peter_wolodarski5

Peter Wolodarski: Med blick för kvalité

Blott 35 år gammal blev Peter Wolodarski chefredaktör på DN, rekryterade landets vassaste skribenter och införde betalmodeller som fick läsarna att betala för det kvalificerade innehållet. Han beskrivs som ett underbarn. Men hur är han som ledare?

Berättelsen om Peter Wolodarski är en framgångssaga av klassiskt snitt. Han är underbarnet med den vassa pennan som knappt 20 år gammal värvades till Expressens ledarsida och som bara något år senare lockades över till Dagens Nyheter.

Tio år senare styrde han hela kungariket, på en post som tidigare huserat tidningslegendarer som Herbert Tingsten, Olof Lagercrantz, Christina Jutterström och Thorbjörn Larsson.

När Wolodarski tillträdde som chefredaktör 2013, endast 35 år gammal, hade han under några år varit chef för ledarredaktionen, en liten redaktion som historiskt sett levt rätt avskärmad från resten av redaktionen. Att gå från rollen som politisk chefredaktör till att ha totalt redaktionellt ansvar för hela tidningen är ett ganska ovanligt karriärkliv, konstaterar flera branschkännare.

Många opponerade sig mot att Peter Wolodarski inte var ”tidningsmakare”. Han hade aldrig jobbat som nyhetsjournalist eller haft det stora, övergripande ansvaret för en tidningsredaktion. Några större motgångar hade han heller inte upplevt.

nyhetsbrev-9

Missa inget!

Chefs populära nyhetsbrev Ditt ledarskap och Din karriär samlar varje vecka det bästa från Chef.se.
  • Konkreta råd i ditt chefskap
  • Användbara metoder och verktyg
  • Relevanta erbjudanden

”’Det är alldeles för tidigt’, tänkte jag. Han har ju aldrig lett en organisation större än sju personer, han kunde inget om ledarskap eller om att göra tidning”, säger en medarbetare som fångar upp känslan hos många.

Som chef för ledarredaktionen hade Peter Wolodarski ingått i tidningens ledningsgrupp.

Där beskrivs han då som ”ganska passiv” i de allmänna diskussionerna hur arbetet skulle drivas framåt. Men när han väl öppnade munnen gjorde han alltid diskussionerna stimulerande. Han beskrivs också som kunnig och snabb i sin tanke. Så gott som alla som Chef har talat med, från hans första kolleger på Expressen till dagens nära medarbetare, lovordar hans intellekt.

De antyder också att han kan vara något av en besserwisser.

”Att han saknar erfarenhet har jag inte upplevt som ett problem. Han är lyhörd, nyfiken och vetgirig. Jag upplever att han har en ödmjukhet och respekt. Och han har en väldigt hög nivå när det gäller inlärning, han lyssnar och diskuterar”, säger en före detta kollega på ledningsnivå.

Mer än något annat tycks Peter Wolodarskis ledarskap kännetecknas av engagemang och passion. Han älskar sin tidning och en del av honom verkar ständigt vara på jobbet. Han är ständigt uppkopplad, beskrivs som att han hela tiden har en tanke på hur tidningen kan göras bättre eller hur vissa frågor kan hanteras.

Samma typ av engagemang kräver han av sina medarbetare och chefer. Och han vill gärna att de ska finnas tillgängliga när han behöver dem. Hos de allra närmaste kan telefonen ringa sena kvällar eller på midsommarafton.

Enligt ett populärt rykte, som flera personer har återberättat, ska han ha ringt en hög chef medan denne befann sig i förlossningsrummet på BB.

Tiden innan Wolodarski tillträdde kantades av turbulens. Efter ett och ett halvt sekel som ohotad morgontidningskung gick DN på en kurs som styrde mot isbergen. Antalet prenumeranter sjönk, annonsintäkterna sjönk och konkurrens från internets alla kanaler ökade.

Den tidigare ledningen, under chefredaktören Gunilla Herlitz, hade tvingats kapa kostnader och fatta en lång rad hårda beslut.

Många ansåg att den tidigare ledningens metoder för denna förändring inte bara varit onödigt brutala, utan även kortsiktiga. Missnöjet var stort, klyftan mellan ledningen och journalisterna likaså.

Peter Wolodarski

Gör: Chefredaktör för Dagens Nyheter.

Ålder: 39.

Familj: Hustrun Karin Grundberg Wolodarski, fyra barn.

Bor: Stockholm.

