2016-08-cb-the-future-book

Magnus Lindkvist: The future book

Sammanfattat för dig:
Läs Chefboken i pdf-version.
Läs Chefboken i fulltext.
Lyssna på och/eller ladda ned Chefboken.
  Bibliotek med fler än 100 titlar. Sortera enkelt fram de viktigaste managementklassikerna och inspirationskällorna inom en mängd olika områden. Välj om du vill lyssna eller läsa.

  Lyssna på Chefboken

Klicka på ikonen    i spelaren för att ladda ned filen.

 

  Läs Chefboken: Pdf-format

 Läs Chefboken: Fulltext

Idén om att framtiden skulle vara en plats eller en sak – ett substantiv – vilseleder oss att tro att vi kommer att kunna se den om vi bara klättrar tillräckligt högt eller får tillgång till ännu icke uppfunnen teknik.
Men framtiden är inte ett substantiv, det är ett verb. Det är något vi skapar.

Således behöver vi ägna mer tid åt ”att framtida”, att se världen på ett nytt sätt, att skapa i stället för att bara konkurrera och att våga där andra inte gör det.

Titel: The future book – 40 ways to future-proof your work and life.

Författare: Magnus Lindkvist.

Förlag: LID Publishing.

Utgiven: 2016.

Antal sidor: 70.

Språk: Engelska.

Typ av bok: En bok om att fram-tids-säkra sitt liv och sitt arbete, formad som en verktygslåda.

Bokens nytta: Den upplyser läsaren om vikten av att se framtiden med ett öppet sinne, att det inte går att skapa en modell för hur framtiden ser ut. Framtiden är inte en plats som är markerad med en flagga.

Bokens innehåll: Författaren refererar gärna till filosofer och konstnärer snarare än framtids-forskare när han utför sin ”intellektuella akupunktur” på läsaren. Utifrån
sju verktyg, som i sin tur innehåller ett antal mindre nycklar, vill han få oss att tänka nytt – på ett annorlunda sätt.

Skriven för: Dig som behöver – motiveras att våga tänka längre än till det bekväma, invanda.

Bokens viktigaste budskap: Att vi behöver möta framtiden med ett öppet sinne, att vi inte ska låsa oss vid det förflutna, men att vi samtidigt ska vara medvetna om hur det förflutna påverkar vårt sätt att tänka.

Detta är slutsatsen i Magnus Lindkvists bok ”The future book”, som handlar om hur vi kan forma framtiden. Boken ger inte några konkreta svar om framtiden, utan hjälper oss att tänka på vilka verktyg vi ska använda då vi formar den.

För att tänka på framtiden är inte övning i logiskt tänkande. Om vi släpper en tennisboll från ett fönster vet vi åt vilket håll den kommer att färdas under de kommande sekunderna, men det räcker med att bara försöka titta några minuter fram i tiden för världen ska framstå som oviss.

Vad som sker i morgon är osäkert. Vad som händer om 30 år är oändligt mycket mer osäkert.

Vi vet inte hur världen kommer att se ut då. Vi kan gissa, förundras och fantisera, men framtiden kommer fortfarande att vara ett oskrivet blad.

Men, tänker du kanske, kommer vi inte att bli bättre på att avläsa framtiden med hjälp av big data?

Nej, big data är information om det som hänt tidigare eller som sker just nu, menar Magnus Lindkvist. Det går inte att göra en modell av det som ännu inte har hänt.
Det blir bara gissningar.

”The future book” är indelad i sju olika sektioner, med sju olika verktyg att använda i ditt framtidsskapande.

1. VAR EN POSSIBILIST
Att vara en possibilist är att se på framtiden med ett öppet sinne. Det är svårare än det låter. Det är betydligt lättare att välja de traditionella alternativen, optimist eller pessimist.
Pessimisten har allra lättast att ta sig fram i samhället. Vill du framställa dig själv som trovärdig är det mest effektiva att gå in i ett möte, lyssna uppmärksamt och sedan säga, ”jag kan se ett problem med detta”, menar författaren.

”Människor kommer att anta att du har välsignats med profetisk gåva och att du kan tänka flera steg framåt”, skriver han.

Om du däremot är alltför optimistisk riskerar du att stämplas som blåögd.

