut all besvikelse och ilska. Genom att gå ut och springa, skrika och slå på något eller prata med någon kan lyssna. Den goda förloraren har en massa bra ventiler inbyggda.”

Men varför är det viktigt att känna av sin inre femåring?
”För att det är en jätteresurs i ledarskap. Femåringen representerar en massa saker som den vuxne har svårare för att leverera. För det första är femåringen en naturlig ledare i sitt sätt att ta plats i ett rum utan att skämmas för sig, även om man inte får den låta den dominera. Men den står för nyfikenhet, kreativitet, spontanitet, livfullhet, närvaro. Just för att det är en sådan ovärderlig resurs får man ta besväret med att hantera oss själva när vi blir besvikna och förlorar.”

Och det är här självaktningen kommer in, enligt Måns Lindblom. Den får man genom personlig utveckling och att ha en bra relation med sin inre femåring.

”Människor mår bra av chefer med god självaktning, som kan ta ställning utan att skämmas. Då händer det fantastiska saker i relation till deras medarbetare. Det ger en ökad sårbarhet i kombination med ökad styrka, och ett tydligare ledarskap.

Vad behöver man mer göra efter en förlust, för att komma igen, återfå energin och tilltron på sig själv och sin kapacitet?
”I de allra flesta fall behöver man inte göra något alls. Det sker ofta en snabb och naturlig återhämtning och sedan är man redo att hugga tag i sakerna igen. Ibland behöver man ge sig själv lite extra tålamod i form av tid. Och någon kan hänga kvar i besvikelse och misstro till sin kapacitet och bör då ta extern hjälp av en coach eller psykolog.”

Men Måns Lindblom är tydlig med att man inte ska hålla på att trösta och kompensera sig med choklad och annat.

”Man ska inte dutta med sig själv, utan intressera sig för verkligheten. Så fort man kommit över de värsta känslorna måste man fråga sig vad det var som hände. Hur hamnade vi här? Man måste ifrågasätta sin egen verklighetsbeskrivning. Vi är så glada i vår egen bild av verkligheten, den gör oss trygga, men det är också vårt största hot mot att nyfiket utforska hur det egentligen ser ut. Våga se verkligheten så klart och tydligt som möjligt och ta med sig de lärdomar du inte kunde få på något annat sätt.”

Måns Lindblom menar att bara för att man förlorar en upphandling innebär det inte per automatik att man ska bli bättre på upphandlingar. Det finns andra förklaringar. En skulle till exempel kunna vara att ditt företag kommit överens om en ny prissättningsstrategi och då ingår det inte att ni ska vinna en upphandling på lägsta pris, utan det är snarare ett tecken på att ni är på rätt väg. I sportens värld kan det innebära att ni förlorar på grund av att ni håller på att sätta ett nytt spelsystem, och då är det viktigare att ni följer det och fortsätter öva på det nya långsiktiga målet än att ni vinner just den här matchen.

”Sanningen är komplex och mångfacetterad, där finns många sätt att lära. Som chef behöver man ställa en hel del obekväma frågor, utmana de trygga bilderna om hur vi tror att det är. I syfte att acceptera verkligheten, utforska och älska den.”

Finns det tillfällen när man efter ett nederlag bör ge upp?
”I min värld är förmåga att ge upp en enorm källa till ledarskapet. Att våga släppa taget. Att ge upp är en guldgruva, det är en ansats till motsatsen att ta tag i. Vi behöver lära oss att ge upp ”just den upphandlingen” och inte börja fundera på att överklaga. Men inte släppa taget om lärandet.”

Fortsätt läsa kostnadsfritt!

Vi behöver bara en minut…

Så roligt att du vill fortsätta läsa! Det får du strax göra, utan att betala något.

Skapa ditt gratiskonto
  • Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!

Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.