Karriär i korthet: 1999 ledarskribent på Expressen och reporter för Åke Ortmarks talkshow i TV8, 2001 ledarskribent på Dagens Nyheter, 2008–2009 studier vid Harvard University, 2009 politisk redaktör på DN, 2013 chefredaktör och ansvarig utgivare för DN. Har även varit programledare för Studio 8 och Wolodarski i TV8.

Beslutet att surra fast den ledarskapsmässigt oerfarna Wolodarski vid rodret byggde på tanken att göra DN mer in–tellektuell och human.

”Jag kunde se logiken i att utse honom, eftersom han har det varumärket”, säger en medarbetare.

Det finns internt en bild av att Peter Wolodarski fick ärva de tuffa besluten från den tidigare ledningen, men många verkar ha glömt det faktum att han själv var en del av den ledning som fattade besluten.

Som till exempel den beryktade frysboxen, eller projektgruppen ”DN 150 år”, där tolv journalister omplacerades för att arbeta med DN:s jubileum 2014, men i stort sett blev sittande sysslolösa. Många är överens om att det inte var något annat än ett försök att bli av med medarbetarna. Projektet, som väckte mycket debatt och som i flera fall ledde till sjukskrivningar, slutade i Arbetsdomstolen.

Wolodarski själv duckade länge för frågor kring frysboxen, och när han väl uttalade sig uttryckte han sig diffust kring sin egen inblandning i projektet.

Än i dag släpar Peter Wolodarski omkring på denna frysbox likt en fotboja. Det finns många som inte har förlåtit honom och som betraktar honom som kall.

”Ingen tycker att det där var bra hanterat. Det är ett tydligt exempel på hur man inte ska göra, det finns en gräns för hur mycket man kan nedvärdera människor. Jag tyckte att det var märkligt att han inte tog frågorna tidigare. Men jag tror att han väljer bort sådant som inte gagnar honom. Det är inte hans starkaste sida att hantera konflikter. Han vill inte göra det, då blir det otydligt i stället”, säger en före detta chef.

”Det går att säga att ’jag reserverar mig’, men det gjorde han inte, han såg sig nödd och tvungen att genomföra detta. Det var ogenomtänkt, det är inget som stöds av de höga personaldirektörerna inom Bonniers. Det var en jättedum historia”, säger en person med inblick i såväl DN:s som koncernens ledning.

Frysboxen är kanske inget undantag när det gäller att undfly konflikter. Just nu talas det om en genomförd medarbetarenkät, som lär visa att det är dåligt ställt på tidningen, men som inte har redovisats i sin helhet.

”Han är ovan vid att leda så många människor, han har anställt ett antal personer som får sköta det åt honom. Men han har släppt lite väl mycket till dem. Och dessvärre gör de det inte så bra”, säger en mångårig medarbetare.

”Han valde ett antal personer runt omkring sig, främst män. Men det blev en manlig och lite enögd stämning, också i hur man fattade beslut och rent publicistiskt. Det är lite lustigt, för han är ju själv inte en person som förknippas med grabbighet”, säger en annan.

Men de flesta tycks vara överens om att Peter Wolodarski, efter fyra år som chef-redaktör, nu har blivit mer varm i kläderna.

I början verkade han söka konflikter med såväl facket som andra tidningar, menar flera, men i dag upplevs han som en mjukare chef som söker samförstånd och som är bättre på att lyssna på kritik, vilket bland annat resulterat i ett medvetet jämställdhetsarbete, både när det gäller rekrytering och i att stödja kvinnliga medarbetare.

I dag ingår nästan lika många kvinnor som män i ledningen.

Det tidigare beslutet att strypa utbildningsbudgeten har upphävts.

”Det blev en energilös organisation, det uppstod en missunnsamhet, eftersom det bara var vissa personer som fick göra vissa saker, ofta männen som hade access till hans rum. Men nu är det helt annorlunda, nu får vi gå utbildningar igen”, säger en medarbetare.

Något annat som Peter Wolodarski har gjort är att sänka antalet bemanningsanställda på redaktionen, vilket skapar både ett lugn hos medarbetare och är bättre rent ekonomiskt.

Mindre populärt är beslutet att öka medarbetarnas arbetstid, ett beslut som enligt många som Chef har talat med går rakt emot det moderna ledarskap som Wolodarski vill företräda.