Detta problemorienterade förhållningssätt finns programmerat i oss sedan den tiden då vi riskerade att bli uppätna när vi lämnade våra grottor. Det är en del av evolutionen, vårt biologiska arv, och sitter kvar i våra hjärnor även om våra liv i dag ser annorlunda ut.

Samma arv får oss att sortera det okända i två högar, det som är bra och det som är ­dåligt.

Att välja att vara possibilist, en möjlig­hetstänkare, utgör en tredje väg, jämte opti­misten och pessimisten. Possibilisten har förmågan att tänka bortom nuet och vara öppet sinnad för det oförutsägbara, innan det inträffar. Det är en mer neutral väg att gå.

MAGNUS LINDKVIST är handelshögskolestudenten som drömde om att göra film men som blev managementkonsult och varumärkesstrateg. I dag är han trendspanare, framtidsforskare och en av Sveriges mest internationellt kända föreläsare.

När han kallar sitt arbete för ”intellektuell akupunktur” menar han att han vill ändra vårt sätt att tänka på framtiden genom att provocera, möjliggöra nya frågor och utmana åhörarens och läsarens världsbild.

Magnus Lindkvist bor i Stockholm tillsammans med sin hustru Vesna och två barn. Han har tidigare skrivit fyra böcker, bland annat ”Everything we know is wrong” och ”The attack of the unexpected”.

Var motvalls!
Människan är det enda släktet på jorden som har förmågan att se världen ur ett abstrakt perspektiv och utifrån det justera sina beslut och beteenden.

Men ofta gör vi det lätt för oss när vi tänker på framtiden, av bekvämlighet.

Att tänka på framtiden handlar dock inte om att ha rätt, utan snarare om att skaka om saker och ting.

Ett bra sätt att försöka förutsäga framtiden är att säga emot alla – hela tiden. Konventionella sanningar är konventionella just för att de är bekväma. Men de leder inte alltid framåt.
Sluta söka enighet hela tiden, är Magnus Lindkvists råd. Sträva i stället efter att hitta styrkan i att utmana andra. Undvik förutsägelser från dem som inte får dig att tänka på ett nytt sätt, och som inte vågar sätta för mycket på spel.

2. BLICKA FRAMÅT GENOM EN KON 
Framtiden är inte nödvändigtvis en fortsättning av det förflutna. Men hur ska vi då göra för att tänka konstruktivt om den tid som ligger framför oss?

Genom att inse att framtiden inte krymper, utan expanderar, menar författaren.

Till vår hjälp kan vi använda riskhanteringsverktyget ”kon av osäkerhet”. Den visar att ju längre fram i tiden som vi tittar, desto otydligare föremål men samtidigt bredare horisont.

Men vi har en tendens att göra precis tvärtom, att stänga av framtiden och försöka göra den begriplig. Det gör bara att vi får en felaktig uppfattning av den.

Ju längre in i konen du tittar, desto vidare blir den. Dina möjligheter ökar. En yrkesroll, Magnus Lindkvist nämner programmerare som exempel, kan gå från att vara en titel i dag till att bli en mängd olika jobb i morgon, från Javaprogrammerare till systemarkitekt.

Nöj dig inte med ”bra”
Om du begränsar dina tankar till det som är logiskt och rimligt kommer dina förutsägelser om framtiden inte ge någon nytta.

Försök i stället att låta sinnet röra sig mellan det möjliga och det omöjliga.

Gemensamt för många idéer som visat sig ha positiv inverkan är att de till en början har framstått som konstiga eller hotfulla, menar Lindkvist.
En bra tankeregel när det gäller att förbereda sig inför kommande förändringar är denna: Tänk dig en produkt eller en företeelse, till exempel en bil. Anta att den för varje årtionde kommer att ändras eller bli av med en (1) förutsättning. Om den genomsnittliga bilen i dag har fyra hjul, körs på diesel eller bensin, samt har en ratt så kan vi räkna med att en av dessa parametrar försvinner för varje decennium. Framtidens genomsnittliga bil har med detta resonemang tre hjul, drivs med el och saknar ratt.

