Per Grankvist, krönikör på Chef

Per Grankvist: ”Visst har du fördomar!”

”Det är omöjligt att inte vara rasist när du vuxit upp i en miljö och med ett arv som så tydligt antar att kålrotsfärgad hud och kristna värderingar är normen”, skriver Chefs krönikör Per Grankvist.

I vilken utsträckning arv och miljö präglar vårt beteende och vårt sätt att se på världen är oklart. Att det har en inverkan på alla varelser är säkert. En björn som växer upp i en djurpark är fortfarande en björn, men hans syn på världen skiljer sig från den björn som vuxit upp i skogen. Björnar som växer upp i stora hägn antar vi är något friare varelser, men de växer likväl upp i hägn.

De stängsel som du och jag vuxit upp med är inte lika tydliga som de dubbla elstängsel och taggtråd som omgärdar ett björnhägn. Det krävs dock inte många gånger hos terapeuten för att inse att föreställningar och fördomar begränsar oss på sätt som liknar ett tre meter högt nät.

När människor hävdar att de inte är rasister får jag en bild av en djurparksbjörn som hävdar att han är lika fri som en björn som vuxit upp i skogen. Han har inte påverkats alls av cementmurarna, säger han. Hans jaktinstinkt är lika god som hos en vild björn, trots att han blivit matad i hela sitt liv. Han är opåverkad.

I Sverige har djurparkerna haft björnar längre än vi haft mångfald. Landet var länge så homogent att man kunde visa upp människor som såg annorlunda ut på djurpark. Sommaren 1963 hade Skansen en inhägnad där en samisk familj bodde i en kåta i tre månader. Och då hade de inte ens en av­­vikande hudfärg, med svenska mått mätt.

Majoritetsbefolkningens nationella identitet är grunden för en nationalstat och i Sverige har den alltid varit homogen. Kristna värderingar och kålrotsfärgad hud har varit normen i Sverige under mycket lång tid och flyktingvågen från Balkan på 1990-talet ändrade inte det. Antalet invandrare blev fler, men de syntes inte. Det fanns visserligen barn som adopterats från Sydkorea och Sydamerika men de hette väldigt svenska namn och bodde i väldigt svenska familjer och man talade aldrig om dem som något annat än väldigt svenska.

Per Grankvist, krönikör på Chef

Läs också: Per Grankvist: ”Tacka corona för att man slipper nätverka”

När det under 2000-talets början anlände personer från Mellanöstern och Nordafrika syntes de direkt. De stack ut som isbjörnar bland brunbjörnar. Att bemöta dem med misstänksamhet och skepticism var en naturlig reaktion. Om du vuxit upp i Sverige har du vuxit upp inhägnad av svenska idéer om vad som är norm, och i det ingår att man betraktar sin egen hudfärg och sin egen kultur som naturligare än andra hudfärger och kulturer. Med andra ord: En rasistisk struktur.

Det är därför det är omöjligt att inte vara rasist när du vuxit upp i en miljö och med ett arv som så tydligt antar att kålrotsfärgad hud och kristna värderingar är normen. En intressantare fråga är hur mycket rasist du är? Fri från ditt arv blir du aldrig, men genom att erkänna det är du fri att välja hur du agerar i olika miljöer.

Per Grankvist

Ålder: 44 år.

Familj: Partner och två barn.

Bor: Stockholm.

Gör: Grundare och ­chefredaktör för Vad Vi Vet. Journalist, författare och föreläsare.

Intressen utanför jobbet: Trädgårdsskötsel och byggnadsvård.

Per Grankvist, krönikör på Chef

Läs också: Per Grankvist: ”Säg som det är – du jagar status”

chef-marknadsbit-1
Prenumerera på Chef

DITT ledarskap spelar roll

Vi stöttar dig! Med Chef får du kraften och verktygen att leda ditt team mot framgång.

Relaterade artiklar

Per Grankvist, krönikör på Chef
Krönikor

Per Grankvist: Vågar du anställa begagnat?

”Antikviteter är inget som passar på moderna kontor, varken materiella eller mänskliga, skriver Chefs krönikör Per Grankvist.

Med ett verktyg för strukturerad och tydlig feedback har Johan Isacsson på Skandia lyft sitt team rejält.
Annonssamarbete Chef + Rolf

Han hittade succémetoden för bättre ledarskap

Glada medarbetare, hög kundnöjdhet och dubblad försäljning. Möt chefen som ser sina medarbetare som Formel 1-förare och regelbundet tar in dem i depån.

Cissi Elwin
Krönikor

Cissi Elwin: ”Här är receptet på en bra chef”

”Hur ska en bra chef vara? Det är nog den vanligaste frågan vi på Chef får”, skriver Cissi Elwin – och delar med sig av receptet på hur du är en riktigt bra chef.
linda_waxin_kronikor
Krönikor

Linda Waxin: ”Dags att ta tag i skuldberget!”

”Min gissning är att hantering av skuldberget av medarbetares psykiska påfrestningar kommer att vara chefers främsta huvudbry framåt”, skriver Chefs krönikör Linda Waxin.
Per Grankvist, krönikör på Chef
Krönikor

Per Grankvist: ”Skryt om att inte skryta”

”Låt mig vara den första att kasta sten i detta glashus genom att erkänna att min förra krönika var rätt lyckad", skriver Chefs krönikör Per Grankvist. 
Cissi Elwin
Krönikor

Cissi Elwin: ”Vad brottas du med just nu?”

"Under våren startar vi en serie berättelser om utmaningar och glädjeämnen för chefer från hela landet. Vad brottas du med? Har du rimliga villkor? Vad gläds du åt? Vad vill du förändra?", skriver Cissi Elwin i sin nya krönika. 
Reboarding – att hjälpa medarbetare tillrätta på arbetsplatsen igen efter hemarbete – är en viktig uppgift för många chefer nu. Alexandra Sjöström, organisationspsykolog från Feelgood, ger sina bästa råd.
Annonssamarbete Chef + Feelgood

Reboarding – chefens viktigaste uppgift i höst

Hur ska man på ett bra sätt gå tillbaka till arbetsplatser efter att ha jobbat hemma under lång tid? Svaret heter reboarding. ”Behovet av reboarding har i princip fötts under pandemin och utmaningarna är många. Här har chefer en otroligt viktig roll i att hjälpa sina medarbetare i rätt riktning”, säger Alexandra Sjöström, organisationspsykolog från Feelgood. 
Siri Wikander
Krönikor

Siri Wikander: ”Det känns som att leda i en låtsasvärld”

”Jag lider av det som ibland kallas för 'pandemic fatigue'. Den kännetecknas av en känsla av vacuum, mental dimma, otydliga gränser mellan jobb och privat och en ändlös väntan”, skriver Chefs krönikör Siri Wikander.