”Vad det här företaget behöver är en hög grad av engagemang och delaktighet och då tror jag inte att det går att kräva att medarbetarna ska sitta ett antal timmar vid ett bord. Det är inget bra om man ska locka de bästa till framtidsjobben”, säger en medarbetare, som påpekar att många redan jobbar mer än de orkar.

”Det är överhettat, folk är nära att gå sönder”, säger hen.

Wolodarski har även tagit bort viktiga verktyg, bland annat nyhetstjänsten Reuters. Missnöjet sägs ledningen ha viftat bort. Cheferna i chefredaktörens omgivning försvarar dock beslutet.

Men generellt sett har klyftan mellan ledningen och redaktionen minskat under Peter Wolodarskis tid som chefredaktör. Han har blivit mer konsensussökande och mindre konfliktbenägen och har anammat ett ledarskap som drar åt det coachande.

I sin strävan efter ständig förbättring utmanar han sina medarbetare. I stället för att vara den som pekar med hela handen besvarar han ofta en fråga med en motfråga.

”Vad tycker du?”, lyder hans replik.

”Jag kan inte bara komma in till honom med en fråga. Jag måste själv ha tänkt igenom det”, säger en av hans nära medarbetare.

”Fortfarande är det möjligt att han vet bäst, men han uppmanar oss att testa olika lösningar. Och det är bra”, säger en annan.

Många menar att det tidigare fanns en tradition som sa att det är chefen som bestämmer. Den tiden är förbi.

”Sådant tar tid att förändra, men Peter jobbar med mer delegerat ansvar för att få alla att lyfta sig i sin roll, han vill inte vara den som pekar med hela handen”, säger en person med insyn i ledningen.

Något som alla samfälligt applåderar är det resultat som Peter Wolodarski har åstadkommit. I en bransch i kris, där många aktörer tappar prenumerations- och annonsintäkter, har han valt att satsa på kvalitet. Genom att rekrytera många av de främsta journalisterna och satsa på det långa, grävande reportaget har lyckats vända den negativa läsartrenden – och infört betalmodeller för att få läsarna att betala för tidningen digitalt.

Peter Wolodarskis ledarskap liknas av vissa vid ”ett ständigt pågående samtal”. Möten i ledningen följer sällan en tydlig agenda utan håller informell karaktär. Han är inte en vän av att skriva veckobrev eller göra Powerpoint-presentationer, han pratar hellre med medarbetarna. Han är mycket på plats, rent fysiskt, och deltar ofta i det för dagstidningar så heliga morgonmötet.

En fördel som lyfts fram är att det är en mer resonerande ledarkultur. Det negativa är att det kan skapa en känsla av otydlighet, eftersom det blir oklart vad som beslutas och hur uppföljningen ska ske.

Det finns också de som tycker att Wolodarski lägger sig i för mycket nyhetsarbete ”på ett klåfingrigt sätt”, som en redaktör säger. Ibland gör han sig själv till nyhetschef.

Andra håller inte med:

”Det är hans jobb att lägga sig i. Kraven är höga, det måste vara hög kvalitet”, säger en chef.

”Han har krav som överstiger allt som jag tidigare varit med om. Han är aldrig riktigt nöjd. Hela tiden strävar han efter att vi ska vara bäst. Men så har han också skruvat upp kvaliteten”, säger en hög chef.

Peter Wolodarski har tagit en extern roll där han syns i debatten, skriver långa krönikor och gärna talar om sina värderingar.

”Det är många som är stolta över honom”, säger en redaktör.

”Han hävdar humanismen i spalterna, där hävdar han ett ledarskap. Under de senaste åren har han hållit DN på en kurs som kostat mycket, men som gjort oss tydliga i debatten, för flyktingar och mot högerextremism”, säger en journalist.

Med den publika rollen kommer också utsattheten. Av oppositionella krafter ses DN som en symbol för etablissemanget, pk-eliten, nästan som statens medier. ”Hat är en del av vardagen, vi får dödshot med jämna mellanrum”, som en hög chef uttrycker det.

Och mest hat får den högsta chefen.

”Han visar inte så mycket hur han personligen reagerar på det, men han är tydlig i sitt ställningstagande mot näthat”, säger en person som jobbat länge på DN.

Men när det gäller att hantera medarbetare som blir utsatta, som till exempel när fotografen Paul Hansen blev skjuten i Irak, finns det ingen gräns för vad det får kosta.

Han är snabb i analysen och snabb till handling. Ordet ”långbänk” ingår inte i den moderna DN-vokabulären.

Att försöka hålla jämna steg med Peter Wolodarski är inte lätt.