Framtiden är en tyst plats

Signalerna från framtiden är inte helt lätta att höra i bruset av det pågående arbetet och livet. Framtiden är en tyst plats, skriver Magnus Lindkvist. Men det finns ett verktyg för att jobba med detta:

Schemalägg tid för att göra ingenting.

Gör det till ritual, kanske en gång i veckan, där du inte gör någonting annat än att lyssna till ljudet av denna tysta framtid. Stäng av, ta en promenad eller bara sitt och fundera.
”Du kanske snubblar på okända möjligheter, upptäcker hemligheter, återknyter kontakt med en förlorad del av din personlighet eller bara upptäcker något som får dig att le eller rynka pannan”, skriver Magnus Lindkvist.

3. TÄNK I OLIKA HASTIGHETER
Tänk dig att du står på en gata i en stad, mitt i ett myller av ljud, röster och liv. Människorna som du möter bär på en mängd tidsmarkörer, i form av det senaste modet eller de senaste tekniska prylarna. Om du lyfter blicken ser du skyltar med varumärken som talar om vilka butiker som finns i husen. Om du tittar ytterligare högre kan du se om det är ett gammalt eller ett nytt hus.

Om du sedan tittar på en satellitbild över platsen som du befinner dig på ser du staden – och andra städer – som en prick av ljus.

All förändring sker inte på samma gång. Och den sker heller inte i samma hastighet.

Exemplet illustrerar det sistnämna, förändringens olika hastigheter. När modedesignern talar om framtiden är det högst sannolikt nästa års höstkollektion som åsyftas. För stadsplaneraren ligger framtiden några decennier fram i tiden. Modet skiftar således snabbare än evolu­tionen.

Att dela upp förändringar i olika hastigheter gör det lättare för oss att hantera våra förväntningar på vad som kan hända och när.
Magnus Lindkvist talar om fyra sorters trender, som har olika hastigheter:
„ Mikrotrender – det som syns på vad män­niskor gör, vilka kläder vi bär eller verktyg vi använder.
„ Makrotrender – de osynliga, men starka krafter i samhället som behandlar den ekonomiska utvecklingen och konjunkturcykler. Det är hit företagsnamnen på byggnadernas fasad räknas.
„ Megatrender – på byggnaderna kan vi se vilka trender som har varit avgörande i ett längre perspektiv. I arkitekturen blandas teknisk kapacitet, samhälleliga strävanden och estetiska preferenser. Glaset blev under 1980-talet billigare att använda och har sedan dess kommit att prägla modern arkitektur, för att ta ett exempel.
„ Gigatrender – de som förändrar män­niskans villkor men som rör sig så långsamt att vi inte riktigt uppfattar dem. I efterhand, när vi fått ett perspektiv, kan vi sätta namn på dem, till exempel medeltiden eller upplysningstiden. Gigatrender skapar ett framtidstänkande som innebär att vi först måste gå framåt i tiden för att kunna förstå var vi befinner oss just nu. På så sätt blir gigatrender mer som ett filosofiskt verktyg än en karta.

Att vi ägnar mest tid åt mikrotrender handlar om att hjärnan lägger mest energi på att utforska det som händer här och nu. Det handlar – åter­igen – om en överlevnadsinstinkt som förvandlats till bekvämlighet.

Den som vill tjäna snabba pengar satsar på att förutse mikrotrender, den som vill förändra världen tänker på gigatrenderna, är hans slutsats.

Vårda nyfikenheten
Barnet är nyfiket och öppet. Det är med barnets nyfikenhet och öppenhet vi bör möta det som är nytt. Men våra hjärnor stretar emot; vi vill gärna tro att världen fortfarande ser ut som när vi växte upp, att det är normen och att det som händer nu är ett undantag från denna. I själva verket härdar åldrandet våra värderingar och åsikter och förvandlar dem till dogmer. En upplevelse sorteras omedelbart ner i en lämplig mapp i vårt minne, även om upplevelsen är ny.

Därför tror vi att allt redan har uppfunnits och det mesta är som det borde vara.

När någon utmanar det invanda kommer hjärnan kämpa för att intala oss att allt är precis som vanligt. Ändå är det i det nya som vi möter framtiden – oavsett det är konst, musik eller livsstil.