”Han skulle behöva förstå att alla inte är lika smarta som han. Det kan uppstå en klyfta där. Han är van vid att tänka som han gör, vi andra förstår inte alltid. Jag önskar att vi hade samma kapacitet”, säger en nära chef som lovordar chefredaktörens intellekt.

De flesta är överens om att det inte finns någon annan som kan leda tidningen bättre än han. Inom ägarfamiljen Bonniers är han populär, då hans ledarskap har inneburit en ekonomisk framgång.

”På det sättet har han varit lyckad, ingen skulle bli glad om han försvann. Vi väntar på att han ska bli bättre och stå för sina fel och brister. Han vill vara lite för perfekt”, säger en person med insyn i tidningens styrelse.

Inget vet själv hur hans agenda ser ut, bara att det finns en.

En chef som funnits med på tidningen länge uttrycker det så här:

”Han är en jäkla taktiker. Han sitter på kammaren och tänker ’vem kan jag vara kompis med och vad ska jag säga till den personen?’. Han är en utpräglad varumärkesbyggare på det sättet, det är som att han sitter med sina sociogram i huvudet. Han har säkert en rätt klar bild av vilka som han behöver prata med. På den punkten är han väldigt tydlig.”

Resultat

Ledarstil

Älskar sin tidning och att leda arbetet där. Passionerad och snabb i analysen, ställer höga krav på sin omgivning. Har vuxit in i sin chefsroll den senaste tiden.

Delegering

Ger frihet genom ansvar. Men friheten har sin begränsning, han upplevs ibland som klåfingrig då han lägger sig i det redaktionella arbetet för mycket. Det kan skapa otydlighet.

Motivation

Hans passion för tidningen smittar av sig, hans externa framtoning skapar stolthet bland många medarbetare. Han är duktig på att lyfta fram dem som han tycker gör något bra. I det dagliga arbetet motiverar han genom att ställa frågor.

Konflikthantering

Under den första tiden var konflikterna fler,
nu upplevs han bättre på att samspela med andra. Sägs fortfarande gärna gömma sig bakom andra när han ställs till svars för svåra beslut. Bra på att stödja andra och komma med råd i deras konflikter.

Kommunikation

Är som bäst när sammanhanget är informellt. Synlig och tillgänglig på redaktionen. Är duktig på tala och skapa engagemang på stormöten. Sägs vara mindre intresserad av att skriva veckobrev eller att förbereda presentationer. Synlig, tydlig och skarp i den externa debatten.

Beslutsfattande

Snabb i analysen, snabb i beslutet. Är tydlig med att det är han som bestämmer, även om han är lyhörd för vad ledningsgruppen säger. Har ett fåtal personer som han lyssnar extra på. Har ett antal dokumenterat ”dåliga beslut” bakom sig som vissa tolkar som uttryck för en viss kyla.

Rekrytering

Får beröm för att han lyckats locka några av branschens bästa chefer och journalister till tidningen. I början rekryterade han dem som påminde om honom själv, men har med tiden blivit bättre på ta in mångfaldsperspektivet.

Personlighet

Duktig på att bygga sitt eget varumärke. Hos somliga har detta skapat en osäkerhet kring vad som egentligen är viktigast för honom. Den som hamnar i ett samtal med honom får nästan alltid en trevlig och inspirerande pratstund. Har hat och hot som en del av sin vardag, vilket han döljer väl.

SUMMA: 31/40

Wolodarski svarar:

”Många av kommentarerna i testet känner jag igen mig i, såväl ris som ros. Jag tror ni fångar stämningen bland DN:s anställda journalister ganska väl.

Jag blir så klart glad över att alla ni pratat med lyfter fram de goda publicistiska och ekonomiska resultaten, samt känner av engagemanget och passionen hos mig för tidningen.

Som ledare begår man misstag. Jag försöker hela tiden lära mig och förbättra.

Vi var krisstämplade för några år. Nu känns det som om vår strategi börjar bära frukt och vi kan satsa framåt, tack vare alla nya prenumeranter.

Vi är bara i början av omställningen och mycket hårt arbete återstår, men DN har ordentlig medvind.”

/Peter Wolodarski, Chefredaktör Dagens Nyheter

nyhetsbrev-9

Missa inget!