4. FÖRÄNDRA VERTIKALT
Förr fanns det en handfull städer i New Yorks, Hongkongs och Tokyos storlek; stora, moderna städer med skyskrapor, glittrande ljus, stora tv-skärmar och fasader klädda i moderna varumärken. I dag finns sådana städer på alla kontinenter.

Och det är likadant inom allt fler områden. Detta är exempel på horisontell förändring – prylar, livsstilar, tankar och uppfinningar ­kopieras runtom i världen.

Allt du behöver göra i stället för att själv uppfinna något nytt är att kopiera och duplicera. Åk till Silicon Valley eller någon annan innovativ plats och ta med dig vad du hittar. Det som du kopierar kommer att betraktas som en nyhet i en annan del av världen, där utvecklingen inte går lika snabbt.

Kontentan? Vill du ha snabb framgång kan du strunta i att komma på nya idéer och börja på ett blankt papper. Åk i stället ut i världen och upptäck, kopiera och duplicera.

Att tävla gör dig olycklig
Att det är lättare att kopiera än att vara banbrytande och utforskande för naturligtvis med sig en likformighet. Ekonomerna brukar kalla det för ”principen om minimal differentiering”, det är rationellt för producenterna att göra sina produkter och erbjudanden så lika som möjligt och därmed minimera riskerna och maximera antalet potentiella kunder.

Denna likformighet leder till ökad konkurrens, vilket är en konsekvens av en värld där förändring främst är horisontell.
Allt blir en tävling om samma kaka.

”Om du vill bli olycklig, jämför dig med någon annan”, skriver Magnus Lindkvist. Det finns alltid någon som är bättre, rikare, mer framgångsrik än du. Företag som stirrar sig blinda på vad andra gör riskerar att förlora det som gjort dem framgångsrika från början: idéer, mod och riskbenägenhet.

Hitta det oupptäckta

Lindkvist uppmanar oss att se oss omkring och försöka upptäcka de hemligheter som finns i vår omgivning.

Rymdorganisationen NASA har hävdat att allt på jorden som någonsin har observerats uppgår till 5 procent av universum.

När entreprenören Peter Thiel i Silicon Valley vill hitta nya idéer frågar han: ”Vilket stort företag är inte under uppbyggnad?”

I stället för att fokusera på vad som finns fokuserar han på vad som inte finns.

Smärtsam och vertikal
Den vertikala förändringen – den som rör sig uppåt – skiljer sig från den horisontella – som rör sig i sidled – genom att något som tidigare har varit omöjligt plötsligt blir verklighet.

Medan den horisontella förändringen bygger på sådant som gjorts tidigare handlar den vertikala om sådant som tidigare inte har funnits. Dessa idéer kan börja i huvudet på en konstnär, i ett laboratorium eller i ett experiment.

Denna typ av förändring är smärtsam men också helt nödvändig. Utan den kan inte världen gå vidare till en ny nivå av välbefinnande och välstånd.

Titta bara på historien: Under flera århundraden skedde utvecklingen långsamt. Livsstil, yrken och verktyg ärvdes av generationen innan. Den som satt vid makten hade också fått den i arv, vilket gav dem monopol på maktutövande.

Men under 1800-talet skedde en förändring. Vetenskapen och tekniken gjorde det möjligt för oss att utvecklas, samtidigt som männi­skan började leva hälsosammare och fram­för­allt längre.

Utvecklingen har, likt ett batteri, en plus- och en minuspol, menar Magnus Lindkvist.

Även om möjligheterna i dag är större och utvecklingstakten högre hade vi på flera sätt tidigare ett annat slags trygghet genom att till exempel ha samma jobb hela livet eller att leva i livslånga äktenskap.
När vi utvecklar vill vi gärna titta på hur andra har gjort och sedan bygga en egen riskmodell utifrån deras ­erfarenheter. Vi kan på så vis undvika sådant som andra har misslyckats med. Men risken är ett mått på sannolikhet – vad är sannolikheten att något kommer att hända igen?

Att leva vertikalt är, per definition, att inte ha några förutfattade meningar, att inte låta sig påverkas av det som hänt tidigare.

Det för med sig att det är svårt att skapa en modell kring det, eftersom det inte finns några data att hänga upp dem på.

Visst går vissa saker att kontrollera, men de för med sig att du faller för frestelsen att utvärdera alternativ utifrån om de låter bra eller inte. Vid verklig risk har du inte svaret i förväg.

Om du planerar att göra något som redan har utförts av någon annan, börja med att fråga honom eller henne om det.

Om du däremot planerar att göra något nytt, som ingen annan har gjort: bara gör det.

Om du misslyckas, kommer du att lära. Om du lyckas, kommer du att bli en hjälte för and­ra, som fastnat i det horisontella livets bojor.

5. SE LIVET SOM ETT BERGLANDSKAP
Det sätt som Magnus Lindkvist beskriver framtiden på påminner ganska mycket om hur det är att vara chef. Det är, menar han, en utsatt, obekväm och ensam position.

Den romerska kejsaren Marcus Aurelius sa ”syftet med livet är inte att vara på samma sida som majoriteten, utan att fly och ställa sig i raden bland de galna”, vilket Lindkvist citerar för att beskriva den som vill skapa framtiden.

Vi tenderar att medvetet välja bort sanningar som krockar med vår världsbild. Ändå är det bara de som vågar gå aningen lite för långt som kommer att upptäcka hur långt de verkligen kan komma. Ett samhälle som söker framsteg kommer alltid att hamna i korselden mellan det gamla och det nya.

Magnus Lindkvist kallar framtiden för osammanhängande. Mycket av den kunskap och de färdigheter som vi samlar in under en tidsepok kommer att bli värdelösa i nästa.

Därför måste vi sträva efter att radera gammal kunskap innan vi tar in ny. Att göra det kräver att stå ut med ett ”förvirrat tillstånd av ambivalens och osäkerhet”.

Det gäller som sagt att vara motvalls. Den som är skeptiskt lagd har lättare att skaka av sig gamla antaganden än den som är starkt troende.

Att erkänna att man har gjort fel är ofta svårt. Men det är betydligt lättare för en individ att göra det än för en hel grupp. En organisation kan mycket väl ha insett att den har valt en ohållbar väg, men ofta finns det för mycket investerat i detta för att den ska vilja ge upp sina rutiner, strategier och värderingar, även om en annan värld öppnar sig.

Detta är anledningen till att företag och organisationer kan dö mycket snabbare än män­niskor.

En individ kan hoppa av, borsta av sig dammet och sätta i gång och utforska nästa berg.

Ja, Magnus Lindkvist använder bergslandskapet för livet, snarare än en endimensionell kurva, där allt gradvis blir bättre. Vi klättrar uppför ett berg, når krönet och klättrar ner igen för att därefter komma till ytterligare ett, som kanske är ännu högre men som kan innebära ännu större framgångar.

”Med bergslandskapet som metafor kan vi berika vår syn på vad som är möjligt.”

6. GE FÖRYTSÄTTNINGAR, HA TÅLAMOD
Experiment är en missförstådd term som ofta förknippas med en galen och slumpartad process. Det framgångsrika experimenterandet påminner i själva verket mer om trädgårdsarbete, hävda författaren. Trädgårdsmästaren vet inte exakt hur resultatet kommer att se ut, men kan se till att vissa villkor är uppfyllda. Det är ett skapande som sker nedifrån och upp.

Motsatsen är arkitekten, vars uppgift är att beräkna saker in i minsta detalj och sedan säkerställa att ritningarna följs. Arkitekten arbetar uppifrån och ned, börjar med en vision om vad som ska byggas och utformar sedan allt nedåt via ventilationsschakt, stålkonstruktioner och brädor.

Hela tanken på att bygga framtiden utgår från att vi inte riktigt vet hur slutresultatet blir. Framtiden är otydlig när vi tittar genom konen. Formen och färgen på trädgårdsmästarens planteringar kan inte helt kontrolleras, lika lite som du helt och hållet kan styra över vad dina medarbetare ska tycka om dig och ditt arbete. Men det är inte slumpen som gör trädgården vacker, utan ett grundligt utfört förberedelsearbete och sedan modet att låta den växa fritt.

Bra experimenterande, liksom framgångsrikt trädgårdsarbete, kan sammanfattas i orden ”passionerat tålamod”.