Chefs populära nyhetsbrev Ditt ledarskap och Din karriär samlar varje vecka det bästa från Chef.se.
  • Konkreta råd i ditt chefskap
  • Användbara metoder och verktyg
  • Relevanta erbjudanden

Relaterade artiklar

Beslutsfattande

8 misstag du gör efter semestern

Tillbaka på jobbet efter lång ledighet. Det kan bli en tuff omställning med 8 vanliga misstag som många gör efter semestern. Här är hela listan på hur du lyckas med omstarten.
Sponsrat Chef + Linkedin

Proffsknepen: Så lockar du talanger på Linkedin

Rekryteringsjättarna Spotify och Experis vet hur man hittar talanger och maximerar effekten av Linkedin. Här delar de med sig av lärdomarna som ger ett försprång i talangjakten.
Beslutsfattande

Se upp – fällorna nya chefer går i!

Varje år får tusentals personer en ny chefsposition. Men redan de första månaderna kan avgöra om det blir succé eller fiasko. Här är 5 fällor du ska undvika om du är ny på jobbet.

Beslutsfattande

Fatemeh, 17, leder den stora sittstrejken

Chef möter Fatemeh Khavari – som är talesperson för den stora sittstrejken på Medborgarplatsen.

Beslutsfattande

Han knäckte chefernas gåta – på Mount Everest

På 5500 meters höjd upptäckte forskare från Umeå vad som händer i grupper vid svår tristess. Något som även är en utmaning för chefer och ledare i mer icke-extrema miljöer.
Beslutsfattande

6 ledarmissar som fällde Ubers vd

Först tog han en paus. Sedan fick han sparken. Ubers vd Travis Kalanick stod för ett par skandaler som till slut fällde honom. Här är sex ledarmissar han gjorde – som du kan undvika.

Sponsrat Chef + SBS Executive MBA

Receptet: Så blir du en hållbar chef

Chefer som kan hållbarhet är en viktig pusselbit som ofta saknas.
Lägg hela pusslet. Ta stegen som behövs – för att lära dig leda hållbart.

Beslutsfattande

Extremsportande chefer – fara för vi-känslan?

Som extremsportande chef kan du påverka medarbetare att bli mer hälsosamma. Men du riskerar också att skapa utanförskap och omge dig med enbart likasinnade.

Beslutsfattande

Charlotte Kallas rädsla inför att bli chef

Charlotte Kalla satsar för fullt mot OS i Sydkorea nästa år. Samtidigt är hon chef och vd för sitt eget bolag – en roll som var obekväm i början. ”Men gud, jag är ingen chef”, tänkte hon.
Beslutsfattande

Därför är inte karismatiska chefer bäst

Vågad, charmig och stark utstrålning. Du kanske känner igen ledartypen? Nu visar att ny forskning att allt för hög karisma kan minska effektiviteten.
Beslutsfattande

6 tips för att bli en bättre chef

Lyssna, var empatisk och ärlig. Här är några egenskaper du kan jobba på för att bli en chef som ger medarbetarna de bästa förutsättningarna att lyckas. Det kan få hela arbetsplatsen att blomstra.
Beslutsfattande

4 sätt: Så styr du upp era videomöten

Tydlighet är aldrig viktigare än på distans. Stunder av pinsam tystnad som kan uppstå i ett konferensrum är inget mot den obekväma stämning som kan sprida sig när mötesdeltagarna sitter framför varsin skärm.
Beslutsfattande

5 ledaregenskaper – som tog Macron till makten

Han är numera en av världens mäktigaste ledare. Men vilka egenskaper gjorde Emmanuel Macron till ny president i Frankrike? Svaret kanske finns i Kanada.
Beslutsfattande

Här är 8 tips – för exceptionellt ledarskap

Ovanliga händelser eller att företaget växer fort. Det kräver även ett exceptionellt ledarskap. Här är 8 tips för att tackla utmaningen som chef.
Beslutsfattande

Guide: Så lyckas du som distanschef

Att hålla ihop teamet och skapa vi-känsla när medarbetarna arbetar på spridda håll är chefens största utmaningar i distans­ledarskapet, visar Chefs undersökning. Nycklar är tydlighet och tät kommunikation. Ändå tycks fördelarna överväga problemen.
Beslutsfattande

Cheftest: Birgitte Bonnesen, vd på Swedbank

Ta ett danskt ledarskap, låt det marineras av det svenska i tre decennier och placera det sedan i ledningen för en stor svensk bank. Birgitte Bonnesen, vd på Swedbank, är spontan, rak och bestämd, men samtidigt involverande och har alltid nära till skratt. Nu ska hon leda Swedbank ut ur förtroendekrisen.