Plötslig framgång växer långsamt
All gammal kunskap ska inte förkastas. I sin bok ”The happiness hypothesis” hävdar Jonathan Haidt att vi för länge sedan har hittat hemligheten till lycka, men att vi är för upptagna med att fylla oss med nya stimuli, mer information, så att vi misslyckas med att stanna upp och reflektera över dess betydelse.

Vi budgeterar snävt när vi skapar, i hopp om att förändring ska ske snabbt. I den moderna världen är tålamod en bristvara. Livet är kort, marknadscyklerna snabba. Därför efterlyser vi en ”känsla av brådska” för att kunna agera.
Men det kan ta år att ta fram en ”plötslig succé”.

Byggmaterialet cement är ett exempel. Det upptäcktes tidigt, redan under den bysantinska tiden, men började inte användas i större utsträckning förrän under 1700-talet, eftersom det tidigare ansetts vara för dyrt och svårhanterligt.

Ett annat exempel som Magnus Lindkvist nämner är sången ”Torn”, som 1997 blev en världshit med sångerskan Natalie Imbruglia. Den hade tidigare spelats in fyra gånger, av fyra olika artister, utan att bli uppmärksammad.

Ett tredje är Apple som hade gjort ett försök att lansera en telefon redan 2004 (tillsammans med Motorola), innan den ikoniska Iphone lanserades 2007.

Och vid en mässa i Chicago år 1919 talades det för första gången om elektriska tvättmaskiner och eltruckar, utan att det slog igenom.

I dag, knappt hundra år senare, har dessa tekniska verktyg förändrat världen och vårt sätt att leva och arbeta.

Framtiden är ingen berättelse
Ofta tar vi i så vi nästan spricker när vi ska gestalta framtiden. Vi talar om hur artificiell intelligens kommer att göra människan överflödig, hur miljöförstöringen kommer att göra jorden obeboelig och hur västvärlden kommer att kollapsa.

Men framtiden är inte en berättelse och det finns inget recept för att skapa den, menar Magnus Lindkvist. Ett recept är ju, per definition, ett sätt att upprepa sig, oavsett om det handlar om att baka en kaka eller bygga ett företag. Men för att skapa vår framtid finns inget recept. Däremot finns det ingredienser och ledtrådar. Och dessa kan vara små, till och med triviala. Men kom ihåg, stora saker kan åstadkommas genom små, små steg.

7. VÅGA PRÖVA
Det finns en stor paradox när det gäller fram­tids­­tänkande. Å ena sidan är framtiden gräns­lös med oändliga möjligheter. Å andra sidan är vår personliga framtid ytterst begränsad. Vi
vet ungefär hur länge vi förväntas leva.

Det påverkar perspektivet. En ung person kommer att vara mer öppen inför möjligheterna, eftersom många av de saker hen drömmer om faktiskt kan hända inom hens livstid.

Den äldre personen är mer luttrad och tenderar att med sitt krympande perspektiv alltmer inta inställningen ”det där är omöjligt”.

Att tro att våra möjligheter smalnar av med tiden är ett av de vanligaste misstagen när vi kalkylerar för framtiden.

Vi slår oss till ro, upptäcker allt mindre, reser till samma ställen varje år och hamnar i ett tillstånd av visdom snarare än nyfikenhet.

Men framtiden är inte markerad av en flagga, en särskild plats som vi till slut kommer fram till. Livet på jorden fortsätter även efter att vi personligen har lämnat det.

Vad vi kan göra är att välja att försöka uppleva nya saker varje dag för att kontinuerligt vidga våra vyer.

Något som ofta förbises är det som Magnus Lindkvist kallar ”framtidens eviga följe­slagare”: det oväntade. Oavsett hur detaljerade våra kartor är dyker det upp oväntade fläckar som bjuder på överraskningar i form av plötsliga, tidigare otänkbara företeelser.

”Oväntad” är vad vi säger när det som vi inte har kunnat föreställa oss plötsligt blir något konkret och bekant.

Men i själva verket är det mesta redan bekant, menar Magnus Lindkvist och räknar upp ett antal företeelser som vi gärna kallar Vi kallar en storm och finansiella kriser för oväntade, trots att det finns gott om tidigare dokumentation att luta sig mot. Vi ignorerar det som är obehagligt att tänka på, som att vi en gång ska dö, eftersom det gör oss olyckliga.

Vi har svårt att föreställa oss det som vi inte känner till utan föredrar i stället det som vi kan förnimma med våra sinnen.

Glöm heller inte bort att vi älskar det oväntade, att bli överraskade. Det är därför vi slår in presenter i papper eller tror på att slumpen ska göra oss rika, lyckliga och kanske förälskade.

”Om vi fick en lyckokaka med exakt tid och plats för vår död, skulle de flesta av oss kasta bort den”, skriver Magnus Lindkvist.

Intellektuell akupunktur
Bokens slutsats är att vi kan skapa framtiden endast om vi har ett brett, öppet sinne, där vi förstår att ta oss förbi hjärnans begränsningar och att i lite mindre utsträckning använda dagens tankar för att förutspå hur vi tänker i morgon.

Magnus Lindkvist talar om att göra en ”intellektuell akupunktur” till en del av den dagliga ritualen.

Det handlar om att utsätta sig för det lite obehagliga, det oväntade, att ta risker och inte låsa oss vid fördomar eller vid det invanda. Saker som får dig att reagera, känna, skratta, bli provocerad, förvirrad eller till och med rädd.

För kom ihåg, ”framtid” (”att framtida”) är ett verb, inget substantiv.

nyhetsbrev-9

Missa inget!

Chefs populära nyhetsbrev Ditt ledarskap och Din karriär samlar varje vecka det bästa från Chef.se.
  • Konkreta råd i ditt chefskap
  • Användbara metoder och verktyg
  • Relevanta erbjudanden

Relaterade artiklar

asdasda
 

Chocksiffror: Sveriges chefer mår uselt – här är orsakerna

Sju av tio chefer mår så psykiskt dåligt att det går ut över deras jobb, enligt Chefs undersökning. Ohanterlig stress och sömnstörningar är de främsta orsakerna.
Torbjörn Lindgren, Invono
Annonssamarbete Chef + Invono

4 vanor att sno från lyckade ledningsgrupper

Digitaliseringen i svenska bolag når inte alltid ända upp i toppen. Ledning och styrelse ligger ofta efter i sina arbetssätt. ”Man lever inte som man lär”, säger Torbjörn Lindgren på Invono.

chef_team_tidskriftspriset2017-2-2
Jobba på Chef

Chef söker en säljare till vår contentstudio                        

Chefs innehållstudio har vuxit kraftigt det senaste året och nu vill vi ta nästa steg med en dedikerad säljare. Vi söker dig som är engagerad, kreativ och affärsorienterad.
contentartikel-2-chefboken
Chefboken

Måste-böckerna som ger chefen framtidskoll

Förstå vad som händer – före de flesta andra. Chefbokens redaktör Björn Hedensjö väljer ut böckerna som ger dig ett kunskapsmässigt försprång.
startsida1
 

Hylla en kvinnlig ledare som betytt mycket för dig

Tacka eller berätta om en kvinnlig chef, mentor eller kollega som har haft betydelse i din karriär: #honlyftemig
topp100-2018
 

Chef.se en av de bästa sajterna i Sverige – för femte året i rad

Chef.se hamnar återigen på listan över Sveriges fem bästa tidskriftssajter, när IDG presenterar prestigefyllda Topp 100-listan.
elisabeth-wennstrom1
02:19 min
Annonssamarbete Chef + ManpowerGroup

Årets Chef: "Lär dig leda med Styrkefokus"

Video:

Fokusera på styrkorna för att lyfta dina medarbetare, ditt ledarskap och resultat. Elisabeth Wennström, Årets Chef 2018 berättar om modellen bakom hennes ledarskap.

psykopat
 

Vad gör man med en psykopat?

Bakom den sympatiska fasaden lurar en människa med psykopatisk personlighet.
nyhetsbrev-9

Missa inget!

Chefs populära nyhetsbrev Ditt ledarskap och Din karriär samlar varje vecka det bästa från Chef.se.
  • Konkreta råd i ditt chefskap
  • Användbara metoder och verktyg
  • Relevanta erbjudanden